Gör som Warren Buffet.
Köp kvalite, spara regelbundet under lång tid.
Blir riktigt stora summor om 20år
För mig är det självklart att köpa enskilda aktier och inte fonder eller indexfonder. För mig representerar fonder en mild form av spekulation och enskilda aktier en långsiktig investering i ett bolag vars verksamhet man tror på.
Exempelvis anser jag att Handelsbanken är den bästa affärsbanken och därför den jag använder i mitt dagliga liv; varför jag även har en hyfsat stor pott aktier i Handelsbanken.
Håller på att bygga hus och den bästa byggvaruhandeln i min närhet (bäst priser, bra sortiment och rymlig) är Byggmax och då känns det bra att äga aktier i Byggmax. Det känns verkligen som jag köper cement, reglar och skruv av mig själv. Nästan varje gång jag handlar ställer jag frågor om butikens försäljning, trender osv (exempelvis tillgången på och försäljningen av cement förra året när det var ovisst med Slite). Personalen undrade en gång varför jag frågar så mycket och svarade då att jag hade lite aktier i Byggmax. Nu säger dom ibland med glimten: -“Åh finbesök, här kommer en av ägarna”.
Så här är det med många av mina innehav. Har t.ex. aktier i Shell och tankar bilen på Shell. Har aktier i finska Sampo och försäkrar i If (som ägs av Sampo). Aktier i Fiskars och köper trädgårds- och köksredskap och verktyg av mig själv. På samma vis med Axfood (handlar på Willys), Ratos (bl.a. Plantagen) och flera andra. Tycker att det blir roligt på det viset.
Naturligtvis följer jag bolagen och skummar deras årsredovisningar, men ser främst till mer kvalitativa aspekter kring t.ex. deras strategier, företagsledningens privata innehav (tror dom själva på företaget de leder), utdelningspolicy och utdelningar och liknande.
Har en bred portfölj och sprider i såväl branscher som länder (Sverige/Europa/USA):
En aktiedepå för livslånga innehav, vilka jag planerar att aldrig gå ur (dvs ingen reavinstskatt på försäljningar)
En ISK-depå för aktieutdelningarna från ovanstående aktiedepå. Återinvesterar utdelningarna i respektive bolag. Denna är också “livslång”, men kan ibland spekulera och sälja en enskild aktie som rusat och sedan köpa tillbaka den när den gått ned.
En ISK-depå för i.o.f.s. långsiktiga investeringar, men där jag t.ex. kan köpa en bevakningspost för något bolag som jag är nyfiken på eller avvaktar en bättre kurs innan en större investering.
En kapitalförsäkring för utländska aktier.
Ovanstående i kontrast mot vanliga fonder och indexfonder. Det kan aldrig bli på samma sätt utan man utlämnar till någon annan att hantera ens pengar. Det skall sägas att jag blev grundlurad av diskretionär förvaltning (ett av Sveriges största och välrenommerade) för ett antal år sedan och har sedan dess svårt att lita på att andra i finansbranschen vill mig väl.
Hade en del fonder i ungdomen, men med den nya världsordning som blir allt mer tydlig, där det ekonomiska centrat flyttar från Västeuropa/USA till Asien och Sydamerika (och Ryssland om de kan få ordning på sitt land) så känns investeringar här allt mer nödvändiga och intressanta. Har funderat på enskilda bolag, men de är inte alltid så tillgängliga hos börsmäklarna. Här passar det bättre med fonder och överväger att gå in i regionala fonder i år. Har börjat kolla olika fonder och vilka enskilda bolag de investerar i.
För den som är måttligt eller totalt ointresserad av börsen så är naturligtvis indexfonder och liknande det bästa alternativet om man ändå vill investera i aktiemarknaden. Men enligt min mening är det tråkigt och man saknar dessutom all kontroll förutom köp- och säljknappen.
Hoppas att jag förstått din fråga rätt; detta var i alla fall mitt svar.
Kul att det finns dom som tänker som jag.
Dock har jag även en del fonder i min portfölj.
Stor igenkänning på ditt inlägg.
Kul läsning, jag känner delvis igen detta från min initiala tanke med lekhinken.
Jag förstår att ditt inlägg kanske är mer för vad du tycker är en rolig, kul grej och som du mår bra av. Frågan som jag då ställer mig till detta är hur det historiskt sätt har gått för dig vad gäller avkastning?
Jag gillar konceptet att man har mer personliga band till sina investeringar då blir det både roligare att följa och läsa rapporter men kanske också svårare att göra sig av med dem när man har känslomässiga band till dem.
Tack för att du delar med dig, du förstod min fråga helt rätt skulle jag säga, ville höra andras tankar och idéer kring det. ![]()
Jag vet inte hur det har gått historiskt i jämförelse med fonder eller index. Min långsiktsportfölj är från mitten till slutet av 1990-talet och de flesta innehaven skulle behöva schablonbeskattas om de skulle säljas eftersom GAV är så låga. Både SCA och Handelsbanken har ett GAV runt 11:-. Utdelningarna har återinvesterats, så det börjar dessutom närma sig att utdelningsaktierna nästan är lika många som ursprungsaktierna (beroende på bolag mellan 40-80% ungefär). Så på en del aktier 1000 % uppgång exkl utdelningar.
