Go-go, slow-go och no-go. Minskande utgiftsnivå med hög ålder

Hur ser ni på detta med minskande planerad utgiftsnivå vid hög ålder ? Hos vissa pensionsplanerare finns begreppen go-go, slow-go och no-go years där utgiftsnivån minskar med ökande ålder vilket hänger samman med avtagande fysisk kapacitet och lust. Nedan är ett exempel:

spend 100% of their pre-retirement spending until roughly age 75. It then begins to decline by 20-30% until age 85, at which point it may decline by an additional 10%

Detta är en amerikansk artikel så med svenska förhållanden där vi i princip har gratis sjukvård och subventionerad äldrevård med maxtaxa kan den lila triangeln bortses ifrån för de allra flesta.

Det finns en koppling här till beslut om livslångt uttag eller inte, men också fördelning av övrigt sparat kapital över tid.

Är 60-70% av utgiftsnivån vid pensionsstart en lämplig nivå på slutet ?

2 gillningar

Det låter rimligt på gruppnivå, men hur det blir för en enskild individ vet ju ingen. Vissa är pigga och raska med massor av reslust långt efter 75 års ålder. Sen beror det kanske på vilken nivå man startar på också. Själv har jag redan från början en ganska blygsam nivå, så planerar för att kunna behålla den tills jag är åtminstone 85 år. Om Gud vill.

3 gillningar

Ingen aning. Hoppas kunna ta reda på det vad det lider :slight_smile:

1 gillning

Jag hade jättegärna sett en översättning av den här modellen från amerikanska till svenska förhållanden.

Jag skulle också vilja förstå vilken typ av utgifter som minskar i slow-go och no-go. Är det alla utgifter inklusive svårpåverkade utgifter för boende mm? Eller är det mer begränsat t ex till utgifter för resor och nöjen?

Tills vidare är min gissning att jag livet ut har samma utgifter som pensionär som nu när jag arbetar.

Mycket av den bästa forskningen på åldrande baseras faktiskt på data från Sverige. Projektet SNAC-K har helt unika longitudinella data där man följer människor från 60 år fram till döden: https://www.snac-k.se/

Eftersom jag bor på Kungsholmen i Stockholm och har fyllt 60 så råkar jag ingå i en kohort som regelbundet kallas till omfattande undersökningar. Första undersökningen, vid 60 års ålder, tog tre halvdagar och innehöll omfattande medicinska och kognitiva tester, bland annat genetiska markörer och MRI av hjärnan.

4 gillningar

Jag hittade bara den göteborgska översättningen på begreppen go-go, slow-go och no-go:

  • Gör-go

  • Slö-go

  • O-go

(Ursäkta…:roll_eyes: )

10 gillningar

I mina montecarlo-simuleringar kör jag 20% minskade utgifter från 80 års ålder. Om jag/vi lever så länge utgår jag ifrån att utgifterna minskar på något sätt. Framförallt utgifterna för resor. Men vet såklart inte vad som är rätt.

1 gillning

Titta på era föräldrar hur de beter sig. Närmare facit går inte att få.

6 gillningar

Det händer väldigt mycket inom forskningen kring åldrande just nu och det lär fortsätta så. Under de 30 år jag har kvar till 75+ kommer det troligtvis komma ganska revolutionerande behandlingar inom detta område. Därför räknar jag med att fortsätta med samma utgiftsnivå.

Utgifter för resor och nöjen är bland det som minskar i no-go. Bilägande är en annan utgift som kan minska/försvinna vid hög ålder.

Som någon redan skrev så är det nog väldigt individuellt.

Själva räknar vi inte med någon kostnadssänkning att tala om utan har landat i att det snarare blir en omfördelning till andra typer av kostnader.

