Poddavsnittet där Jan samtalade med en aktiv fondförvaltare var grymt välgjord och intressant.
på det temat: Jag är absolut för indexfonder med låga avgifter men Usa ör nu ca 75% av en global indexfond där mycket av vikten ligger på de här 4-5 största inom tech, ni vet vilka.
När jag började arbeta i Finansbranschen i slutet av 80-talet så var usa ca 30% av världsindex och som jag minns var det så också under 90 och 00 talet. Det är först under senare år som USAs vikt i världsindex dragit iväg. Iden med en global indexfond är ju att få maximal diversifiering bland länder och branscher och frågan jag vill ställa är ju om man verkligen får det?
Man bettar ju hårt på USA som land och att techbolagen fortsätter att vara högvärderade och utvecklas väl. Förutom det är USAs galopperande höga statsskuld och budgetunderskott ett potentiellt hot mot investeingar i USA men såklart med påverkan på resen av världen.Jag har ju sedan 80-talet varit med om flera investeringsbubblor som spruckit. Ericssonsktien står ju idag 24 år senare lägre än runt 2000 o där sprack t ex bubblan hos många techbolag.
Om denna snedbalans inte fanns skulle jag säga gå all in på global index för långsiktigt sparande men nu är jag lite mer tveksam. Vad händer om USA får större problem eller om AI inte blir lika lönsamt för de stora techbolagen som marknaden tror?
Jag tvekar. Inga självklara alternativ. lägger man en del i en nordisk indexfond får man över 20% i novonordisk och deras bantningsmedicin. Känns inte heller helt bra om man bill diversifiera. Jag använder också Opti och konstaterar att även i deras rena aktiealternstiv så finns samma USA exponering både i global index och globala småbolag.
Vad får ni andra för tankar runt detta?
Jag pratade lite med Chatgpt om indexfonder funnits längre än i verkligheten, hur de hade viktats.
Sen är det Chatgpt, så ta med en nypa salt. Men ändå intressant historia.
Att föreställa sig globala indexfonder från början av 1900-talet och framåt kräver att vi antar vilka länder som skulle ha haft de största ekonomierna och börsvärdena i varje årtionde. De största innehaven i en global indexfond skulle i stor utsträckning motsvara ländernas ekonomiska styrka och aktiemarknaders storlek under respektive period. Här är en översikt baserad på ekonomisk och finansiell utveckling:
1900–1910
1. Storbritannien – Ledande ekonomisk och finansiell makt med ett stort imperium.
2. USA – Växande industriell stormakt.
3. Tyskland – En stark industrination med expansiv ekonomi.
1910–1920
1. USA – Fortsatt stark tillväxt, särskilt under första världskriget.
2. Storbritannien – Även om imperiet är starkt, försvagades dess ekonomiska ställning något av kriget.
3. Tyskland – Efterkrigstidens ekonomiska återhämtning och stor industri.
1920–1930
1. USA – Gyllene 20-talet med ekonomisk boom och börstillväxt.
2. Storbritannien – Fortsatt inflytande trots ekonomiska utmaningar.
3. Frankrike – Stabil industri och finans, post-krigstidens återhämtning.
1930–1940
1. USA – Trots börskraschen och den stora depressionen förblir USA ekonomiskt starkt.
2. Storbritannien – Ekonomin påverkas av globala depressionen men behåller betydande inflytande.
3. Tyskland – Ekonomisk återuppbyggnad under 30-talet.
1940–1950
1. USA – Efter andra världskriget är USA den klart ledande ekonomin.
2. Storbritannien – Fortsätter vara en viktig ekonomisk aktör trots krigets effekter.
3. Sovjetunionen – Framstår som en militär och ekonomisk stormakt.
1950–1960
1. USA – Dominerar världsekonomin efter kriget, stark tillväxt.
2. Storbritannien – Återhämtar sig ekonomiskt efter kriget.
3. Västtyskland – “Wirtschaftswunder”, det tyska ekonomiska undret, leder till snabb tillväxt.
1960–1970
1. USA – Ekonomisk dominans fortsätter, särskilt med teknologisk utveckling.
2. Japan – Snabb ekonomisk tillväxt efter krigets förstörelse.
3. Västtyskland – Fortsatt ekonomisk tillväxt i Europa.
1970–1980
1. USA – Fortsätter att dominera den globala ekonomin.
2. Japan – Blir en allt starkare industrination, särskilt inom elektronik och bilindustri.
3. Västtyskland – Fortsätter vara Europas ekonomiska motor.
1980–1990
1. USA – Teknologisk innovation, särskilt inom datorer och finanssektorn.
2. Japan – På toppen av sin ekonomiska makt, innan 1990-talets bubbla spricker.
3. Västtyskland/Tyskland – Återföreningen stärker ekonomin ytterligare.
1990–2000
1. USA – IT-boomen under 90-talet driver fortsatt tillväxt.
2. Japan – Trots ekonomisk stagnation är Japan fortfarande starkt.
3. Tyskland – Stabilt i det återförenade Europa.
2000–2010
1. USA – Fortsatt ledare, trots IT-bubblans krasch och finanskrisen 2008.
2. Kina – Snabb ekonomisk tillväxt gör Kina till en global stormakt.
3. Japan – Fortsatt stark industrination men påverkas av långsam tillväxt.
2010–2020
1. USA – Ledande ekonomi, driven av teknologijättar som Apple, Amazon och Google.
2. Kina – Ekonomisk tillväxt och ökande inflytande på världsscenen.
3. Japan – Bibehåller sin position som en viktig ekonomisk makt, särskilt inom teknologi och bilar.
2020–2024 (Idag)
1. USA – Fortsatt dominans, särskilt genom teknologisektorn.
2. Kina – Utmanar USA om ekonomisk och politisk makt.
3. Japan – Trots långsammare tillväxt, en ledande industrination.
Den här listan visar hur världens ekonomiska maktbalans har förändrats under årtiondena, och vilka länder som skulle ha utgjort de största innehaven i en tänkt global indexfond under varje period. USA har varit en genomgående ledare, medan länder som Storbritannien, Tyskland, Japan och Kina har spelat viktiga roller under olika epoker.
