Funderingar kring tjänstepension i eget AB

Har nyligen startat eget AB och tanken är att plocka ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, dvs 44.765 kr. Jag är idag 37 år och kommer med största sannolikhet jobba fram tills jag är 67 år så jag räknar med 30 år kvar minimum på arbetsmarknaden. Då jag kom igång sent i livet med riktigt jobb, efter studierna som 28-åring, så har jag när lönen ökat löneväxlat för att jobba ikapp den tjänstepension jag gick miste om när jag studerade. Jag skulle gissa att jag idag har jobbat igen och förbi det jag borde ha haft om jag kommit igång tidigare då jag löneväxlade 6.500 kr per månad under rätt lång tid.

Funderar nu på vad som är en rimlig nivå att lägga tjänstepensionen på i egna företaget. Efter att lön, sociala avgifter och annat är betalt har jag ca 50.000 kronor över varje månad (exkl moms den räknar jag inte med). Med detta överskottet borde jag lugnt kunna ta full utdelning om jag förstått reglerna rätt och fortfarande ha pengar över i företaget. Så för min del handlar det egentligen om att hitta en vettig nivå på tjänstepensionen då jag inte vill spara undan mer än nödvändigt. För att ge lite kontext har jag idag:

Allmän pension: 850.000 kr
Tjänstepension: 725.000 kr, primärt uppdelat i 2 försäkringar med en del småduttar.

Funderade först på att fortsätta med ungefär samma nivå som jag haft tidigare, dvs ca 9.000 kr totalt per månad i tjänstepension. Men blev sedan lite fundersam och undrade om det inte var lite väl högt. När jag gjorde lite beräkningar på minpension.se så hade jag med den takten i princip fått statlig inkomstskatt bara med tjänstepensionen när jag justerade upp avkastningen en del (satte 7% och förstod först i efterhand att detta var real avkastning).

Så tänkte att det finns säkert några smarta svar att få här på forumet angående:

  • Vad är en mer rimlig nivå att lägga tjänstepensionen på?
  • Borde jag dela upp tjänstepensionen i mer än en försäkring för att lättare kunna dela upp uttaget och i så fall på hur många?
  • Tanken är att ha sjukförsäkring och premiebefrielse. Om jag delar upp tjänstepensionen i flera försäkringar, är det bara på en av dessa jag behöver sjukförsäkring eller på alla?
  • Eller är det till och med dumt att dela upp i fler redan nu och istället teckna en ny försäkring längre fram för att lättare kunna lappa de olika uttagsperioderna?

Först och främst vad roligt att du har startat eget!

Blir lite företagsstrategi innan svar om tjänstepension, hoppas att det är okej!

Om jag var i din situation hade jag först och främst sparat ihop till en buffert i företaget. För att svara på hur stor buffert du behöver finns det några grundscenarier som jag brukar ta med:

  • Vad händer om du blir sjuk? Vilka kostnader har företaget då?
  • Vad händer om du vill ha semester? Vill du ha lön under den tiden?
  • Vad händer om du vill vara föräldraledig? Vill du ha lön under den tiden?
  • Vad händer om du får en längre period inte har uppdrag?
  • Vad händer om du får möjlighet att anställa någon?

När du har svarat på dessa frågor och uppskattat deras kostnader, då kan du räkna fram en företagsbuffert.
Efter att den bufferten finns, behöver du ta ställning till om du ska löneväxla till pension eller om du ska investera pengarna via företaget istället.
Här tror jag att det mest ekonomiska är att investera dem i företaget. Fördelen är att du kan ta ut pengarna när du vill, förmodligen lägre skatt om du tar dem som utdelning. En annan fördel är att du även kan använda pengarna för att utveckla företaget.

