Jag lyssnade idag på avsnitt #307 om pension och håller med om att Sverige har ett av de bättre pensionssystemen, men det finns ändå två aspekter av systemet jag finner tvivelaktiga:
-
Den allmänna pensionen tjänas endast in på inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp, cirka 50 000 kronor i månaden. Trots detta fortsätter både den enskilda och arbetsgivaren i praktiken att betala pensionsavgift på 17,21 % av den överstigande delen av lönen. Den enda skillnaden är att det klassas som skatt och läggs i statsbudgeten.
-
Inkomstpensionen är huvudsakligen “pay as you go”, alltså att avgiften används till dagens pensioner och att den egna pensionen längre fram tas från andras avgifter. Därmed kan den endast förväntas utvecklas i linje med löneutvecklingen. Det finns dock buffertfonder, Första till Fjärde samt Sjätte AP-fonden, som förvaltar knappt 20 % av det utlovade kapitalet.
Jag tycker det skulle vara rimligare att få inkomstpension för hela lönen, eller inte behöva betala avgiften, men jag antar att det är svårt att få gehör för detta och att det inte kommer ändras i närtid.
Jag tycker vidare att inkomstpensionen gradvis bör ändrads så att man sparar till sin egen pension, istället för att betala dagens pensioner. Här är jag mer optimistisk om en förändring, och i bästa fall är pensionssystemet redan designat så att “pay as you go”-delen till sist helt fasas ut. Någon som vet? AP-fondernas andel av pensionsskulden har ökat över tid vilket indikerar att en sådan förändring kan vara på gång.
För den som vill läsa mer om de svenska pensionstillgångarna kan jag varmt rekommendera Pensionsmyndighetens rapport Sveriges pensioner 2006-2020. Från rapporten framgår att de svenska pensionstillgångarna uppgår till ca 150 % av BNP. Det är mindre än i exempelvis USA, Schweiz, Nederländerna, Island och Danmark men ändå rätt bra i ett internationellt perspektiv.
Vill någon grotta ned sig i hur pensionskapitalet i Första till Fjärde samt Sjätte AP-fonden förvaltas rekommenderar jag regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022. Buffertfonderna har ungefär 40 % aktier, 25 % räntor och 35 % alternativa tillgångar (se Figur 3.6). Sjätte AP-fonden avviker mest med en profilering mot “buyout, venture/growth och secondary” - vad nu detta innebär.