Så jag tror det i framtiden kommer ske skiften mellan vilka sektorer, länder och värden, som gör att de globala fonderna viktar om.
Men den som lever får se.
intressant med chat gpt! Och det är ju det fina med global indexfond att den rebalanserar sig själv över tid men bubblor uppstår alltid o där behöver man vara vaksam. Jag tänker att man lägger 20-30% i något annat men då tar man ju ett aktivt bet och det kanake man inte vill men gör sig något mindre usa och techberiende
Addera lite Europa, Investmentbolagsfonder och Asien om du känner dig osäker. Inget som stoppar dig från det.
Det här dyker upp lite då och då, så finns en del bra trådar där det diskuteras, om du söker i forumet.
Techbolagen i USA är överlag internationella och äger i sin tur massvis med bolag världen över. Tech är väldigt brett och är allt från AI till VR till bilar till appar till hushållsmaskiner. Nej jag tror inte tech tar många större steg bakåt utan främst fram och i sidled när ny teknologi utfasar gammal samt nya trender kommer.
nej det är 60-65%, har man mer än så så är det antingen en “globalfond” som inte inkluderar tillväxtmarknader, och/eller ESG eller andra kriterier som höjer andelen av vissa bolag
handelsbankens globala fond t.ex. har 61.8% USA
Ja. Du får mindre diversifiering om du frångår marknadsviktat genom att övervikta aktier noterade i andra delar av världen.
Nej det gör man inte. Man bettar på att finnansmarknaden kan prisätta bättre än man kan själv.
Noteringsland är inte samma som länderna som driver ett bolags inkomster.
Ekonomin är inte heller lika med börsen. T.o.m. så att det är noll till svagt negativ korrelation mellan ekonomin och börsavkastningen. Så sämre ekonomi än snitt över tid → svagt bättre avkastning än snittet på börsen.
Att du om du jobbat i finansbranschen inte borde ha dessa frågor utan borde ha rätt bra koll på detta. Det ger mig konstiga vibbar.
Du ska inte få konstiga vibbar av det🥳 USAs ekonomi o galopperande ststsskuld är ett orosmoln för många investerare då det kan komma att påverka ekonomi och efterfrågsn på företags produkter negativt både i USA och i världen. Lunchade just med en vän som är professor på Handels och själv investersre. hsn delade mina tankar både kring ststsskuld och ev techbubbla så hsn överväger att ta vikta ner sina positioner i US aktier.
Håller dock med om att global index är det mest vettiga men precis som sades i podden såfinns en del nackdelar med passivt
ca 71 % i msci world index https://www.msci.com/documents/10199/178e6643-6ae6-47b9-82be-e1fc565ededb
Men sämre ekonomi korrelerar inte alls till svagt negativt med börsutveckling.
Således skulle dessa “orosmoln” vara irrelevant till svagt positivt till avkastningen på börsen.
Vilket är det motsatta mot vad du implicerar.
Därför jag är väldigt skeptisk till varför du lyfter detta om du har 30 års erfarenhet av finansbranschen.
ursäkta om jag inte var tydlig
Om det uppstår osäkerhet hos invesrerarna kring statsskulden i usa så skulle räntorna kunna behöva vara högre allt annat lika. Högre räntor påverkar avkastningskravet och allt annat lika ska aktiekurserna därför ned
så ja Makro i världens största ekonomi påverkar priset på finansiella tillgångar inkl aktier
exakt, det var därför jag skrev ”en “globalfond” som inte inkluderar tillväxtmarknader”. MSCI World är lika mycket en globalfond som Avanza Zero är en sverigefond.
Det är fortfarande ett felaktigt påstående att det påverkar förväntad avkastning negativt.
Det saknar till har svagt negativ korrelation med börsavkastning.
får jag också be om en lite ödmjukare ton tack! Det är mitt första inlägg i detta forum och vi kanske tillsamman kan hjälpas åt att skapa trevlig dialog🙏
jag köper det! 71% av utveckade länders börsvärde är en väsentlig del och har ökat kraftigt. Men om framtiden vet vi inget:partying_face:
Det finns många bra utbildningar att gå om du vill lära dig mer om hur finansiella tillgångar värderas och hur räntan påverkar avkastningskravet (riskfri ränta + riskpremie) som i sin tur påverkar värderingen av den finansiella tillgången t ex en aktie.
Men det stämmer ju att om investerare ser ökad risk så behöver avkastningen bli högre, och då värderas priserna ner för att ge denna avkastning (procentuellt på nya priset).
Det är samma mekanism som gör att räntefonder/obligationer går ner i pris för att räntan går upp, så att de med den nya prissättningen ger samma procentuella avkastning som nyare obligationer med högre kupong.
Exakt! Därför om man ser risker med USAs ekonomi så är dessa redan inprisade.
Vilket i en teoretiskt perfekt värld innebär att korrelationen mellan ekonomin och avkastning är noll. Om marknaden prissätter risk korrekt.
Rent empiriskt har det stämt till den grad att korrelationen är svagt negativ till helt okorrelerad. Vilket ses i referenserna som används i klippet jag länkade ovan:
Det hjälper dig ju inte om du sitter med en stor investering och denna justering sker. Visst, framöver så kommer du få avkastningen, men priset du fick betala för denna framtida avkastning var att din befintliga investering gick ner jättemycket.