Det stämmer till viss del, är man van vid att leva en kringflackande livsstil utan så mycket struktur, och är tankespridd i grunden, så är ju tanken att sätta sig ner och banka in stenhårda nya rutiner lite smått skrämmande.
Jag sade inte att du kommer ifrån “rika förhållanden” utan att de flesta som postar på RT har en god ekonomi just i detta nu, vilket skapar en slags skyddad verkstad (man kan tex börja intala sig att majoriteten av svenska folket har en sparkvot på 20,30,50% etc)
De är inge påhitt… Fick för länge sen erbjudande ett American express kort utan limit… Men de va inge jag behövde…
För några år sedan var min ekonomi en rykande krater och på grund av detta blev jag så bränd att jag aldrig skulle tagit ett sms-lån. Det finns ju aktörer därute som lånar ut därför att de vet att de inte kommer att tjäna pengar på vanlig ränta, utan på avgifterna som tillkommer vid indrivning och på straffräntan. Då får man ju från en effektiv ränta på 40% till 400% eller 4000% . Och KFM kommer att hjälpa till att bedriva den ockerhanteringen, så man kommer inte undan. Det är av det skälet som många lockar med ”du får ha upp till sex betalningsanmärkningar, men inte mer”.
Jag har haft ett Amex kort utan limit, inget speciellt med det om man har förstånd och disciplin.
Aldrig. Lånar dock pengar varje månad via kreditkorten men det betalas alltid av i slutet av månaden och täckning finns alltid i början av månaden. Vad gör man inte för sin bonuspoäng?! 
Om du tycker att nyttjande av buffert/sms-lån så ofta som en gång per månad verkar rimligt så har du och jag helt olika syn på vad buffert/sms-lån ska användas till.
Nej, jag tänkte på sms-lånen med löptid på en månad. Ska du lösa en 30000 kr oförutsedd utgift med sådana blir det många månader i rad att teckna om. Men kanske finns mer ”vanliga” lån i sms-form med.
Själv försöker jag alltid ha minst 5000 kontant på mitt lönekonto samt 1000kr i kontanter i plånboken. Summor över 5.000 kan med 99,99% sannolikhet betalas med kreditkort (som jag naturligtvis betalar innan de börjar ticka ränta). Alternativkostnaden för att (som ngn nämnde ovan) ligga så likvid, är ca 170kr per år, om jag satt in pengarna på ett sparkonto med 4%-ränta samt 30% skatt på detta
På ett eller flera sätt ovan så slipper jag (o minst 50% av Sveriges befolkning) SMS-lån även kl 0300 på lördag natt o måste betala ngt som kostar 10.000kr
Det finns alltid en gräns, annars skulle jag ju kunna knalla upp till Uffe och säga att jag köper ditt fina land, här är kortet. 
Det är framförallt American Express som har detta i Sverige.
Amex Centurion (som är invite only)
Amex Platinum (som numera är ett kreditkort, var ett betalkort tidigare)
Det betyder att Platinum idag (för nya kunder) absolut har en kreditgräns.
Platinum som betalkort hade ingen (eftersom det inte var ett kreditkort) - Men man kunde använda en webbsida för att testa olika belopp man kunde handla för så man kunde lista ut sin kredit.
Centurion har ingen kreditgräns.
Spännade läsning av olika erfarenheter och bra diskussioner. Jag är uppfostrad till att vara rädd för lån och krediter. Har aldrig tagit ett smslån! Jag tillhör gruppen låginkomsttagare och tjänar ca 12 tkr/månad. När jag för några år sedan ansökte om SJ Prio-kreditkort fick jag nej på min ansökan för min inkomst var för låg, de tog ingen kreditupplysning. Gillade tanken på att kunna betala alla köp med en faktura och att få Prio-poäng att köpa tågresor för på köpet, men det blev som sagt inget med det.
eller inte gått på krogen alls…
Jag har inte tagit sms-lån, men använder kreditkort regelbundet.
Om jag behöver pengar 03.00 på en lördag ser jag till att ha de pengarna tillgängliga, antingen för att jag har lön över, eller för att jag sålt av aktier tidigare i veckan
Varför skulle jag titta i taket i 2 dagar om jag inte hade pengar? Det verkar urtrist. Att bara kunna ga kul genom konsumption verkar begränsat
Försökt låna två gånger, men nekats båda gångerna.
Gång ett när jag blev utförsäkrad och stod utan inkomst. 0 inkomst = noll lån. Fick lösa det genom att i stället anmäla mig arbetslös, trots att jag var skadad och väntade på operation.
