Det finns de som tror man blir rikare om man får 10% fler kronor samtidigt som varje krona blir värd 10% mindre ja. Detta är ett pedagogiskt problem.
Upplever att det är ett annat exempel. Se mitt exempel ovan med siffror, är det inkorrekt?
Låt oss räkna:
- sek/usd är 10 sek per USD
- bitcoin 50.000 USD
- jag köper en bitcoin för 500.000 sek
- bitcoin går upp 10% till 55.000 USD
- sek/USD oförändrat
- jag får ut 550.000 sek
Samma scenario men sek/usd är nu 5 sek/usd
- jag säljer får ut 275.000 sek
Köper och behåller i USD
- växlingskurs irrelevant
- jag får ut 55.000 USD
Var går jag fel? ![]()
Ja men företaget kan mycket väl hantera sin valutarisk med valutaterminer…?
Sitter lite tajt nu, har skrivit de flesta inlägg körande en motorcykel i storstad vid rödljus. Får svara imorgon men gå gärna in ordentligt i tanken med de exempel jag gett.
Ta ett lån i dollar.
Sätt in pengarna på svenskt bankkonto.
Mellanskillnaden är priset du får betala för din hedge.
Trygghet kostar.
Har gjort det, även bollat med två AI assistenter så jag är väldigt nyfiken.
Här är konversationen för den nyfikne:
Visa konversationen
Ja, ni tar olika valutarisker trots att ni båda äger bitcoin. Anledningen är att era initiala investeringar gjordes i olika valutor.
Ditt perspektiv (köp i SEK):
- Du tar en risk kopplad till kursen mellan SEK och bitcoin. Om värdet på SEK stiger relativt bitcoin, minskar värdet på din investering mätt i SEK.
- Men din exponering är endast mot bitcoin, inte mot USD. Fluktuationer i SEK/USD påverkar inte direkt ditt innehav.
Mitt perspektiv (köp i USD):
- Jag tar en risk kopplad till kursen mellan USD och bitcoin. Om USD stärks mot bitcoin har min investering tappat i värde mätt i USD.
- Min exponering är mot bitcoin och indirekt USD, men inte SEK. Kursrörelser mellan USD/SEK påverkar inte mitt innehav direkt.
Så även om vi båda äger samma tillgång (bitcoin) så ger våra olika basvalutor upphov till skilda valutaexponeringar. Du påverkas av rörelser i SEK/BTC och jag av USD/BTC.
Däremot, om du värderar ditt innehav i SEK och jag mitt i USD så kommer vi få samma avkastning över tid mätt i respektive valuta (förutsatt att vi köpte bitcoin till samma kurs). Detta då växelkursen mellan USD/SEK och SEK/USD är 1:1 när allt räknas om.
Hoppas detta förklarar skillnaderna i valutaexponering mellan oss trots att vi äger samma kryptotillgång! Låt mig veta om du har några andra frågor.
——
Men om sek/USD förändras under tiden?
Du har helt rätt i att förändringar i växelkursen mellan SEK och USD under innehavstiden kommer att påverka den relativa utvecklingen för era investeringar. Låt oss titta närmare på det:
Ponera att du köpte bitcoin för 100 000 SEK och jag för 10 000 USD när kursen var 1 USD = 10 SEK. Vi ägde då lika mycket bitcoin vid starttidpunkten.
Scenario 1 - SEK försvagas mot USD:
- Antag att SEK försvagas till 1 USD = 12 SEK, medan bitcoins värde är oförändrat under perioden.
- Ditt innehav är fortfarande värt 100 000 SEK, ingen förändring.
- Mitt innehav är nu värt 12 000 USD (givet oförändrat bitcoinpris), en ökning med 20%.
Scenario 2 - SEK förstärks mot USD:
- Antag istället att SEK stärks till 1 USD = 8 SEK, med oförändrat bitcoinvärde.
- Ditt innehav är återigen värt 100 000 SEK.
- Mitt innehav är nu värt 8 000 USD, en minskning med 20%.
