Har byggt en kalkylator i Excel för att simulera olika framtida utfall för sparande/investeringar och möjliga uttag.
Jag behöver hjälp av er att tänka rätt kring hur inflationen ska beräknas.
Exempel:
1 miljon kr finns idag Vill låta detta stå orört på börsen kommande fem år. År sex sker uttag om tex 30 000 kr för konsumtion för basbehov (t ex mat, transporter, elektricitet). År 7 och framåt ska samma mängd basbehov konsumeras men med hänsyn till inflationen.
Hur ska jag simulera inflationen de första fem åren? Jag tänker att den är 0% eftersom ingen konsumtion sker då. Det enda som belastar kapitalet negativt då är ISK-skatten.
Jag vet att rekommendationen är att minska hela kapitalet med inflationen varje år men det känns inte logiskt.
Från år 7 och framåt kommer uttagen däremot att behöva belastas med inflationen. Dvs för att kunna konsumera samma nivå av varor och tjänster så behöver mer pengar tas ut varje år. Med t ex 3% inflation år 7 blir uttaget 30 900 kr, 31 827 år 8, osv.
Varför blanda in inflation alls. Du gör ju ett antagande om börsutveckling, och använder då inflationsjusterad siffra för att slippa tänka på inflation. Om du arbetar med din lön i kalkylen så låter du även den vara utan inflation (men kanske reallönejusterad om du räknar med att ha en reell löneutveckling vilket vi har haft historiskt i samhället). När du börjar blanda in inflation kommer du få siffror som du i nuläget kommer ha svårt att relatera till (oj, behöver jag så mycket pengar! oj kommer jag ha så mycket sparat!).
Tack. Men jag förstår inte varför jag bör inflationsjustera börsutvecklingen? Inflationen ”träffar” ju enbart kapitalet som används för konsumtion inte hela det kapital som finns kvar på börsen.
Om du anser att börsen ökar med nominellt 10% om året, men inflationen samtidigt är 10% om året, så betyder det att det kapital som dubblats i värde på 7 år kommer ha precis köpkraft som det kapital du har idag. Om du då räknar med samma priser om 7 år så kommer det således bli helt fel.
Antingen räknar du med inflation dvs antagen nominell börsutveckling och räknar upp alla utgifter med antagen inflation, eller så räknar du utan inflation och således börsutveckling justerad för inflation (real börsuteckling) och konstanta priser.
Eftersom både börsutveckling och inflation är gissningar baserade på historik, så kan du istället för att arbeta med antagen nominell börsutveckling och antagen inflation arbeta antagen real börsutvecking (dvs antagen nominell börsutveckling - antagen inflation)*
** Liten fotnot bara att matematiskt så ska man inte bara subtrahera inflation från börsutveckling, utan egentligen ska det vara multiplikativt, dvs (1+r_börs)/(1+r_inflation) men för rimliga värden blir detta ungefär samma som 1 + r_börs-r_inflation
Tack igen. Tolkar det som att jag inte är helt fel ute då jag använder modellen nominell börsutveckling minus skatt och räknar upp enbart den summa jag använder för konsumtion med inflation.
I din beskrivning ovan var det dock lite oklart vad du menar med 30000.
Om du menar att du om 6 år ska börja ta vad du nu upplever kosta 30000, så måste den startkostnaden justeras till 30000*1.03^5
Alternativt menar du att du om 6 år ska börja ta ut det nominella beloppet 30000, vilket alltså i köpkraft motsvarar 30000/1.03^5 idag, dvs 25878 kronor.
OK. Tycker du då skall ha dagens penningvärde på uttag som konstanten i upplägget (eftersom allt då sedan räknas ut automatiskt oavsett om du inflationsjusterar eller inte, och oberoende av vilka tidsspann du arbetar över och börjar uttag etc)
Alternativt strunta i inflationen. Du ser ju in i en fiktiv framtid där vi inte vet något alls egentligen.
Då vill du ju kunna bedöma din köpkraft och den blir ju mera rätt om du hoppar över inflationen, oavsett vad som står på sista raden.
Tror min pension gör lika dant. Får man 20 000:- att leva för i simuleringen så är det ju köpkraften i dagens penningvärde, vilket är lättare att faktiskt förstå hur mycket pengar det är.
Hade det stått 40 000:- inflationsjusterat x antal år framåt är det ju samma som 20 000:- idag men känns betydligt bättre, och man kan då lura sej själv.
Hej, inte lätt detta. Är själv inte ekonom så det är möjligt jag snubblar när jag funderar runt detta:
Vill kunna använda en simuleringskalkyl som är så realistisk som möjligt.
Instämmer i att vi inte med bestämdhet vet något om framtiden.
Gör antaganden om en genomsnittliga årlig nominell avkastning på börsen, dvs den summa som jag fortlöpande kan läsa av på mitt ISK-konto. Gör även antagande om i mitt fall ISK-skatt som belastar mitt totala börskapital årligen.
Vill sedan ta med inflationen i kalkylen. För på något sätt kommer ju pengars värde att minska över tid. Jag menar då - och här kan jag ha fel - att det mest realistiska är att enbart räkna med inflationen för den del av kapitalet som jag tar ut från börsen och konsumerar för.
Realistisk i den mening att det är så jag kommer att agera, dvs en liten andel pengar plockas ut varje år. Men eftersom inflationen påverkat priserna för de varor och tjänster jag konsumerar så behöver jag ta ut en lite större mängd pengar från börskapitalet varje år för att kunna konsumera lika mycket t ex mat, elektricitet etc som året innan.
Det här har jag påtalat hur många gånger som helst att det är ett felaktigt sätt att tänka. Även om du har pengarna på börsen och inte använder dom, så minskar din köpkraft på dessa pengarna ändå. Precis som @CarlJohan skriver så är det enklaste sättet att använda din reella avkastning (dvs nominell avkastning - inflationen) i det du kallar börsutveckling.
Alltså, reella avkastningen för ett år = nominell avkastning samma år - skatt för året - årets inflation. Räkna med den hela tiden så blir det korrekt.