Alla andra depåer är mer eller mindre nya (1-4 år sisådär), men jag har tidigare sålt av p.g.a. andra behov. Men sedan i somras har jag börjat köpa igen. Hade som sagt en del fonder tidigare, men de har rykt de senaste 10 åren p.g.a. husbygge. De var mer av typen “Handelsbanken småföretag” och sånt där, vilka gick hyfsat, men var tråkiga.
Det kan ju låta som att jag är en ren glädjeköpare av aktier, men så är det inte. Bara för att After Eight är gott, köper jag ju inte 1000 Neslé-aktier. Det är mer tvärsom, att jag hittar ett bolag som verkar bra och när det ligger i depån så känner jag mig som en av ägarna och det vore ju korkat som ägare av ett bolag att köpa konkurrentens produkter. Typ.
Köper i huvudsak stabila utdelare. Och så försöker jag tänka vad som kan ligga i (fram-)tiden och är ibland opportun när Mr Market tycks ha gått bort sig. Det senare t.ex. i början av 2020 när pandemin startade och oljebolagen fick betala för att bli av med oljan under några dagar. Då tänkte jag att det var läge att gå in i oljebranschen och köpte lite Exxon och av ren tur lyckades köpa dagen där kursen vände från en superbotten. Den dagen hade inte kursen varit så låg sedan i 2003. Och inte därefter heller. Tyvärr var det bara en mindre post, för inte kunde jag veta att detta var botten eller att börsen skulle vända just den dagen.
Nu kom jag på. För tio år sedan öppnade jag en depå för dottern som hon inte skall röra förrän hon pensionerar sig (eller jag dör). Inköpen gjordes mellan 2012 och ca 2017. Efter det är det bara utdelningarna som återinvesterats i respektive aktie (dessa räknas som nya inköp gissar jag och med en stigande börs borde väl det påverka %-uppgången negativt).
Om jag ser hur den depån utvecklats de senaste 5 åren (feb 2018 - feb 2023) så har den gått upp 106%. Då är den blandad svenska och amerikanska aktier, så det är ju en del valutafördelar. Om man ser på OMXSPI så är det upp ca 52% på samma tid. S&P 500 är upp 57% på fem år.
Brukar aldrig kolla på depåernas totala uppgångar och absolut inte jämföra med index (detta är första gången). Tänker inte på det viset. Håller bara koll på vare bolag i sig. Och vet inte om 106% är bra, just med tanke på valutaeffekten.
Känns alltid lite anti-intellektuellt att tycka sitt eget sunda förnuft är bättre än exempelvis den effektiva marknadshypotesen. Det är som att se vad heltidsarbetande forskare upptäcker och sen kasta ut det genom fönstret med hänvisning till… Ingenting alls ![]()
Nåväl, alla väldiversifierade portföljer bör gå bra så länge vi har ekonomisk utveckling. Så det är väl bara att köra på sin egen metod om man vill spekulera i att marknaden har fel.
OMXSGI är det du ska jämföra med för att få med återinvesterade utdelningar (+79% på 5 år). För att få med både valutautveckling och återinvesteringar när du jämför med USA så kan du kika på en USA-indexfond, exempelvis Länsförsäkringar USA Index (+107% på 5 år).
Jag har inte läst dina böcker tyvärr. Hela indexfond-rörelsen byggs på Efficient-Market Hypothesis. Grejen med de böcker av Jack Schwager är att det blir väldigt svårt att tro på den här hypotesen när man läser de.
Ekonomi är inte som matematik eller fysik. Den effektiva marknadshypotesen är inte “falsifiable” (sorry, don’t know the Swedish word!) det grundar sig på naiva antagande. Det finns flera ekonomer, forskare och investerare som håller inte med med den här hypotesen, som Richard Thaler, Robert Shiller och Warren Buffet.
Det betyder inte att alla måste sluta med indexfonder och börja välja aktier. Men att tro att det går inte att slå index och att marknaden är helt effektiv är naivt.
Nu är ju människor födda med olika stor begåvning och skopor sunt förnuft. Och med åldern blir man visare.
Hursomhelst. Jag är inte intresserad av att jämföra mina investeringar med några index eller ta hänsyn till vad “heltidsarbetande forskare” tycker att jag skall äga för företag. Jag “spekulerar inte i att marknaden har fel” som du skriver; jag investerar i enskilda företag och det har ingen som helst utgångspunkt i att marknaden har fel.
Min utgångspunkt är inte att statistiskt optimera möjligheten att tjäna pengar på någon annans bedömning av hur börsen skall gå. Min utgångspunkt är att jag vill investera och äga företag som jag tror på. Om min analys och mitt sunda förnuft är goda så kommer pengarna på köpet.