Som vi ser kommer förändringen i SEK/USD att leda till att utvecklingen för investeringarna skiljer sig åt om man mäter i respektive valuta. I Scenario 1 gynnades jag som köpte i USD och i Scenario 2 gynnades du med SEK.
Eftersom du mäter ditt innehav i SEK och jag mitt i USD, så tillkommer alltså en extra valutarisk för oss baserat på utvecklingen för SEK/USD under innehavsperioden. Detta trots att vi i grunden äger samma tillgång.
Notera dock att om vi båda skulle mäta våra innehav i samma valuta (säg USD), så skulle avkastningen vara identisk förutsatt att bitcoinpriset är detsamma. Valutaeffekterna blir då neutraliserade.
Sammanfattningsvis påverkar alltså både förändringen i bitcoins värde och växelkursen SEK/USD era relativa utfall mätt i SEK respektive USD. Valutarisken ser olika ut för er även om den underliggande investeringen är densamma.
———-
Visa exempel på om vi skulle mäta innehav i samma valuta, så skulle avkastningen bli identisk
Absolut, låt oss fortsätta på exemplet där du köpte bitcoin för 100 000 SEK och jag för 10 000 USD när kursen var 1 USD = 10 SEK. Vi äger därmed lika mycket bitcoin från start.
Låt oss nu anta att bitcoins värde stiger med 50% under innehavsperioden, samtidigt som växelkursen förändras till 1 USD = 8 SEK.
Mätt i USD (min valuta):
- Mitt initiala innehav: 10 000 USD
- Mitt innehav efter 50% uppgång i bitcoin: 15 000 USD
- Avkastning i USD: (15 000 - 10 000) / 10 000 = 50%
Om vi nu mäter ditt innehav i USD istället för SEK blir beräkningen:
- Ditt initiala innehav: 100 000 SEK / 10 SEK/USD = 10 000 USD
- Ditt innehav efter 50% uppgång i bitcoin: 150 000 SEK
- Med ny växelkurs 1 USD = 8 SEK är ditt innehav värt: 150 000 SEK / 8 SEK/USD = 18 750 USD
- Men för en rättvis jämförelse behöver vi justera för valutaeffekten. Ursprungligen var 100 000 SEK = 10 000 USD, men med den nya kursen 1 USD = 8 SEK är 100 000 SEK istället = 12 500 USD.
- Så värdeökningen enbart från bitcoinuppgången är: 18 750 USD - 12 500 USD = 6 250 USD
- Avkastning i USD: 6 250 / 10 000 = 62,5%
Förklaringen till skillnaden är alltså att när vi mäter ditt resultat i USD får du dels en positiv effekt från bitcoinuppgången, men också en positiv valutaeffekt från att SEK har stärkts mot USD. För en rättvis jämförelse av avkastningen behöver vi justera bort valutaeffekten.
Efter justeringen ser vi att den underliggande avkastningen från själva bitcoininvesteringen är densamma 50% för oss båda när vi mäter i samma valuta (USD). Detta gäller oavsett hur växelkursen rört sig under perioden.
Så genom att mäta i en gemensam valuta kan vi isolera den faktiska underliggande avkastningen för vår investering och bortse från valutaeffekter. Allt annat lika kommer vi ha identisk avkastning i en gemensam valuta från en gemensam investering.
Jag har tidigare testat detta resonemang mot AI också och är sett AI resonerar som de flesta, dvs med stora brister. Men varje gång när jag invänt mot det resonemanget har AI alltid till slut hållit med mig.
Jag ska redogöra för det imorgon men i grunden handlar det om att folk inte förstår vad pengar är. De beräkningar du gjorde tidigare var inte felaktiga men ofullständiga. Jag kommer förklara imorgon.
Jag misstänker att det har med byte av referensram att göra. Lite som att mäta SP500 i guld. Ser fram emot det! ![]()
O ja, så skedde frekvent i många fall. Samtidigt är ju också detta en risk. Ingen vet om valutan går upp eller ner.
Lite som om man skall binda sin ränta eller ej.
Okej låt oss betrakta detta exempel, men jag som världens största grossist av bananer vill också inkludera bananer i exemplet, och låt oss även ta med guld.
