Hej alla kloka! Behöver era råd eller vart jag skulle kunna få stöd i mina funderingar.
Bor idag med min sambo och två små barn i ett hus värderat till ca 2.000.000 kr. Vi äger det idag 50/50 och är belånat till 83% och jag är just nu föräldraledig på heltid. Vi har skrivit testamente som gör att vi ärver varandra samt livförsäkring för att kunna lösa ut den andres del av lånet. Vi har varit tillsamma i ca 10 år
Vi har rätt olika ekonomisk förutsättning där jag har högre lön, som i och för sig går in på vårt gemensamma konto, minus sparande och “månadspeng”. Dessutom har jag ett sparande som överstiger 1 miljon och förväntas inom 10-15 år få ärva över 5 milj som är satt som enskild egendom om jag inte anger annat.
Frågeställning:
För barnens skull har jag förstått att det är bäst att gifta sig.
Jag är dels lite orolig för giftermål om äktenskapsförord inte skrivs där jag skulle kunna bli av med halva kapitalet. Det bottnar nog mycket i gammal erfarenhet och andra råd som jag fått tidigare. Nu känns det lite som att inte våga hoppa och lite “osexigt” att tänka mitt och ditt istället för vårt.
Om vi går all in med giftermål så förblir arvet enskild egendom. Möjligheten finns att lösa bolånet och då leva lite rikare tillsammans även om det medför samma dilemma som punkten ovan att jag går in med mer än min sambo i vårt boende. Är det värt att lösa bolånet om möjlighet finns och man ändå kan leva rikt på resten av kapitalet?
Känns konstigt att sitta med pengar på hög när man dessutom kan göra sig skuldfri och satsa på renoveringar av sitt drömhus osv.
Vid stora arv och giftermål, kvarstår behovet av livförsäkring?
Som ni ser så handlar det mycket om att våga hoppa, satsa på familjen med risk att förlora kapital vid skilsmässa om man inte skriver ett äktenskapsförord på det hela.
Jag har gjort så me min sambo att vi har inrätrat en skuldsedel… När vi flytta till dagen bostad för snart 6 år sen så kändes de onödigt med att sambon skulle ha ett bolån på ett par miljoner å inte jag…
Mina tankar. Är i samma situation som dig förutom arvet. Vi ska gifta oss, mycket för barnen men också för att vi vill vara en familj även på pappret så att säga, om ngt händer oss. Det är även en fin kärleksförklaring till varandra. Jag kommer köra utan äktenskapsförord.
Ditt sparande, huset osv kan ni eventuellt dela på vid skilsmässa, men det är ju valfritt så länge ni är överens. Ni har barn ihop och allt. En halv miljon i förlust vid skilsmässa är inte en undergång. Ert liv tillsammans har möjliggjort att ni har sparandet och huset. Så tänker jag.
Arvet som du ska få som är enskild egendom, hade jag däremot behållt som enskild egendom. Finns ingen anledning att ändra det. Om du dör får frugan det ändå. Men vid skilsmässa är det dina. Det hade jag behållt. Det är ett arv till dig och mycket pengar.
Finns inga rätt eller fel. Försök att lyssna på dig själv, vad som känns rätt.
Tack. Är inne på ditt spår också, kärleksförklaring och familj samt att det ska va enklare som gift om det händer någon av oss något.
Hur resonerar ni runt ev lån och att en part går in med en större summa för att amortera av om nu räntorna fortsätter stiga?
Gemensamt sparande kontra enskilt? Är man ett team tänker jag att allt sparade efter man är gift är gemensamt. Eller tidigare om man varit tillsammans länge
Det verkar vara lite trixigt att göra pengar till enskild egendom i äktenskapsförord. Inte omöjligt, men trixigt. Om jag förstår saken rätt handlar det om att kunna definiera vad som utgör själva egendomen. Är det ett konto? Vad hindrar dig från att föra över mer pengar dit då? Är det en viss summa? Vad händer om du förbrukat en del av summan. Ja du fattar, att pengar inte har en egen identitet skapar en problematik här…
Mitt råd, var öppen med hur du vill ha det med din sambo så det inte kommer som en obehaglig chock senare. Skaffa juridisk hjälp för att förstå vad som är bäst i erat fall. Det handlar om så pass mycket pengar att det är värt att se till att det finns väldigt lite utrymme för konflikter senare.
Vi har redan köpt hus tillsammans. Jag gick in med lite mer kontantinsats. Sen delar vi gemensamma utgifter med procent av våra löner. Så säg att jag betalar 60% och hon 40%. Det som blir över är våra ”egna” pengar som vi kan använda hur vi själv vill. Eget sparande, nöjen osv.
Jag kör på med mitt egna sparande som innan. Men sen har vi även ett gemensamt sparande (buffert) för våra gemensamma utgifter såsom barn, hus, bil osv. Vi sparar till det kontot med 3000 kr i månaden och det ingår i våra gemensamma utgifter.
Nödvändiga utgifter tar vi från vårt gemensamma sparande. Nöjen och valfri konsumtion tar vi från vårt eget sparande.