Givetvis är detta ok. All feedback är värdefull, framförallt när man har börjat med något helt nytt. :slight_smile:

Jag inser att jag kanske utelämnade detaljer som är viktiga. Jag är IT-konsult och har ett 100% uppdrag utan slutdatum (typ tillsvidare). Tanken är givetvis att bygga upp en buffert i företaget och tanken var egentligen att ha en buffert motsvarande 3 månaders kostnader så att jag kan klara mig i händelse av uteblivet uppdrag, sjukdom och semester. Men känner jag mig själv rätt kommer bufferten antagligen bli större än vad jag rationellt räknar med och slutar väl på 6 månadskostnader eller mer. I dagsläget står min arbetsgivare för all utrustning jag behöver och jag har inga direkta andra omkostnader mer än det vanliga.

De rullande kostnaderna är bank, bokföringsavgifter, försäkring samt lön till mig själv. Sen finns det lite kringutgifter såsom diverse inköp men tänker att jag i händelse av sjukdom räknar med de rullande kostnaderna för kringutgifterna är sådant jag kan dra in på helt om jag blir sjuk. Så exklusive lön har jag en månadskostnad på 660 kr (om jag slår ut fakturorna per månad). Inklusive lönekostnader (sociala avgifter, skatt och lön) så blir det i runda slängar 60.000 kr per månad vilket då blir ca 30.000 kronor då försäkringskassan ta över efter de 14 första dagarna.

Inga inkomster (mer än släpande faktura) men lönekostnaderna kvarstår.

Har inte bestämt detta ännu. Det beror antagligen på hur läget är vid tidpunkten och framförallt hur mycket kapital och buffert jag hunnit bygga upp men tanken är att vara normalt föräldraledig, dvs utnyttja föräldrapenningen utan att ta ut lön.

Tanken är att under tiden ta ut lön och beroende på rådande omständingheter antingen gå ner i lön eller köra på som vanligt. Beror nog mycket på hur jag bedömmer möjligheten att få nya uppdrag. Plan B är alltid att gå tillbaka till vanlig anställning då jag inte tror det är särkilt troligt att jag inte kommer hitta en ny anställning (och inte heller nya uppdrag för den delen heller).

Hoppas det gav lite mer kontext!

Som egenföretagare får man titta mer på helheten än varje detalj för sig.

Som jag ser det finns fem sätt att hantera överskottet, i fallande prioritering;

  • Utdelning
  • Lön upp till brytgränsen
  • Periodiseringsfonder
  • Tjänstepension/direktpension eller liknande
  • Sparat kapital i bolaget

Anledningen att jag rankat en buffer i bolaget sist är att det innebär bolagsskatt på pengarna innan du kan placera dom i buffert. I ditt fall (låga omkostnader etc) kan du lika gärna bygga din buffert utanför bolaget, om du har möjlighet. :slight_smile:

Sant. Det är också något jag har funderat på men tänkte jag skulle se i slutet av året hur mycket pengar som faktiskt kommit in och gått ut (inklusive full utdelning). De första två punkterna i din lista är det check på som jag ser det och periodiseringsfonder har jag inte hunnit sätta mig in i även om jag vet grovt hur de är tänkta att användas.

I praktiken blir det ofta så man gör; strax innan bokslut så balanserat man utdelning/löneuttag (beroende på vilken av utdelningsreglerna man använder sig av) samt avsättningar till tjänstepension etc.

Periodiseringsfonder är ju bokföringstekniska, men är bra att ha i bakhuvudet. Det blir i praktiken en obeskattad buffert i bolaget, som kan återföras när som helst inom en 6-årsperiod.

Som komplement till de andras svar ovan - som jag håller med om.

Tumregeln, oavhängt din situation brukar vara 10 procent av lönen.

Ja, du bör minst ha två. Fler tror jag blir stökigt. Genom att ha två så kan du styra uttagen i framtiden. T.ex. den ena mellan 60-65 och den andra mellan 65-75 eller vilken annan kombination som helst.

Nej, du behöver bara en försäkring så som jag har förstått det. Men kolla gärna med t.ex. Avanza / Euroaccident som de kör.