Vi har då tidpunkt t1 där följande prissättning gäller:
1 bitcoin kostar:
- 50,000 USD
- 500,000 SEK
- 100,000 kg bananer (mitt grossistpris som jag kan avyttra obegränsad mängd bananer till)
- 25 oz guld (räknat på priset 2000 USD per oz guld)
Låt oss nu säga att du i snabb följd innan denna prissättning hinner ändras köper 1 bitcoin vardera för USD, SEK, bananer och guld enligt ovanstående priser. Du har nu alltså 4 bitcoin.
Lite senare har vi tidpunkt t2 då du säljer respektive bitcoin enligt följande prissättning:
- 55,000 USD
- 275,000 SEK
- 110,000 kg bananer
- 26 oz guld
Min första fråga blir här vilket bitcoin-köp du är mest nöjd med, den du köpte för USD, SEK, bananer eller guld? Vilken bitcoin-investering har gått bäst?
Fundera på det ett tag innan du går vidare och läser del 2.
(OBS. varje del innehåller en ny del som kan expanderas för att läsa allt.)
Del 2
Här vill jag börja med att påpeka att dina 4 bitcoin som du köpte var helt likvärdiga. Det fanns heller inget tvång att du måste sälja respektive bitcoin för den valuta du köpte den för. I t2 hade du alltså facit i hand och kunde valt att sälja för vilken valuta som helst (som banan-grossist betraktar jag även bananer som valuta eftersom jag bekymmerslöst kan omsätta dem till andra tillgångar).
Därför hoppas jag du kom fram till att alla 4 bitcoin-investeringarna gick exakt lika bra. Det går inte ens att se skillnad på dessa 4 bitcoin, de är inte på något sätt märkta med vilken valuta du köpte och sålde dem för.
Vidare vill jag poängtera att de 55,000 USD som du fick när du sålde din första bitcoin räckte till exakt, varken mer eller mindre, för att köpa 275,000 SEK, 110,000 kg bananer eller 26 oz guld i tidpunkt t2.
Motsvarande gällde för de 275,000 SEK du fick när du sålde din andra bitcoin. Dessa 275,000 SEK räckte i t2 för att köpa 55,000 USD, 110,000 kg bananer eller 26 oz guld.
Tröskeln att komma över här är alltså att mentalt sluta tänka på nominella belopp och istället fokusera på realvärden. Realvärdet för dina 275,000 SEK i t2 var vad du kunde byta dem emot i t2. Pengar i sig har inget annat värde än vad du kan byta dem emot. På samma sätt var realvärdet av dina 500,000 SEK i t1 vad du då kunde byta dem emot.
Vi kan då se att realvärdet av dina SEK i t1 var 100,000 kg bananer och realvärdet av dina SEK i t2 var 110,000 kg bananer. En uppgång med 10% alltså i realvärde.
Sammanfattning: du kan äta bananer men inte nominella kronor.
Vad är då verklig valutarisk?
Hoppas det vid det här laget står klart att du inte var exponerad mot SEK när du ägde en bitcoin som du köpt för SEK. Det du var exponerad emot var bitcoin och dess värdeförändringar mätt i verkliga tillgångar, bananer som du kan äta t.ex.
Men låt oss säga att du i t1 ägde 600,000 SEK.
500,000 SEK bytte du mot 1 bitcoin men resterande 100,000 SEK lät du stå kvar på ett bankkonto med 0% ränta.
Då kommer du se att dessa 100,000 SEK i t1 hade ett realvärde av 20,000 kg bananer. I t2 hade dina 100,000 SEK dock ett realvärde av 40,000 kg bananer.
Här blir det tydligt att du är exponerad mot en realvärdesförändring av SEK när du äger SEK, precis om som är exponerad mot en realvärdesförändring av bitcoin när du äger bitcoin (oavsett vad du köpt bitcoin för).