Så istället för resor, sena krogbesök och dyrare hobbies så blir det vid hög ålder mer hemnära tjänster som tex städning (hemtjänstens räcker inte idag), ledsagning för att göra ärenden eller tex en fika på stan samt högre kostnader för sjukvård, läkemedel, allehanda hjälpmedel (hörapparater, specialgöasögon, samt vad för digitala hjälpmedel man nu kan behöva i framtiden). Osäker på att man kan förlita sig på att högkostnadsskydd räcker för det man vill ha, även om det kanske räcker för det man behöver som minimum.

Dessutom ett sätt att ta höjd för att man kanske mha framsteg inom läkekonsten kan vara förvånansvärt pigg högt upp i ålder. Eller som en del släktingar gjort, bila runt i Europa i nya cabben som 85+.

Så det blev i princip 100% flat för oss, rätt eller fel :man_shrugging::sweat_smile:

7 gillningar

Vi planerar att minska pensionsdelen i no-go, men kan plocka från sparandet vid behov.

1 gillning

@SNS Det är jobbigt att tänka på men risken för demens ökar kraftigt under no go-åren. Själv har jag valt att ta ut pensionen förhållandevis sent och livsvarigt för att försäkra mig om att det automatiskt trillar in tillräckligt med pengar på mitt konto även om jag inte längre kan förvalta mina tillgångar. Det är också ett skydd mot bedrägerier och dåliga egna beslut.

3 gillningar

Vi har erfarenhet av demens i vår närhet. Demens i sig är något som i hög grad begränsar vad man kan lägga pengar på. Rent praktiskt är autogiro alternativt e-faktura med automatisk betalning ett sätt att hantera problematiken med betalning av återkommande räkningar. Hantering av bank-id är svårt för den dementa vilket i sig minskar risken för bedrägeri. Fysiska besök är en större risk.

Så tänker jag med.

1 gillning

Nja, tycker inte det stämmer på mig och mina vänner. Våra föräldrar födda 30 och 40-tal reste på sin höjd charter till Mallorca eller liknande när det slog igenom.

Det var inga långresor till andra kontinenter, kryssningsbåt i karibien eller hurtigrutten - som jag ser framför mig att kunna göra som pensionär - om jag har hälsa och ekonomi.

Mina föräldrar fick för sig att dö 65-70 år gamla. Med det i åtanke gör jag mitt bästa för att ha ett bra liv. Nu.

Jag gillar att jobba och har inte bestämt något pensionsdatum.

När jag vill sluta jobba kommer jag göra det och då ta ut så mycket pension som möjligt så tidigt som möjligt. Jag känner inte att jag behöver planera för ett långt liv. Tar då hellre ut pensionen tidigt så blir det mer kvar av mitt kapital till barnen. Om jag skulle leva länge så är jag trygg med att det jag har på sparkonto och ISK kommer räcka. :hugs::sunflower:

Så.. för mig känns inte belopp för go-go, slow-go och no-go så relevant. Eller ja.. jag kan ju tänka det som att jag behöver 0 kr när det är no-go på riktigt. Och det är väl bra om jag då har fått så mycket som möjligt av pensionspengarna. :winking_face_with_tongue::sunflower:

2 gillningar

Ja, ingen av oss vet hur det blir. Tycker det låter klokt att fokusera på ett bra liv NU, och samtidigt ha en plan som ger trygghet om man skulle råka få ett långt liv.

3 gillningar

Svårt att sia om framtida kostnader för sjukvård i Sverige. Inte omöjligt att framtida kostnader för nya behandlingar kommer bekostas av den enskilde i ökad utsträckning. I Finland kan man på privat klinik få tillgång till den nya läkemedlet (Lecanemab) mot Alzheimer demens, som hittills inte den allmänna försäkringen täcker i något annat nordiskt land.

Så många nya behandlingar är i antågande ” för att förlänga och förbättra ” ålderdomen vilket kommer innebära en kostnadsexplosion för den offentliga försäkringen varför en liknande utveckling som i USA, att den enskilde kommer bära kostnader direkt eller via privat försäkring.Detta bör beaktas i beräkningsgrunden för utgifter på ålderns höst för den som blir gammal om några decennier :thinking:

2 gillningar