Min situation är denna: jag är priviligierad ekonomiskt, har ärvt pengar som gör mig ekonomiskt oberoende med god marginal. Jag och min fru har två minderåriga barn, men vi ska skilja oss.
I mitt testamente står att min fru ska ärva mig, men det testamentet kommer att sluta gälla i och med skilsmässan.
Jag funderar på hur jag ska skriva i testamentet nu. Det jag vill undvika är att om jag dör så vill jag inte att mina barn ska få tillgång till pengarna när de blir myndiga. Orsaken är att det kan vara riktigt svårt att hantera så mycket pengar när man är ung, jag kan tycka det är svårt nog när man är vuxen.
Det jag lutar åt är att fortsätta med att min fru ska ärva mig och då som enskild egendom. Jag litar på henne och då hon inte är någon slösa har jag svårt att se att det skulle vara någon stor risk att göra på det viset. Nackdelen är dock att hon inte har så mycket förstånd på investeringar och placeringar men det går ju att lösa genom tydliga riktlinjer om hur pengarna ska förvaltas.
Kan någon se någon annan lösning än att testamentera till min fru om min önskan är att barnen först ska få tillgång till arvet som tidigast i 30 års åldern?
Kan tilläggas att jag är fullt frisk idag så förhoppningsvis blir detta aldrig aktuellt.
Bröstarvingar får (om ingen make/maka finns) ut sitt arv om föräldern dör. Enda sättet (jag känner till) att runda det är att skapa en stiftelse.
Edit: Du kan testamentera halva förmögenheten till din (blivande) föredetta fru, men enskild egendom reglerar bara en evevtuell skiljsmässa. Skulle hon gifta om sig kan hon (har jag för mig) testamentera hälften av arvet till sin nya partner.
Jag hade inte krånglat med någon exfru utan gett mina barn arvet vid 18. Däremot hade jag nog skickat med ett brev med en förhoppning om hur pengarna ska användas.
Tycker att folk överdriver riskerna med att få pengar vid 18. En vettig 18-åring klarar det. Man får ha lite bättre självförtroende i att man klarar att uppfostra fram en vettig ungdom.
Sen: om de bränner en massa pengar ”i onödan”, ja då gör de ju det. Är man själv död lider man inte av det. Förhoppningsvis får de ett gäng roliga erfarenheter av det.
Jag känner 18-åringar som hade klarat av det, och sådana som definitivt inte hade det. Kanske värt att lägga tiden på att uppfostra de blivande 18-åringarna till sådana 18-åringar som klarar av det?
Den före detta, eller den eventuellt nya? Kan nog vara bra att vara tydlig vem man avser i sitt testamente. Om det är formulerat som fru, fast inte gifta, ser jag utmaningar…
Hur som helst så kan du enbart testamentera bort hälften om du inte längre är gift med barnens mamma (din nuvarande fru). De har rätt till sin laglott.
Barnen kommer ändå få mycket pengar på grund av sin arvslott. Så det bästa du kan göra är förmodligen att börja träna dem på att hantera mycket pengar.
Lära dem att vårda en pengamaskin och att använda avkastningen till livsförbättringar.
Kan nog vara bra att vara tydlig vem man avser i sitt testamente. Om det är formulerat som fru, fast inte gifta, ser jag utmaningar…