Denna gång gick det utmärkt att ha denna exponering mot SEK med dina 100,000 SEK men nästa gång går det åt det andra hållet och de tappar mycket av sitt realvärde. Detta är det vanliga för fiat-valutor och inte minst SEK. Du tar alltså en valutarisk mot SEK när du äger SEK och en valutarisk mot USD när du äger USD.
Här kan man också fundera på om detta påverkas av sitt medborgarskap eller var man bor, men låt oss ha det i bakhuvudet när vi fortsätter med nästa del.
Okej låt oss blanda in aktier
Bitcoin är också det bara en valuta utan egenvärde, du kan inte äta den som du kan med bananer, du kan bara byta den mot något som har realvärde, bananer. Valutor som bitcoin, USD eller SEK producerar heller inget som ett företag gör.
Låt oss därför ta en aktie som exempel, vilket innebär att du äger en andel av ett företag. Du äger därför indirekt en liten andel av allt som detta företag äger.
Vi tar Apple som exempel med fundering kring om du tar en valutarisk mot USD när du äger aktier i Apple. Först kan vi med samma argument som ovan för bitcoin säga att din eventuella valutarisk inte har något att göra med vilken valuta du använder för att köpa dina Apple-aktier. Du kan få köpa Apple-aktier av mig och betala med bananer om du vill, enligt gällande prissättning för bananer.
Men till skillnad från bitcoin så är Apple ett företag som har inkomster och utgifter i olika valutor. De har utveckling i t.ex. USA och betalar löner i USD där. De har tillverkning till stor del i Asien och betalar där löner i respektive valuta. De köper också in komponenter som ofta tillverkas i Asien. Inkomster har de i alla möjliga valutor eftersom de säljer iPhone över hela världen.
I en statisk värld kan vi summera intäkterna och utgifterna i respektive valuta och se vilken exponering Apple har mot respektive valuta. Vi kan då komma fram till att de har en positiv exponering mot vissa valutor och negativ exponering mot andra. Nu lever vi inte i en statisk värld men låt oss börja där.
Låt oss anta att Apple har en positiv exponering mot USD och att USD stärks mot Kinas Yuan. Apples vinst i USD kommer då i en statisk värld att öka, då deras intäkter är högre än deras utgifter. Men samtidigt blir iPhone dyrare för en kines som har lön i Yuan, vilket kommer pressa ned försäljningen i Kina. Inte bara iPhone blir dyrare i Kina utan det blir alla amerikanska varor. Försäljningen av amerikanska varor sjunker alltså och därmed även dessa företags vinster mätt i USD (givet att de tidigare prissattes optimalt, dvs. vid det pris som gav högst vinst). Detta i sin tur kommer pressa ned lönerna för Apple-anställda i USA, räknat nominellt i USD.
Det blir motsatta effekter för kinesiska företag som säljer varor till USA. Dessa betalar kinesiska löner i Yuan men har intäkter i USD. Givet att de behåller samma priser i USA så gör de större vinster i Yuan räknat. Om vi fortsätter anta en effektiv marknad kommer de kinesiska arbetarna då kunna kräva högre löner i Yuan räknat då deras företags vinster ökar. Detta kommer alltså motverka prisökningen för iPhone i Kina, då kineser nu fått högre lön i Yuan räknat.
Dessa löneökningar för kineserna kommer även påverka andra arbetare på helt inhemska kinesiska företag som är helt lokala utan vare sig import eller export. När vissa kineser som arbetar på exporterande företag får högre löner driver det upp priserna även för dessa helt lokalt producerade varor, med följd att de får större förmåga att betala högre löner till sina arbetare.
Så vad blir summan av detta?
USD ökar mot Yuan men Apple-anställda får lägre lön i USD räknat. Det pressar tillbaks priset av iPhone i USD.
Kinesernas löner i Yuan ökar men så gör också priset av iPhone i Yuan räknat (pga förstärkning av USD), även om det delvis pressas tillbaka av lönesänkningar i USA för Apples anställda. Så om vi räknar om en kinesisk lön i Yuan till iPhones, har kinesen då fått en lägre eller högre lön räknat i iPhones, ungefär lika kanske? Vad blir då svaret på frågan om ett ägande av Apple innebär en valutarisk mot USD?