Notera dock att det är skillnad på:

  • Sjukförsäkring - ersättning om du blir sjuk
  • Sjukvårdsförsäkring - “gå före i kön” om du blir sjuk

Jag har två stycken redan idag och är 40 år gammal. Månadssparar dock bara i den ena.

Tack! Detta var det jag letade efter vad gäller nivå. Har försökt räkna ränta på ränta, på det jag har idag och försökt ta reda på vad jag borde ha vid en viss ålder, försökt fundera på vad jag ska ha för ekonomi när jag går i pension etc men kom aldrig fram till något bra svar. Jag lägger mig på 10% tills vidare.

Ok, tänkte eftersom jag redan hade 2 försäkringar med “hyggligt” kapital så kanske det hade räckte med en till, men nu när jag tänker på det så kommer de jag sätter upp nu vara de försäkringar jag använder resten av yrkeslivet om det vill sig väl.

Har Avanza idag och tänkte fortsätta med det. Ringer och kollar med dem så det blir rätt.

Ok, jag köper hjälp av en gammal kollega som ansvarade för ekonomin hos min gamla arbetsgivare för bokföring och periodiseringsfonder ligger som en punkt på todo-listan att gå igenom hur man använder och hur det funkar. Nu i början har all tid gått åt till att få hjälp att lära sig bokföringen med målet att kunna göra det mesta själv i framtiden. Så får se till att jag har gått igenom detta innan bokslut så jag vet hur jag ska göra.

Tack för era tankar och svar. Så sammanfattningsvis:

  • Maxa utdelning
  • Lön upp till brytgränsen
  • “Buffertspara” i periodiseringsfonder
  • Tjänstepension på 10% av lönen

Jag skulle avråda från det. Se till att lära dig TOLKA en resultat och balansräkning som du får från redovsiningsbyrån. Det är som om din redovisningsbyrå skulle säga att, jag ska lära mix @xyz arbetsuppgifter så att vi kan göra dem själva. Det är ju hål i huvudet (ursäkta kraftuttrycket). Det är ju arrogant att tro att man kommer kunna redovisningsbyråns jobb lika bra genom att lajva det som någon som gör det professionellt… :wink:

Min prioriteringsordning brukar vara:

  1. Lön på 46 000 SEK brutto
  2. Tjänstepension 10 procent
  3. Maxa utdelning
  4. Investera via bolaget.

Anledningen att jag lägger maxa utdelnignen senare är att den ackumuleras ju från ett år till ett annat. Så det är viktigare att få full avsättning till t.ex. allmän pension, PPM och socialförsäkringssystemet innan du tar utdelning.

2 gillningar

Tror jag kanske uttryckte mig slarvigt. Det jag tänkt lära mig är att bokföra kvitton, lön och kostnader själv och sen överlåter jag resten till den som kan. Känns som att allt som är “rince and repeat” är ok att göra på egen hand och har redan skrivit några howto’s. Eller tar en redovisningsbyrå även hand om all löpande bokföring?

Jag tänkte egentligen inte att min lista hade någon prioritetsordning. Jag har betalat ut min första lön och tanken var att göra det varje månad, och är nu inne på att se över tjänstepensionen när jag nästa månad har lite mer pengar i företaget, så på ett sätt har jag ju redan prioriterat enligt ditt sätt. :slight_smile:

Det är ju “bara” att göra en cost/benefit-analys. Vad tjänar du på en timmes produktion/försäljning? Är det mer än 500 kr per timme så ska du INTE bokföra något eftersom det går att hitta bra bokföringsfirmor för 500 kr/timme.

