Hej! Vi är ett gift par som skulle vilja ha hjälp med att tänka igenom en situation.
Lite bakgrund:
Vi träffades på “lite äldre dar” och gifte oss 2022 då vi båda var 50+. Till vardags bor vi i en bostadsrätt som vi äger 50/50 (viss belåning).
Makan äger även ett fritidshus (obelånat) som är enskild egendom. Huset används gemensamt året runt och vi delar på drifts- och underhållskostnader. På sikt kan vi komma att bo där permanent.
Nu vill Maken (som äger 0% av fastigheten) bygga ett garage på egen bekostnad.
Vi vill hitta ett sätt att göra detta rättvist, så att Maken inte riskerar att förlora sin investering om något skulle hända (t.ex. separation eller dödsfall - Makan har särkullbarn).
Till saken hör att Maken (lugn som en filbunke) har god inkomst, inga direkta tillgångar & förväntas få en hög pension, medan Makan (med hög pensions-stress) har låg inkomst, och tillgångar i form av fritidshuset och vissa investeringar, öronmärkta för att komplettera den förväntat låga pensionen (garantipension).
Vad bör vi tänka på för att säkerställa en schysst och hållbar lösning för båda parter? Gärna ett sätt som går att applicera även i framtiden om ytterligare (gemensamma) investeringar görs på fastigheten.
Alla tankar, perspektiv och idéer uppskattas. Behövs mer information än vad vi skrivit här så fråga!
Kommer bygget av garage öka värdet på fastigheten? I så fall kan man ju tänka sig antingen ett skuldebrev eller att maken genom investeringen köper in sig i fastigheten till så stort värde som motiveras av värdeökningen.
Jag utgår från att du är makan… För det första investerar man inte i andras fastigheter på det sättet för man får inte del av nyttan man tillför fastigheten. Att se det som en investering med värdeutveckling och avkastning är en dålig utgångspunkt.
Min professionella rekomendation hade varit att inte bygga garaget om han inte var beredd att förlora pengarna för det fallet relationen inte håller och ha glädje av den så länge han kan. Hade jag föreslagit något så hade det varit ett skuldebrev och sen får följderna bli som de blir. Jag antar att du saknar barn och att din make kommer få lite i testamentet och sen kommer dina syskon/syskonbarn ärva dig.
Det är svårt att uppnå ett helt rättvist upplägg utan att kontakta en jurist (svårt även då). Men i korthet så kan ni upprätta ett skuldebrev motsvarande investeringen. Då får du ett garage och han har rätt att få tillbaka pengarna för det (utan ränta och med inflation så det jämnar ut sig). Skulden blir ju förmodligen inte enskild egendom. Om ni skiljs får ni försöka lösa det (så inte han får så hälften då du får dra av din skuld i en bodelning). Om han dör så ska du kunna casha skulden till hans barn. Om du dör så ärver han kanske fastigheten och då får han väl efterge skuldebrevet så han inte tar det från dina syskon också.
Kan man tänka sig att man värderar fritidshuset idag och sen igen när garaget är byggt. Egen värdering som bägge är överens om eller via mäklare. Om värdet ökat så har maken bidragit med den delen till värdet på fastigheten och står som ägare av fritidshuset med motsvarande andel?
Jag upplever att det är svårt att förstå och hålla isär vem som är Makan och vem som är Maken, och vem av dem som är du, om båda har barn eller bara den ena och i så fall vem, etc.
Kanske hade det varit bättre för läsförståelsen att ge personerna fiktiva namn.
Svårt. Det är inte självklart att ett garage höjer värdet på sommarstugan, särskilt inte motsvarande hela kostnaden för att bygga det. Om maken ska ha igen det är ju risken att du går back.
Det beror så mycket på var sommarstugan ligger och hur stort intresse det är för en sommarstuga med garage. Ta ut en mäklare som värderar huset och så frågar ni vad hen tror att ett garage kan göra för priset.
Håller annars med ovanstående om att det bästa är att inte bygga garaget om maken måste ha tillbaka de pengar han lagt in. Jag tänker att han får se det som en investering i livskvalitet i så fall, inte en ekonomisk investering som han måste få igen.
Ett alternative skulle vara att ni höjer lånet på er bostadsrätt som ni äger tillsammans och bygger garaget då är ni båda med och betalar. Maken får i så fall ett garage till halva priset och den andra halvan är kanske vad garaget skulle kunna ge i mervärde till huset om du sålde det
Om ni på sikt tänker er att bo i fritidshuset kan det då vara bra om ni äger det gemensamt. En möjlighet är då att ni gör en värdering av fastigheten före garage och efter. Ni får då en värdeökning och i nästa steg beräknar ni hur stor del av fastighetens värde det är. Denna andel bör maken få kompensation för genom att du överför en ägarandel som motsvarar denna andel. Om det till exempel är 10 procent så äger du sedan 90 procent. Den dagen ni flyttar dit (och säljer bostadsrätten??) så kan ni förhoppningsvis kompensera så att ni äger 50/50.
På det sättet löste vi samma problem. Det som för oss, och många andra med särkullbarn, är ett större problem är möjligheten för en efterlevande att bo kvar vid den förstas dödsfall.
Varför inte bara låta den ena köpa in sig i fritidshuset och därefter göra och äga allt tillsammans? Blir helknäppt när en ska “investera” i ett garage på den andres tomt utan ägande.
Jag vet inte hur mycket det påverkar det du rekommenderar, men Makan har ett barn, maken har inga. Vi har testamente och om Makan går bort först, så ärver barnet 50% och maken 50%, om Maken går bort först, så ärver Makan 100%. Allt hamnar hos barnet när båda har är borta.
Lycka till! Vi är rätt många som har snarlikt problem med särkullbarn. Det är enklare för de som bara har gemensamma barn. Mitt råd är att ni gör allt så tydligt och enkelt som möjligt med så mycket som möjligt på papper. Det är väl två situationer som kan uppstå.
Separation. Det kan locka fram dåliga sidor, då är det bra om ekonomin är tydlig och genomtänkt.
Dödsfall. Det kan bli en slitning mellan att särkullbarn vill ha ut sin andel och att efterlevande vill bo kvar. Ni har en olika situation med bara en part som har särkullbarn, men om jag förstår rätt är det löst. Parten utan barn har bättre ekonomi med möjlighet till lån. Tänk dock på att det kan förändras vid pension, även personer med god ekonomi har svårt att få lån som pensionär. Det kan ju förvärras om bostaden stiger i värde, vilket ju är bra för det mesta men inte om ett barn ska lösas ut. För parten med barn är det enklare om andra parten inte har barn, då finns det ingen som behöver lösas ut.
Det ändrar ju en del eftersom då kan ni i princip bortse för vad som händer om en person dör i stort sett. Visst att testmaneten kan ändras och att det ska gå att lösa ut bostadsrätt och fast egendom. Den stora frågan vid dödsfall är om barnet kommer kräva stugan på sin lott eller inte. Ni verkar ju vara överens om att särkullbarnet ska ha allt i slutändan.
För det fall att ni skiljer er är det som sagt svårt att göra rättvist men det har ju kommit flera förslag här så det är bara att ta det ni gillar bäst.