Ändras lönerna varje sekund direkt efter en valutaförändring? Nej givetvis inte, det finns en tröghet här. De flesta får vänta tills nästa års lönerevision innan lönen förändras. I vissa fall sker inte ens en motiverad lönejustering ens då. I Sverige 2023 gick t.ex. facken med på löneökningar som var långt under inflationen för kronan. Det finns alltså både en tröghet och en ineffektivitet i lönesättningen så på kort sikt kan det slå åt lite olika håll.
Läs frågan igen. En undersköterska i Umeå lär inte ha några USD att köpa amerikanska aktier för.
Om du hade läst och förstått hela svaret så hade du förstått varför den invändningen är irrelevant. Jag berörde just detta också.
Ja,ja. Jag får väl kontakta mina gamla import och exportkunder och meddela att deras valutavinster/förluster var en chimär… ![]()
![]()
![]()
Tyvärr väljer du att tramsa istället för att ta till dig. Lite tråkigt men det är ditt val.
Deras valutaförluster/vinster var för att de skrivit kontrakt i framtiden och inte inflationsindexerat priserna.
Dvs de är ”investerade” i SEK.
Jag tycker ni båda har en poäng med pratar förbi varandra.
Man har ju ändå en viss risk i konsumtion om man vet att man tjänar sina framtida pengar i SEK. Som tex undersköterska av svenska skattebetalare.
Har man sedan ett konsumtionsmönster där man bara konsumerar svensk mat, kultur och andra produkter med minimal inblandning av global ekonomi, ja då är ju alla placeringar utanför det en risk för det konsumtionsuniverset?
Inte för att investeringarna är denominerade i andra valutor, utan för att de tillhör ett annat universum av produktion och konsumtion. Tänker jag.
Men de allra flesta har ju stor inblandning av globala produkter och tjänster i sin konsumtion. Bilar, smartphones, streamingtjänster, plastprodukter, mat producerad med globala verktyg och maskiner, kläder, you name it!
Då kan man lika gärna normera sin inkomst eller sina tillgångar mot köpkraft i antal bananer, iPhones eller guld, tänker jag. Detsamma med sina amerikanska aktieinnehav.
Det som ändå är anmärkningsvärt gällande just svensk börs kontra amerikansk/global senaste åren är ju hur mycket den kostar att köpa i både USD, guld och bananer. Värderingarna är betydligt lägre.
Jag vet inte om du läste hela mitt inlägg för jag gick på slutet in precis på detta för att belysa att även lokala företag i Kina som varken har export eller import påverkas indirekt av en förstärkning av USD / Yuan. Vi lever i en global värld idag.
Det var skillnad för 100 år sedan kanske då många länder var mer självförsörjande och därför hade mer isolerade ekonomier som inte påverkade varandra på samma sätt. Idag påverkas priset på pizza av globala faktorer så även undersköterskan som får lön av staten påverkas av USD. Mycket av hennes konsumtion prissätts globalt, hennes pension styrs av den globala marknaden osv.
Jag köper alltså inte argumentet att hennes reala konsumtionskraft styrs av SEK.
För egen del ser jag detta tydligt just nu. Jag tar ut tjänstepension och den ökar räknat i antal kronor när kronan blir svagare. Jag får alltså fler kronor i pension då men varje krona blir mindre värd. En kronförändring är alltså helt likgiltigt för mig.
Aha, det gömde sig ryska dockor under del 2
Nej det missade i alla fall jag. Kanske Nestor också.
Japp, ryska dockor, dockor i dockor för att ta saker i olika steg. Viktigt pedagogiskt att försöka reda ut en sak i taget.
Trams? Jag gjorde ett pedagogiskt försök med exempelet på de 200 000 T-shirten. Än en en gång, i den värld jag känner till är det helt avgörande till vilken kurs plaggen köps in. Plaggen såldes senare i Sverige i SEK.
Lika lite som undersköterskan i Umeå hade USD för att köpa andelar ien globsl indexfond hade min kund 200 000 USD på ett valutakonto.