QC och QT - Vem kan förklara?

Har under det senaste året försökt att fullt förstå QC och QT och har en övergripande förståelse men när jag ger mig in på detaljer blir det lite luddigt.

I min lilla mikrovärld är QE och QT ungefär detsamma som att jag bjuder in hela kvarteret till ett party med fri sprit (QE) men när jag lite senare upptäcker att jag varit alldeles för givmild och alla blivit skitfulla så får jag panik och springer runt och samlar in alla spritflaskor (QT).

Någon som kan förklara följande för QE:

  1. Är pengarna som Riksbanken handlar för “nytryckta”?
  2. Av vem köper Riksbanken obligationerna?
  3. Vilka löptider är det på obligationerna som Riksbanken köper?
  4. Var hamnar de “nytryckta” pengarna som Riksbanken köper för?
  5. Kommer de “nytryckta” pengarna någonsin ut som krediter till låntagare?
  6. Får Riksbanken köpa statsobligationer direkt av Riksgälden?

Som jag fattat det:

  • Pengar är en fordran på staten nu.
  • Statsobligationer är en fordran på staten i framtiden (som pga ränta är mer värd).

Så:

  • QE byter så att det på marknaden i stället för en fordran i framtiden finns en fordran nu.
  • QT byter så att det på marknaden i stället för en en fordran nu finns en fordran i framtiden.

Det byts alltså bara typ av fordran på staten.

Tror att det är lite mer komplicerat än så om vi går in på detaljer.
All QE verkar vara helt onödigt annat än för att sänka räntorna.

Ja, folk har ju diskuterat det här i miljontals timmar. :sweat_smile:

Men i grunden är det bara byte av en typ av pengar mot en annan typ.

Jag tycker fråga 6 är intressant ovan. Hoppas någon har svaret på den.

1 gillning

Rational Reminder har en del bra avsnitt som handlar om QE, och de frågar ofta sina gäster om det. Går att hitta med sök i deras transcripts.

1 gillning

Den nya riksbankslagen säger så här (1 kap. 6 §):

6 § Riksbanken får inte lämna krediter till eller förvärva skuldförbindelser
direkt från

  1. staten, kommuner, regioner eller kommunalförbund eller
    juridiska personer som staten, regioner, kommuner eller
    kommunalförbund, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller
    indirekt rättsligt bestämmande inflytande över, eller
  2. institutioner, organ eller byråer inom Europeiska unionen,
    som inte är centralbanker.

Riksbanken får dock

  1. förvärva skuldförbindelser på andrahandsmarknaden enligt
    2 kap. 4 §första stycket 3 och 4 och 3 kap. 6 § 2 och 3,
  2. lämna staten sådana krediter som avses i 3 kap. 3 § andra
    stycket, och
  3. lämna krediter till eller förvärva skuldförbindelser direkt
    från offentligt ägda kreditinstitut under samma förutsättningar som
    gäller för andra kreditinstitut enligt denna lag.

… vilket jag, utan att ge sken av att vara jurist, skulle tolka som “nej” till din fråga. Det skulle väl i så fall vara om Riksgälden via någon konstig lag någonstans skulle kunna agera som ett offentligt ägt kreditinstitut.

2 gillningar

Tackar för inlägget. Ska läsa igenom vad som nämns i Riksbankslagen i ämnet då det florerar en massa halvsanningar i media om såväl mandat som QC och QT. Tror du har rätt i att Riksbanken köper på andrahandsmarknaden precis som FED tvingas göra.

Sorry Ingves, du har gjort bort dig genom en katastrofal QE. Noterat från Riksbankslagen:

Riksbanken får vidta en åtgärd bara om:

  1. åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet,
  2. åtgärden inte är mer långtgående än vad som behövs, och
  3. det avsedda resultatet står i rimlig proportion till de kostnader och risker som åtgärden medför för Riksbankens och statens finanser.