Hejsan,
Säkert en enkel frågan för den som kan, men jag förstår inte riktigt hur detta fungerar.
I riksbankens senaste räntebesked meddelade man att man kommer börja sälja sina statsobligationer istället för att låta dem förfalla (QT).
Sambandet mellan hur räntan i jämförelse med räntor i andra valutor påverkar kronkursen förstår jag, men hänger inte riktigt med på hur QT kommer in i bilden och varför det påverkar kronkursen?
Om RB låter obligationer förfalla utan att köpa nya är det också en del av QT.
Visst,
Men varför stärker bankens beslut om QT kronkursen. D.v.s vad är logiken bakom ?
Nu är jag ute på lite djupt vatten då jag inte kan lova att mitt resonemang är fullt korrekt. Men min bild av detta är genom att sälja obligationerna så måste det finnas en köpare. En extern investerare köper därigenom obligationerna istället för riksbanken. Genom att investera i obligationer i SEK köper du därmed även SEK. Det skapar en efterfrågan av valutan vilket i sin tur stärker den.
Detta blir dock bara logiskt hållbart för mig om investeraren dessutom gör det från en annan valuta. Går du från en SEK investering till en annan bör den inte påverka kronkursen. Går du däremot från USD / EUR till SEK så är det rimligt att det kan ge denna effekt. Det behöver nog vara rejäla volymer för att det ska påverka positivt men RB sitter väl på rätt saftiga innehav efter alla köp under Covid om jag förstått saken rätt.
Jag blir mer än gärna rättad om jag är fel ute här men det är iaf min förståelse av hur detta ska hänga ihop.
Måste säga att det låter rimligt i den mån utländska köpare växlar till SEK för att köpa dessa tillgångar.
Rent generellt borde då även utländskt intresse för andra svenska tillgångar såsom aktier i svenska företag, fastigheter ha samma effekt.
Sen kan man ju fråga sig varför utländska investerare nu skulle vilja börja köpa just svenska statspapper om de nu ändå intre trodde på kronan och därmed i förlängningen Sverige som nation.
Min egen teori om den svaga kronan är att det inte bara beror på fundementala skillnader mellan räntor utan även är kopplat till att det finns en negativ syn på Sveriges långsiktiga utveckling, det senare är kopplat till Nato, skenande brottslighet, åldrande befolkning, hög skuldsättning hos hushåll, invandring, infrastrukturskulder etc etc.
Den som lever får se
Jag är också frågande till varför någon helt plötsligt ska hoppa på Sverige tåget bara för att RB gör detta. Men det kanske är tjänstefel att inte öppna upp för den möjligheten?
Jag tror den största anledningen till att man håller sig borta är den svaga bostadsmarknaden. Då Sverige ska vara väldigt räntekänsligt på kort sikt jämfört andra länder med en rusande bostadsmarknad under några år kanske bedömningen är från investerare att priserna ska ner en bit till. Sen är det kanske en generell ovilja att investera som helt enkelt slår hårdare på Sveriges valuta än om vi exempelvis haft EURO. Vi är nog lite för små för att luta sig mot när det blåser.
En svag bostadsmarknad i kombination med en kanske hög valutarisk och ett dåligt investeringsklimat. Inte direkt drömmen.
Köper tankarna kring din bedömning om den negativa bilden om Sverige framåt. Jag ser dessa som riskfaktorer som potentiellt kan påverka investerare. Men för att vara lite kritisk.
Sverige har aldrig varit med i NATO tidigare, skulle den lite tröga ansökan vara skäl nog att inte investera?
Infrastrukturskulder är väl inget unikt för Sverige? Snarare bör det finnas gott om investeringsmöjligheter i denna sektor?
Invandringen är väl mer eller mindre strypt - som jag ser det behöver vi arbetskraftsinvandring (högkvalitativ) för att kunna mätta våra kommande kompetensbehov. Är detta ett problem framåt eller ligger det som bedöms som ”negativ invandring” (invandring som inte direkt ger effektivitet i form av snabb väg till arbetsmarknaden) bakom oss?
Brottsligheten skenar ja, det är givetvis ett stort samhällsproblem men för att jämföra med exempelvis USA, är vi väsentligen värre? En genuin fråga, min uppfattning (utan egentlig undersökning från min sida) är att USA där inte är bäst i klassen men ändå lyckas med en stark ekonomi.