Och med de exemplen som du lade fram var ett genomsnitt för den amerikanska och svenska börsen en uppgång på 93% de senaste fem åren. Och min depå gick upp med 106%. Det hade jag ingen aning om, förrän jag var tvungen att titta efter.
Hursom. Trådskaparen kände att han var ensam om att inte tycka att indexfonder och liknande var enda vägen för att investera på börsen. Jag svarade för att visa att det fanns fler och tack vare dig har jag visat att det t.o.m. kan vara mer lönsamt. Så tack för det.
Helt rätt! Tyvärr missar många just det, och är på tok för teoretiska i sina investeringar.
Du menar har stigit.
Redan när du konstaterat att något har stigit är det för sent att köpa. Du vet inte vad som händer om en timme, eller nästa vecka.
Det är det som är hela grejen.
Raderat inlägg
Nej, jag vet! Det är att ersätta det med så kallat “sunt förnuft” som är anti-intellektuellt. Sunt förnuft som inte är grundat i något riskerar att bli självbedrägeri. Är mer det jag menar.
Man kan säga “falsifierbar” på svenska.
Aha, nä, målet behöver såklart inte vara att optimera sin riskjusterade avkastning. Jag menar inte att din metod är fel för dig (det funkar uppenbarligen utmärkt).
Du har rätt, du svarade på frågan och det var en väldigt intressant beskrivning. Sen kommer jag här som en elefant.
Läs boken som Jan rekommenderat, Just Keep Buying, den tycker jag motiverar hela RT-filosofin.
Det är väldigt lätt att vara besserwisser runt området aktier och använda alla fina ord och terminologi. Samt prata om just dom aktier som gått bra. Men att överprestera mot index på riktigt. Det är skitsvårt.
Jag vet exakt vad du menar. Har du frågat dina vänner huruvida de kan visa sina köp- och säljrapporter under de senaste fem åren?
Fast någon tjänar något med sin trading kan det vara den dyraste hobbyn i ens liv. 2%-enheters årliga förlust mot index kostar jättemycket under 20-30 års lopp.
Att börja med enskilda aktier rakt på en gång är typ det dummaste du kan göra. Du kan väl öva och göra din egen analys utan riktiga pengar och samtidigt fortsätta månadsspara i indexfonder. Får du konsekventa resultat så gå till marknaden på riktigt. Så småningom. Du har ingen bråttom. Vi alla har tid för att kumulera ränta-på-ränta. Men få av oss har råd för dåliga placeringsår vid 30års ålder.
Är också lite tveksam vad gäller global index då det känns som att satsa på alla hästar i alla lopp.
Tänka sej!! Exakt så agerar vissa på forumet gällande indexfonder.
Ja men precis, de är lite så jag känner också, den enda skillnaden med din jämförelse är väl dock att kostnaden inte är högre som det hade varit om man körde på alla hästar i alla lopp och det kanske är just det som gör att det blir den perfekta strategin långsiktigt som man också pratar mycket om här.
I det här fallet är det ju dyrare (aktiva fonders avgifter) om man inte tar med alla hästar.
Aha, nä, målet behöver såklart inte vara att optimera sin riskjusterade avkastning. Jag menar inte att din metod är fel för dig (det funkar uppenbarligen utmärkt).
Det är nog egentligen just det här jag är utefter att förstå och gav mig en stor insikt. RikaTillsammans handlar om att optimera den riskjusterade avkastningen. Medan det viktigaste för en själv förstås är att finna sitt eget mål och vad som är tillräckligt tillfredställande för att spara. Dock vill man ju helst spara med positiv avkastning snarare än förluster då blir det tillslut bara en dyrhobby snarare än sparande. Finns det någon bra tråd kring detta med vad som driver ens sparande?
Tack för ditt inlägg. Jag tror jag har ganska bra koll på mina vänners sparande på det sättet och köp o sälj punkter. Allting ser ut att vara väldigt volatilt, mer än vad jag psykologiskt skulle klara av. Men om jag har inställningen att jag tror på den strategin så kan jag gladeligen landa i det och mentalt klara upp och nergångar. Det handlar väl i sånt fall att göra det med en så stor del av totala sparandet som man kan sova bra med (a.k.a lekhinkens storlek).
Jag har redan gått i den gropen som du beskriver att investera i enskilda aktier, det var så jag började för 10år sedan. Om jag investerat enligt RikaTillsammans strategier med fyra hinkar redan då så hade mitt totala kapital idag sett bra mycket bättre ut. Men o andra sidan hade jag aldrig haft samma riskaptit nu som då och istället haft en portfölj som följer en strategi utanför indexfonder snarare än 50-70% av allt kapital i enskilda aktier som de såg ut då. Blir mörkrädd när jag tänker tillbaka på den tiden, men jag tror fler har varit där och lärt sig den hårda vägen.