Jag o min blivande fru har varit tillsammans i 3 år. Vi förlovade oss i somras och ska gifta oss i juli. För smidighetens skull tänkte vi köra gemensam ekonomi. (Underlättar enormt i vardagen, också när vi skaffar barn, hon har uttryckt önskan om att vara föräldraledig och kommer att få alla mina likvida dagar).
Vi är 29-31 år gamla, och tjänar 65-70 000kr (jag, ST-läkare) respektive 39 000kr(hon, terapeut).
Mina totala tillgångar uppgår till 200kkr ISK + 30kkr spar. Dessutom har jag CSN lån på 380 000kr samt lån till släktingar på drygt 200 000kr.
Hon har, tack vare ett arv från mormor (som hon fick som förskott på arv från sina föräldrar) en lägenhet värderar till ca 1.8-2.2 MSEK + drygt 500 000kr i fonder/aktier. knappt 100k CSN Lån.
Vi hade aldrig ens övervägt äktenskapsförord förens hennes far/brorsa övertalade henne. Nu tycker hon (till mitt förtret) att vi ska skriva äktenskapsförord, där hennes förslag är: alla skulder blir gemensamma men våra respektive Aktie-fondkonton blir enskild egendom, samt hennes lägenhet förblir hennes, all inkomst/vinst under äktenskapet blir gemensam tillgång.
Detta tycker jag är grymt orättvist för mig, då jag sliter hårt för att lönemaximera (kör 1-2 dag/nattjourer/vecka) och kommer om nåra år dra in uppemot 1 MSEK/år mer än min fru (brutto). Om bara 5-10 år kommer lönedifferensen vara större än värdet på fastigheten…
Oavsett sits hade jag viljat ha äktenskapsförord, oavsett vem som har förmögenheten.
Gifter man sig så gör man ju det för att man planerar att spendera resten av livet ihop ändå, sen blir det ju inte alltid så såklart…
Men, för att ge någon form av förslag som kanske kan ge dig en tanke iallfall, om du nu kommer ha så mycket lön och tycker det är väldigt orättvist, skriv ett äktenskapsförord som successivt “försvinner” baserat på din lön kontra hennes, så när ni varit gifta i 20 år så kommer din lön ha vägt upp hennes nuvarande förmögenhet, och sen är allt bägges.
Alternativt ett äktenskapsförord som gör att all lön du (eller hon) tjänar mer än den andre blir ens egna, och som du isåfall kan sätta på ditt ISK eller göra vad du vill med. Så har ni ett gemensamt konto där, säg att hon får ut 30/månad du också stoppar in 30 per månad, så har ni 60 gemensamt och du får allt som blir över för din egen del.
Ja, jag hade nog också gått på någon slags trappa över tid. Både på din sida med inkomst och henens sida med kapital.
Tycker inte heller det känns orimligt med ett äktenskapsförord. Lär rekommendera mina döttrar samma sak när de är i liknande situation. Tror att det kluriga är att man kollapsar det med en betydelse om ens relation, vilket jag inte tycker det behöver vara. Tvärtom är det en bra grej att ta nu.
Om ni gifter er till sommaren och skiljer er två månader senare, då blir hon av med halva sitt förtida arv. Det känns inte balanserat. Försök att se det ur hennes synvinkel.
De pengar som du drar in kan du ju placera på ditt fondkonto för att “skydda” dem. Men jag tycker nog att det råder brist på tillit om ni måste reglera mycket med avtal. Samtidig har jag förståelse för om din blivande fru vill skydda det som hon för in i “boet”. Det är ju hennes arv från hennes föräldrar som du rimligen inte bör göra anspråk på. Hur ni gör efter giftermålet med kommande intäkter är en annan fråga. Då kör ni ett livsprojekt ihop och bör dela lika på det mesta.
Du ser inte hur detta hänger ihop? Hon upplever sig inte ha mycket till val, och vill inte låta sina föräldrar ångra sitt beslut att ge arvet i förskott.
Tycker ni kan skippa giftermålet i några år tills ni verkligen har barn etc. Även om jag är emot hela konceptet så ska det vara något positivt som gör relationen starkare, vilket detta inte är.
Man kan vända på det här och se det som ni har en obalans i humankapital, skiljer ni er så kommer hon gå ut ur relationen i en värre ekonomisk situation eftersom hon inte har möjlighet att försörja sig på egen hand som hon kan tillsammans med dig. Låter rättvist i mina öron att hon får behålla det hon går in i förhållandet med.