Åldrande befolkning är väl dessutom ett problem i alla västländer (i stort sett). T.o.m Kina börjar ju nu gå åt ”fel håll” i åldersstrukturen. Här är väl Indien ett undantag i världen med en väldigt ung och allt mer välutbildad befolkning.
Jag hoppas vår kritiska bild är överdriven och att denna kris blir mindre och vänder relativt snabbt. Men som sagt, den som lever får se. 
Bra synpunkter och tankar.
Dom saker jag listar som utmaningar för Sverige delar vi som du skriver med flera andra länder.
Ett bra exempel är ju brottslighet där Sveriges kanske inte är hög i en direkt jämf. med USA. Hade Sverige haft flest poliser per capita i EU hade det nog också haft mindre betydelse, därmed kan nog någon som ser det från utifrån nog tänka att Sverige har ett stort problem även om ökningen är från en låg nivå.
Sant är även att vi inte var medlemmar i NATO tidigare. Jag tror NATO frågan har satt ljuset på att Sverige saknar förmåga att försvara sig på egen hand. Hade vi gjort som Finland med vårt försvar hade detta inte legat oss till last på samma sätt. NATO medlemskapet löser därmed problemet kortsiktigt.
Slår man ihop alla utmaningar som Sverige har med det faktum att befolkningen blir fattigare via sjunkande bostadspriser så tecknas en rätt mörk bild. Då kan en utländska investerare resonera att det är bättre att avvakta och placera sina pengar i länder som de anser har mindre risker för negativ utv. framåt.
Jag hoppas verkligen riksbanken får fason på växelkursen personligen. Men jag är inte så säker på att det går så snabbt och lätt, så jag lägger gärna en stor stor del av portföljen utanför riket. Precis som de flesta här på RT gör genom globala indexfonder
Jag hoppas riksbanken får en bredare roll som att se över att Sverige har en stabil ekonomi rakt över. Inte att inflation och ränta är det enda man tittar på. En bredare bild hade ju snabbt sagt att minusränta blåser upp bostadspriser och aktievärden. Där borde det nog ha bromsats trots en inflation knappt under 2 procent.
Min största förhoppning i allt detta är att politiker tänker om helt om hur man ska driva politiska processer. Som jag ser det är deras jobb att skapa långsiktigt hållbara lösningar för att lösa grundläggande samhällskritiska funktioner såsom skola, elförsörjning, sjukvård etc.
Genom att skita i all ideologi och istället fundera på vilka behov som finns och förväntas finnas framåt utifrån demografiska uppgifter bör man kunna se över exempelvis.
Jag hade älskat ett pragmatiskt parti som bygger sin politik från logik, forskning och en samhällsbild över tid. Inte som idag att budgetar idag planeras för 1 år i taget för infrastruktur som behöver planeras över 25 års tid. Jag tror alla partier vill ha bra sjukvård, bra skola, ett säkert samhälle och en stark och stabil ekonomi. Då behövs nog samarbete och långsiktighet på ett helt annat sätt än idag.
Nu kom lååångt ifrån ämnet.
Min uppfattning är snarare att QT stärker valutan eftersom det indirekt medför stigande räntenivåer. När Riksbanken säljer obligationer (istället för att köpa) minskar efterfrågan på dem, vilket driver upp räntan till den nivå som krävs för att attrahera köpare. Högre räntor gör valutan mer attraktiv att hålla, allt annat lika.
Här blir jag lite förvirrad dock, vad är skillnaden i att RB håller på dessa jämfört med att sälja? På vilket sätt minskas efterfrågan av detta?
Att en ökad ränta på dessa obligationer ökar investeringsviljan låter rimligt. Blir det på något sätt en utbudsminskning då RB säljer av som driver denna ökning eller hur hänger det ihop?
Klassisk utbud/efterfrågan helt enkelt. När Riksbanken säljer obligationerna som de tidigare köpt/hållt så ökar utbudet på marknaden. Efterfrågan minskar också eftersom en stor köpare (Riksbanken) försvunnit. Ökat utbud och minskad efterfrågan = lägre pris, allt annat lika.
Precis. Lägre pris på obligationerna innebär ju högre ränta på dem.
Som andra är inne på är nog tanken att öka utbudet vilket driver ner priset och får upp räntan. Får utländska investerare se att det går att få bättre avkastning på svenska statsobligationer kanske dom växlar över och köper vilket stärker SEK.
En annan effekt är att man plockar bort en del likviditet ur systemet. Dels genom sättet ovan dels genom andra åtgärder som man vidtog (ökad volym för RB certifikat).