jag har en fråga till er alla: Hur hjälper du ditt/dina barn ekonomiskt? Bakgrunden till frågan kommer här:
jag läste för länge sen om Flamingo-FIRE-kvinnan Fru Efficient Badass och hennes “konstnärsfond” som är ett ISK på Avanza där hon och mannen sparat barnens barnbidrag i 8 år. Sedan bara låtit växa. När barnen skulle på språkresa och ta körlektioner gick pengar från konstnärsfonden till det.
Länk i slutet!
Jan var på Bogleheads-konferens i Washington DC förra året och blev överraskad över hur stort intresset var för att hjälpa sina barn att komma in på rätt universitet. Ja, det ÄR ju USA, och där lägger väl varenda förälder som tycker utbildning är viktigt (och som kan) undan pengar i så kallad “collegefund”. Men ändå.
Men hur gör vi själva här i Sverige för att hjälpa våra älsklingar ut i vuxenlivet på bästa sätt? Och - gissar jag - på ett lagom hjälpsamt sätt.
Är det någon här som hjälpt sina barn till utländska universitet tex? Jag har själv inte bott eller pluggat/jobbat utomlands men föreställer mig att man har god nytta av det på många sätt…
Här kommer länken till Fru Efficient Badass. Hela bloggen är fantastisk och grym.
Bospar. Dubblade vad min son sparade i 20års åldern. Nu började vi väldigt sent med det upplägget, men det blev delvis en kontantinsats till lgh. Nu dubblar jag vad mitt barnbarn sparar av studiebidraget. För hennes framtida boende.Tycker jag är rätt bra upplägg
Bo-sparar i form av aktier och aktiefonder sedan hon var liten. Hennes mor-föräldrar sätter även in pengar där varje jul och födelsedag. De pengarna kommer hon få tillgång till efter en “investerings-kurs” tillsammans med mig. Om ingenting drastiskt händer kommer hon ha tillräckligt till HP på en liten lägenhet i en Stockholmsförort (där vi också bor).
Skulle hon få för sig att bo mer centralt får hon spara själv. Skulle hon bo hemma och arbeta heltid kommer vi ta ut en hyra som hon sedan får tillbaka när hon flyttar, men det får hon veta först då.
Hennes far-föräldrar har sparat på ett sparkonto sedan hon var liten och de pengarna kommer räcka till körkort, så det känns ändå som att hon har det mer förspänt än många andra.
Studier har vi inte sparat till, men jag tror ändå inte att hon kommer vilja läsa någon högre utbildning utanför Sverige och det är ju väldigt billigt att studera här.
Tycker det är svårt, jag vill ju att hon både får bra förutsättningar till starten av vuxenlivet, men även att hon lär sig sparande och att stå på egna ben.
Lägger undan en “pott” per barn som har syftet att kunna stödja dem i början av sitt vuxenliv. Vad pengarna ska användas till får vi väl se och beror på deras behov. Potten är i storleken omkring 100tkr per barn. Vi bor i Norrbotten så slipper bostadshets. Jag räknar med att de lär sig försörja sig själva och sätta sina egna ekonomiska mål så småningom. Vi snackar mkt ekonomi hemma.
Sparar överlag mycket pengar på mitt eget konto. Kommer hjälpa barnen med det, som de behöver hjälp med, genom hela livet förhoppningsvis, sålänge det är rimligt. Det inkluderar körkort, flyttkostnader, gratis boende på lov, kanske handpenning till bostad, saker till framtida barnbarn etc.
Jag har ett barn och inser att det gör saken lättare. Nu betalar mina föräldrar och jag körkortet, och vi kommer också göra gemensam sak när det blir dags för lägenhet. Minst amorteringsfritt ska det bli, är tanken.
Jag ser redan att barnet har fått med sig samma försiktighet kring pengar som jag i min tur ärvt, så jag tror att det kommer att gå bra även om han får lite mer tidigt i livet än jag själv fick. Halva första sommarjobbslönen har gått in i sparande.
Absolut, det är fantastiskt att skola och högre utbildning är gratis i Sverige. Varför söka sig utomlands? Kanske för att kvaliteten på utbildning i Sverige svajar på vissa utbildningar. Eller så vill man för sin egen skull tex läsa gratis så kallade MOOCs på universitet över hela världen.
För alla med barn på lite bättre internationella privatskolor, alltså från 5 års ålder (eller tidigare) och uppåt blir det ju en regelbunden årlig engångs kostnad på 10-20 kEUR (och uppåt) per barn per år inom EU. Uni blir väl säkert lite mer när det blir dags.
Eftersom det är engångsbelopp på specifika tidpunkter passar ju sparande i obligationer (känd tidpunkt och belopp) eller vanliga sparkonton bra.
Speciellt med FIRE så är det ju bra att alla kända framtida kostnader får framtida täckning. För alla sådana utbetalningar vid tidpunkt använder vi tre olika sätt, sparkonton, obligationer och produkten iBonds (UCITS, EUs variant) från Black Rock. Alla med på förhand kända förfallodatum.
För oss var det för att vi inte gillar vardagen i Sverige under den kallare delen av året helt enkelt . Men nu ser vi speciellt tryggheten och ordningen i skolan som en viktig faktor också. Kvalitet på utbildningen är en tredje faktor. Andra fördelar är att barnen växer upp i en internationell miljö med många olika språk redan vid 5 års ålder.
Det kändes också bra att välja en skola som vi gillar, istället för att en myndighet i Sverige skulle välja åt oss.
Avsätter upp till gränsen för gåvoskatt på konton i barnens namn.
Detta fortsätter även till den som redan fyllt arton, med klausulen att det avbryts vid uttag.
Körkort betalar vi för ur “egen ficka”.
Det här låter som ett vettigt upplägg för att skapa incitament till sparande, funderar på att införa nåt liknande.
Har själv inte barn i den åldern… men när det väl kommer till kritan så är jag självklart beredd att stödja ekonomiskt om en kris skulle inträffa, jag kommer dock inte ge mitt barn det intrycket.
Jag vill att hen ska känna att de sitter på pottkanten och att det verkligen spelar roll hur de hanterar sina pengar, inte ha i baktanken att “Pappa bailar ut mig om nått skulle hända ändå så YOLO”
Så växte jag upp själv, jag tror att det bygger en stark karaktär och en försiktighet med pengar som kommer hjälpa längre fram i livet.
Sparandet till mitt barn ser väldigt annorlunda ut. Mitt barn kan förväntas få en låg inkomst genom hela livet pga funktionsnedsättning. Målet är därför att lämna efter sig en mindre “pengamaskin” som kan ge extra inkomst efter att vi föräldrar är borta. Vi sparar inget till barnet specifikt men en tanke med sparandet är förutom att lämna det i arv också att kunna stötta vid behov medan vi lever.
. Men nu ser vi speciellt tryggheten och ordningen i skolan som en viktig faktor också. Kvalitet på utbildningen är en tredje faktor. Andra fördelar är att barnen växer upp i en internationell miljö med många olika språk redan vid 5 års ålder.