Att vägra tror jag sällan leder till konstruktiva lösningar, rent generellt. Varför inte kontakta en jurist (per omgående!) och prata om det, lite förutsättningslöst? De kan garanterat hjälpa er hitta en lösning som funkar för er båda två, kanske lite inspirerat av flera av de goda idéer som nämnts i tråden ovan.
Det låter fullt rimligt vad hon föreslår, det låter rent av generöst från hennes sida. Med förskottet på arv, 500k i fonder/aktier och lägre skulder. Vad ni drar in i lön framåt är väl ren spekulation, liksom hur ni delar på hushållsarbete, ta hand om barn etc. Jag skulle gått med på det om jag var i det läget. Fullt rimligt och åt det generösare hållet. OBS att ingen vet hur länge äktenskapet håller. Det kan hålla i många år eller ta slut inom ett år. Äktenskapsförordet behöver täcka framförallt att det skiter sig efter en kortare tid.
Jag är helt inne på Thomas linje. Skydda din framtida lön och skydda hennes förmögenhet. Jag hade inte lagt in hela min lön. Lika mycket till gemensamt konto och sedan är du fri att göra vad du vill med dina pengar. Ni behöver då ha kostnader i linje med lägst lön. Jag skulle också kika på hur ni löser det med boende om ni skulle separera. (Jag förstår inte att par inte tänker på det när de är i relationen. Här väljer vi varandra varje dag med bra boenden till båda om vi inte längre skulle välja varandra någon dag.)
Tack för detta perspektiv!
Mitt problem ksk är att jag alltid betraktat äktenskapsförord som en säkerhet för stenrika äldre män som gifter sig med unga kvinnor (golddiggers) av andra skäl än just kärlek.
Och inte för “unga” par med snarlika ekonomiska förutsättningar.
Min löneutveckling är mer eller mindre garanterad (hög efterfrågan/stor brist), räknar med att uppnå Överläkarlön inom 4-6 år (1MSEK+/år, inräknat jourersättning). Hennes lönetrappa är mycket plattare.
Rent ekonomiskt gynnas jag av skilsmässa inom 5 år (dock marginellt pga. 1/5 ->2/5 etc Trappan i bodelning).
Däremot kommer hon att gynnas enormt vid ev. skilsmässa om 5-10+ år.
Vi kommer dela lika på allt hemarbete, däremot har hon uttryckt önskan om att få alla mina överförbara föräldradagar. Som kompensation för pensionsbortfall är planen att hon ska få 200 000 mer/barn än jag vid eventuell skilsmässa.
Säg att ni båda hade haft 0 i kapital och 0 i skulder. Hur hade du velat göra då?
Hade du även då velat få kompensation för “jag sliter hårt för att lönemaximera (kör 1-2 dag/nattjourer/vecka) och kommer om nåra år dra in uppemot 1 MSEK/år mer än min fru (brutto).” och hur skulle detta gå till?
Man kan ju komma överens om att upphäva äktenskapsförordet längre fram, säg om 5-10 år. Men det är rimligt att hon får känna den tryggheten första åren tycker jag.
Tack för svar! Är det spekulation eller har du erfarenhet av liknande ''trappor". Konsulterade en jurist via hemförsäkringen som menade att såna lösningar var “högst juridisk osäkra” och ofta ogiltigförklaras vid tvister. Annars låter det lovande.
Hmm, nej då hade vi kört samma upplägg med gemensam ekonomi, med en viss kompensation om hon är mer mammaledig. Min “kompensation” kommer indirekt från en mycket högre tjänstepension.
Det är väl kanon med äktenskapsförord. Då vet båda att den andra är kvar för känslorna. Inte för att det finns en stor pott pengar man inte vill dela på. Kan va en skön vetskap i vissa tider.
Tack! Kommer givetvis älska och engagera mig med framtida barn, däremot har jag mindre “behov” av konstant närhet i början. Tjejen börjar också känna sig lite utbränd och ser föräldraledighet som en välbehövd paus från jobbet (jag är diametralt motsatt).
Sen är det ju en viss ekonomisk komponent, då jag redan i grundlön tjänar mer än max ersättning fr. “pappadagar”. Min arbetsgivare har även gjort det klart för mig att jag inte kommer att få jobba de lukrativa helg-jours-passen under tiden jag är föräldraledig . Vilket skulle resultera i ett inkomstbortfall på 15-25 000kr/mån + bortfall av majoriteten av tjänstepensionen…
. Vilket skulle resultera i ett inkomstbortfall på 15-25 000kr/mån + bortfall av majoriteten av tjänstepensionen…