Gång två när jag ville köpa stuga, men nekades då sjukpenning och sjukersättning inte räknades som inkomst. Så fick låna av min moster i stället. Hade lite pengar investerat då, men ville spara dom till pension. Så moster-lånet blev bra.
Blir lite ledsen av den dömande tonen i mångas kommentarer. Klart att alla “där ute” fattar att sms-lån inte är optimalt, men man kan hamna i tajta situationer ibland. Jag tog ett sms-lån en gång när jag hade många utgifter inom en kort tidsperiod. (Flytt, utlandsresa till sjuka vänner, med mera.) Arbetar deltid av hälsoskäl, därav inte så stora marginaler. Hade förr aldrig trott att jag skulle göra det.
(Och nej, jag hade inget kreditkort med kredit att använda istället, har motstått kreditkort just för att det känns obehagligt att stå i skuld 
)
Det är lustigt hur många här som bara säger “äh, varför drar ni inte bara kreditkortet med en limit på 500 tusen som oss andra?”
Jag tror faktiskt att väldigt många håller igen med att visa sina dömande tankar av respekt för de som inte har samma “tankesätt kring pengar”. Jag skulle kunna säga saker om sms-lån som jag väljer att inte säga för att jag inte vill döma någon och för att jag inte vill anses dömande.
Det är speciellt när man hamnar i tajta situationer som man INTE ska använda sms-lån. Jag har inte alltid varit vad många normala människor (=de som inte finns här på RT) skulle kalla rik men det var då jag gjorde rätt som inte använde sms-lån. En tajt situation är inte ett tillfälle att ta ett sms-lån.
Det finns lägen som bara dyker upp en gång i livet.
Man kanske bara måste, måste ta sig någonstans. Flyga för att besöka någon man känner som är döende. Träffa en vän man inte sett på 10 år. Och så vidare.
Om valet var mellan att ta ett sms-lån för att betala en biljett till Frankrike för att besöka din döende far (i ett hypotetiskt scenario) så menar du alltså att du inte skulle ta lånet av taktiska, långsiktiga skäl?
Att gå loss med en lång harang om att du “håller igen, men det är massor jag vill säga” tycker jag är en rätt tveksam sak att göra - det är ju samma sak som att döma rätt ut. Det är som ifall någon frågar ifall de gått upp i vikt, så svarar man “jag har saker att säga om din vikt som jag väljer att inte göra, för att inte döma”.
Jag hade aldrig hamnat i en situation där sms-lån varit enda vägen.
För att hamna där måste jag passera.
Buffert
Kreditkort
Sälja något
Pantsätta något
Låna av familj
Låna av vänner
Skulle det vara så att jag vet att jag inte kunnat betala tillbaka de tre sista livlinorna månaden efter så hade jag meddelat min far att jag tyvärr inte har råd att komma ner.
Jag skulle nog säg att de är just det här som man vill spara till först. En akut buffert om något händer. Säg att du sparar 500 kr i månaden i 10 månader. Då har du 5000 kr i akutbuffert så slipper du helt faktorn om de mest oförutsägbara hade hänt så, finns den där.
Något jag skulle rekommendera är ju att börja leva ett minimalistiskt liv, så slipper du stressen med pengar. Jag kan leva på 9k i månaden, fortfarande gå ut med kompisar eller vad jag nu vill göra. Eller iaf se över dina utgifter så att man går plus varje månad åtminstone.
Samma här. Jag funderar på om man har olika synsätt på livet och vad som “borde” vara möjligt. För mig är ett SMS-lån helt uteslutet, har jag inte råd att göra något utan ett SMS-lån så har jag medvetet eller omedvetet prioriterat annat, och då får jag leva med det.
Jag håller med, men samtidigt så kan man säga att det dyker upp “en gång i livet”-händelser nästan varje vecka, vilket gör det lätt att tappa kontrollen. Jag tycker mig känna igen samma tankesätt bland folk som har konstant slut på pengar.
“Musikband X spelar i stan till helgen, det kommer aldrig hända igen i min livstid” - inte i stan kanske, men definitivt någon annanstans dit det är möjligt att åka med lite planering
“Kompis X fyller jämnt” - din kompis fyller år varje år
“Sista lördagen med gänget innan person X flyttar till Y” - världen är inte speciellt stor, person X finns alltid kvar, kanske t.o.m. bara en helg- eller tågresa bort.