Annars blir ju varje timme en förlorad krona…

Ja, det gäller nog under förutsättningen om jag gör detta istället för att jobba. Som det är nu jobbar jag 100% + eventuell övertid för arbetsgivaren så detta är något jag gör på “fritiden”. Sen vill jag dels lära mig det då jag är ytterst ansvarig för vad som händer i företaget och så vill jag ha koll på hur det går till och dels så har jag gärna koll själv på det hela. När jag väl lärt mig det löpande så tror jag inte jag kommer spendera mer än kanske 1 timme per månad med bokföringen då det inte är så mycket som behöver bokföras och fixas. Och en timme kan jag känna det är värt för att ha stenkoll på löpande basis vad som händer.

Men det kan ju mycket väl komma en tid när detta bara blir träligt och då kanske jag tycker det är värt att outsourca.

2 gillningar

Undrar varför undsätta något alls till tjänstepensionen? Varför inte lägga de extra pengarna i 4:an, alltså investera via bolaget? Pengarna växer tryggt då också och man får mer kontroll över pengarnas utbetalning.

Det är absolut ett alternativ om man har koll på bolaget och känner sig trygg. Fördelen med tjpnblir ju eventuell försäkring, premiebefrielse och skydd vid konkurs. Man kan göra direktpension också, men jag är inget fan av det.

Jag tycker 10% tumregeln är lite väl trubbig eftersom avsättningen till tjänstepensionen är starkt beroende av lönen. 10% kan vara mycket mer än vad kollektivavtalen ger men det kan också vara alldeles för lite, beroende på lönen.

"
Arbetsgivaren betalar normalt in 4,5 procent av din månadslön på upp till 42 625 kronor till tjänstepensionen (2021). Dessutom 30 procent på lönen över 42 625 kronor.
"

Det är inte så svårt att räkna ut beroende på den lön man tänkta ta ut :slight_smile:
Sen kanske man kan sätta av mer än vad som är avtalat i kollektivavtalen, men det är ju en annan sak.

1 gillning

Håller med. Tanken var att generellt ta mer än gemene anställd. För det är ofta att företagare har sämre pension. Dessutom var 10 procent stulet från @Kollis.

1 gillning

Nej definitivt inte svårt. Det som jag tycker gör det svårt är att försöka få en uppfattning om hur mycket pengar jag kommer behöva i pensionen när jag slutar jobba och hur mycket det översätter till i ett sparande i tjänstepension. Dvs, baserat på den pension jag har idag, hur mycket borde jag avsätta i tjänstepension för att nå en “hygglig” nivå och vad är en “hygglig” nivå? Och just för att man låser kapitalet på det sätt man gör vill man inte heller spara för mycket tänker jag.

Precis, jag ser tjänstepensionen lite som en riskspridning och framförallt är det premiebefrielsen och sjukförsäkringen jag tänker på här. Kanske inte det mest optimala om man jagar maximal avkastning men känns som en liten kostnad med en potentiellt stor uppsida om man skulle råka illa ut. Sen kan ju alltid uttagsregler och liknande för fåmansföretag ändras, vilket även diskuterats nyligen.

1 gillning

Då får man börja i andra ändan :slight_smile:

Så här gjorde vi för en 15 år sedan för att få ett första skott (man kan förfina det över tid och speciellt när man blir äldre och närmar sig pensionen):

  1. Räkna ut/gissa hur mycket du/ni vill ha att leva på i pension per år i dagens penningvärde, brutto före skatt. Man får gissa att skatten i framtiden är ungefär som idag typ.

  2. Räkna ut hur länge kapitalet ska räcka dvs från när du tänkt gå i pension till förväntad livslängd (svårt att acceptera sin egen dödlighet men nödvändigt och svårt gissa hur gammal man blir baserat på statistik och skick)

Då får du fram kapitalbehovet.