Har funkat bra. Vi kommer fortsätta så även efter giftermålet. Skulle vi skiljas så tror vi att vi kommer komma överens när det gäller pengar. Vi båda har för mycket ”heder” för att kräva pengar från den andra
Men om vi inte är överens så är skillnaderna i vårt sparande inte enormt. Så jag är inte särskilt bekymrad över det.
Som sambor med barn kan ni inte testamentera bort allt till varandra utan bara hälften. Barnen har rätt till sin arvslott. Om ni gifter er ärver barnen först när även partnern också avlidit. Om det finns något kvar att ärva då.
Livförsäkring är bra för att kunna lösa framför allt bolån. När bolånet är betalt minskar behovet, som jag ser det.
Jag tycker att äktenskap och äktenskapsförord är vägen att gå. Att upprätta ett äktenskapsförord känns givet och borde även ligga i din blivande frus intresse. Av rättviseskäl. Längre fram i äktenskapet kan ni riva äktenskapsförordet om ni tycker att det har spelat ut sin roll.
Hur tänka runt familj, sambo/fru och barn? - #8 by nhb. Jag är nog ute efter det som nhb skriver men blev felformulerat. Att man som sambo med testamente ändå inte kan testamentera över allt till den andra då barnen ska ha laglott
Säga att jag sitter med x antal miljoner på “mitt konto” men taket börjar läcka. Har min sambo inte råd att gå in med halva summan kan vi ju ta ett lån men det känns bakvänt om jag har summan som det gäller. Detta förutsatt att det inte ryms inom den gemensamma bufferten.
Visst går det att skriva ett skuldebrev samma som om jag betalar av lånet för mina pengar. Skulle vi däremot gå skilda vägar blir hennes skuld till mig så stor att hon har svårt att klara sig ekonomiskt.
Det jag är ute efter att klargöra för mig själv om jag ska använda pengar från arv till större renoveringar/bolån som är reglerade som enskild egendom. Förstår att ni inte kan svara på hur just jag bör göra.
Hur just vi ska göra med äktenskapsförord måste vi nog ta med en jurist. Har ni tips på någon vettig?
Jag tänker nog att arvet i förlängningen kan ge oss möjlighet att tex jobba mindre och vara mer med barnen och uppleva saker. Därav svårt att definiera mitt och ditt om målet är att göra saker tillsammans
Om du går in med mycket mer kapital är det rimligt att du skyddar det en tid i händelse av att ni skulle separera. Det borde också ligga i din blivande frus intresse att du skyddar ditt kapital. Inte för att det gynnar henne utan av ren omtanke. I ett parförhållande vill man förhoppningsvis varandras bästa.
Efter en tid blir livet så sammanflätat att allt kan vara gemensamt.
Detta är ju ett intressant diskution sedan vi på senare tid börjat träffa våra partners i allt senare ålder.
Skillnad om man träffar sin framtida partner när man är 18-20 år och just båda ska börja livet då bygger man ju upp allt som ett lag tillsamans.
Men skulle jag träffa någon idag när jag snart är 30 år och spenderar ca 10 år av arbete där jag sjölv har byggt upp min ekonomi utan partner så blir man ju ej lika taggad på att börja fördela sina tillgångar man ackumellerat på någon annan.
Kanske låter lite osexigt men så tänker jag.
Däremot om jag träffar någon så är jag helt ok med att de vi tjänar tillsamans medans vi är ett par (även om jag har mycket högre lön) delas lika mellan oss och att det vi skaffar oss under förhållandet är jämt fördelat mellan oss.
För den ena partern kanske ej tjänar så mycket men har gjort en massa annat för familjen som ej har visat sig i rena pengar exempelvis tagit hand om barnen/huset etc.
Vi har inte tagit steget än men är nästan helt inne på att “mitt sparade” får bli vårt gemensamma som du föreslog men att jag fortfarande står på det ISK-kontot. Den dagen det blir aktuellt med arv så får det ligga kvar som testamentena säger, som enskild egendom. Vi ska ta en diskussion
När du skriver att du kör med ditt eget sparande som innan är det då ett långsiktigt sparande eller kortare på tex sparkonto? Har ni något annat gemensamt förutom er buffert?
Funderar om det finns något värde att fortsätta ha ett eget långsiktigt sparande vid sidan av det gemensamma?
Jag är gift, gemensamma barn och hus.
Ärvde en summa pengar ”som enskild egendom”.
Klurade länge på om jag skulle låta pengarna ligga kvar vid sidan av vårt gemensamma liv då de ju var MINA. Men landade sedan i att även jag själv har mycket större glädje av dem genom att ta in dem i vår ekonomi.
Vi har nu köpt ett fritidshus vilket vi aldrig kunnat göra utan arvspengarna. Att äga fritidshuset själv hade känts orättvist/krystat då vi renoverar löpande med gemensamma pengar och ansträngningar.
Visst hade det varit fina pengar att ha vid en eventuell skilsmässa men jag skulle inte sitta i sjön ändå med hälften av allt + hyfsat humankapital.
