Om det är bredd, eller mer rättvisande vikt, i investeringarna, som du är ute efter, så är det att fonder sållar bort “oetiska” aktier av ganska liten vikt. Det finns betydligt större källor till skevhet.
Länder i världen med hög grad av värdepapperisering är grymt överviktade i global, bransch och regionella indexfonder, jämfört med hur stor vikt de har i den verkliga ekonomin. Det land som nått längst i värdepapperisering är ju USA, som står för c:a 15% av den globala ekonomin, men som väger 60-80% i de flesta globalfonder. USAs vikt i globalfonderna ser mer rättvisande ut, om man också ser till att några av de största USA bolagen har ganska mycket internationell verksamhet. Men å andra sidan är USAs börsbolag inte i närheten av att ha så mycket internationell verksamhet, som t.ex. svenska, danska och kanadensiska börsbolag. Ännu mer överviktat, i globalfonder, är Storbritannien, som ju inte är mycket mer än ett transit- och förvaringsland för värdepapper och ädla metaller. T.ex. brukar 20-50%, av värdet av deras export, bestå av guld eller guldpapper, som de varken bryter eller förädlar, utan bara är mellanhänder för.
Hur stor del av bolagens aktier som är tillgängliga för aktiehandel är också en stor källa till skevhet. De bolag som bara har en liten del av aktierna i handel, blir väldigt underviktade, de som inte är med på börsen alls, får heller ingen vikt alls. Även detta bidrar till skevhet mellan länder och branscher. I t.ex. Afrika och på Indiska halvön, så är även noterade stora bolag, oftast väldigt små på börsen, eftersom det är en väldigt liten andel av deras aktier tillgängliga för börshandel. Ju mindre börs ett land har, desto mindre vikt får det i (alla?) globalfonder. När det gäller branscher, så är ju t.ex. jordbruk den näst största branschen i USA, efter service-näringen (till större delen försäljare som affärer och matställen). Men tittar man på innehaven i en global, eller USA, indexfond, så syns knappt USAs jordbruksbransch, eftersom den består mestadels av små, privatägda, lokala aktörer.
Sedan domineras ju vikten i de flesta globalfonder av ett fåtal stora, mestadels USA, bolag. Det är kanske någorlunda rättvisande, i den mån de bidrar till den globala ekonomin, men det ger ju inte särskilt god riskspridning. Det finns också globala börsindex, som försöker tackla det problemet, och har en övre gräns för hur mycket vikt ett bolag får ha. Men de fonder som följer dem, har ofta dubbelt så höga avgifter som rent marknadsviktade fonder (med all rätt, med större andel mindre bolag, blir administrationen mer omfattande och svårare, och mängden omviktningar och transaktioner blir mycket fler (fler mindre bolag går omkull, eller köps bort från börsen)).