Detta Moa sa precis i början är redan där jag hamnat: “…om jag bara får 100k eller 2M till, då…”.
Jag började “tokspara” för att spara 10k i månaden när jag började jobba efter studierna för drygt 2 år sen. Målet var att ha betalt av lägenheten så fort som möjligt.
Utan att ha tänkt mig för så har jag nu över mycket mer än 10k i månaden när räkningarna är betalda. Jag har sparat säkerligen 300k på drygt 2 år. Matlådor blev en kostnadsgrej, vilket nu istället inte har med pengarna att göra. Utan att slippa tiden det tar att ta sig till och från lunchrestaurangen. Den halvtimmen är jätteskön, antingen pilla med jobbet eller nåt annat.
Jag har inte en enda gång gått i en butik och känt att jag inte haft råd med något jag vill köpa. Inte heller enda enda gång jag varit ute på krogen för att äta eller dricka har jag känt att jag inte haft råd.
Är det såhär det känns att vara ekonomiskt fri?