Har för närvarande en VW Tiguan TDI som jag äger utan lån. Kör ca 3000 mil per år. Nästan allt är till och från arbete. Bilen drar i snitt ca 0,6 liter diesel per mil och är ca 2,5 år gammal och har gått 7500 mil. Skatten är 7000 kr/år.
Har blivit erbjuden 235 kkr i inbyte för en ny VW ID4 vilket låter lockande då jag betalde ca 315 kkr när jag köpte Tiguanen.
Nu är frågan om jag ska privatleasa den nya ID4:an eller köpa den kontant. Den kommer kosta mig 6600 kr per månad i privatleasing för 3000 mil/år eller 515 kkr om jag köper den kontant. Vid privatleasing ingår service och försäkring.
Om jag köper kontant får jag använda 515-235 dvs 280 kkr av mitt sparade kapital. Men om jag privatleasar så får jag in 235 kkr i mitt sparande men får betala 6,6 kkr per månad.
Någon som har ett hum om begagnadvärdet på elbilbilar? I mitt fall undrar jag om det är det bättre att köpa bilen kontant eller på privatleasing? Pengarna finns på kontot och jag är försiktig i mitt sparande så vi behöver inte räkna med missad avkastning.
Vi har valt att leasa en wolkswagen id.4. Känns lite osäkert hur utvecklingen går framåt med elbilar, vill inte köpa en elbil än, de är fortfarande för dyra och kan utvecklas mera och då har man en omodern elbil, och man vet inte om det kommer mer subventioner från staten, för idag är inte elbilar till för alla. Nu ligger risken på wolkswagen istället så tar vi en ny funderare om 3 år
Vi stod inför precis samma val efter provkörningar av Tesla 3 & Y, ID4, IONIQ 5 och Polestar nyligen. Det blev IONIQ 5 (blir ett hårt paket lagom till jul!) och jag räknade fram och tillbaka på kontant, leasing eller finansiering, med olika antaganden on alternativkostnad för investeringar, andrahandsvärde och räntenivåer. Baserat på vad jag tyckte var rimliga nivåer blev skillnaderna mellan de olika alternativen ganska små.
I slutändan blev beslutet privatleasing. Precis som du skrev genomgår marknaden ett stort skifte och det är svårt att veta hur tekniken utvecklas, elpriser, nypris på elbilar, skatter etc ser ut då - vilket gör det svårt att bedöma andrahandsvärdet.
Sedan, för mig, känns det psykologiskt bättre att få 200kkr i handen för gamla bilen, istället för att ge bilhandlaren närmare 300kkr, dvs runt 500kkr mer tillgängligt att investera i början. Fullständigt ologiskt och irrationellt, jag vet (jag räknade som sagt på alternativen), men man ska ju må bra också
Även vi går i de här tankarna, att privatleasa en id.4. Vi har en BMW 520d 2020 års modell som vi för ganska exakt ett år sedan gav 469tkr för, idag får vi cirka 380tkr för den om vi byter in den. Oerhört svårt detta, tycker jag. Den stora frågan är ju vad som händer med begagnatpriserna på dieselbilar. Om vi väntar 2-3 år med att byta bil, vad är då vår dieselbil värd? Känner att risken är stor att våra politiker till dess hunnit fatta sådana beslut att fossilbilar kommer tappa oerhört mycket i värde. Bättre byta bort bilen, medan tid är
Mycket möjligt att jag målar upp ett skräckscenario som inte kommer inträffa på många år, men jag kan ändå inte slå de tankarna ur hågen
Tack för alla svar. Det lutar nog mot privatleasing. Som ni skrivit så är det svårt att veta andrahandsvärdet om 3 år. Som det är nu verkar man få otroligt bra betalt för begagnade bilar, troligen pga halvledarbristen. Men hur ser det ut om två år när halvledarkrisen är över och det finns mycket modernare bilar med längre räckvidd?