Sen kan du tex använda tex ränta på ränta kalkylatorn här på RT - se nedan

  • Där kan du lägga in nuvarande kapital du har.
  • Sätt en förräntning på pengarna som du tror du kan åstadkomma reeellt dvs utan inflation (eftersom du räknat kapitalbehovet i dagens penningvärde). Jag hade räknat på en 4-5% för att vara lite konservativ och eftersom många förutspår rätt låg avkastning nästa årtionde.
  • Sparhorisonten är från din ålder nu tills din pensionsålder
  • Sedan testa med olika månadssparande tills kapitalet matchar det du räknat ut ovan

Då får du det månadssparande som krävs ”brutto” dvs motsvarande tjänstepension som också är brutto före skatt.

Sen kan man göra det mer komplext med separat privatsparande (sparande på lönen) som ju är netto ur ett inkomstskatt perspektiv. Men som ett första skott på vilket brutto månadssparande du/ni behöver så ger det en idé.

Det ger åtminstone en struktur som man kan jobba igenom årligen eller någon gång varje decennium för att ta hänsyn till vad som händer i livet. Som John Lennon sa ”Life is what’s happening while you’ve been busy making other plans” :slight_smile:

Jag tror att det kanske är detta som gör det hela så svårt. Jag har jättesvårt att estimera hur mycket som behövs 30-35 år fram i tiden när man dessutom står i startgroparna för att starta familj och då sambon antagligen kommer ha en dålig pension. Så jag kanske bara ska satsa på att den totala pensionen ska ge strax under brytpunkten för statlig inkomstskatt och hoppas på att man till slut landar på ett hyggligt belopp? Och det är nog detta som jag tycker är så svårt med det hela, att försöka gissa sig till hur man kommer ha det lika långt fram i tiden som man redan levt.

Ska göra ett till försök att räkna baklänges utifrån det med hjälp av din förnämliga guide så får jag se om jag blir klokare.

Jag är helt med dig. Det blir inte rätt men det blir mindre fel om man har en struktur så att säga :slight_smile:

”Strax under brytpunkten” kan säkert vara en bra nivå som borde ge ett rätt bra liv i pension. Jag tror faktiskt att vi hamnar ungefär där :slight_smile:

Oavsett hur du räknar, eller om du använder flera metoder, så är tipset är att dokumentera hur du räknat och tänkt så skapar du en struktur som du kan repetera om ett par år.

Om du gör det periodiskt genom livet så anpassar ni er efterhand som livet utvecklas. Då ökar man chansen att man hamnar rätt. Det är såklart sjukt mycket som kan hända under ens liv (så har det varit för mig) men genom att ha en ”process” så har jag kunnat anpassa pensionssparandet upp och ner på vägen beroende på hur det ser ut. Tror det var Eisenhower som sa under förberedelserna för dagen D ” Plans are worthless but planning is everything” :slight_smile:

Sen tror jag det inte är så svårt att planera som pensionär. Ev. barn är utflugna. Månatliga boende kostnaden kommer sannolikt att vara välkänd (anta ett bra boende där ni inte längre behöver amortera). Jag tycker att mycket av livets osäkerheter är över när man kommer till pensionen. Den största osäkerheten är hur länge man lever, och där får man helt enkelt hoppas på det bästa, så man hinner göra av med pengarna.

Vi landar just nu, efter många iterationer, på ca 550 kkr per år brutto som budget inkl två icke-fancy boenden men med mycket äta ute och mycket resor. Detta måste vi täcka med pensioner (min fru har också usel pension) och privatsparande. Det tror vi ska fungera baserat på att vi blir ca 90 år.

I praktiken kommer man såklart att konsumera mycket mer i början än när man förhoppningsvis är 80+ men det får man klura på när det blir dax att ta ut pensionern - hur mycket mer man vill ha ut i början mot slutet. Är kapitlet tillräckligt kan man styra det när det närmar sig.

Nedan lite länkar där man kan räkna ut sin förväntade ålder, som också förändras under livet. Den sista är amerikansk men rätt bra. Dessa har dykt upp i en annan tråd här på RT som jag inte kan hitta just nu.

Lycka till! :grinning::+1:

http://www.måbättre.se/agetest/