Både källare och krypgrund är risk konstruktioner som inte används längre.
Jag hade aldrig köpt ett hus med risk konstruktioner, även utan anmärkning i besiktningen. Iaf inte för eget bruk. Det är bara en tidsfråga innan problemen kommer. Har man otur kommer de innan man vill sälja och flytta ut.
Köper helt att man inte vill köpa ett hus som har riskkonstruktioner, men då ska man också vara medveten om att man sållar bort väldigt många hus.
Det är i huvudsak bara hus byggda senaste 20 åren (och inte heller alla dessa) som inte har riskkonstruktioner (källare, krypgrund, torpargrund, vind etc).
Efter att ha varit på ett antal visningar så ger jag inte heller särskilt mycket för en besiktning. Jag som är förhållandevis okunnig skulle relativt lätt kunna utföra flera av de besiktningar jag har läst.
(Såklart finns det kunniga besiktningsmän, men man ska inte överskatta värdet på dessa).
Ja då är det. I Sverige blev det så att vi byggde ett helt nytt hus som blev billigare än många 60-tals hus med fuktiga luktande källare men det finns väl rätt många relativt nybyggda hus på betongplatta att hitta på marknaden. Speciellt nu.
Vi gillar det mer moderna, men vill man ha det klassiska så kan man kanske också tänka sig / acceptera att hantera de problem som medföljer.
Bra att det löste sig för er, men ska man ha ett nytt hus så måste man begränsa sig rätt mycket (eller ha lite tur) om man inte vill bo i ett generiskt nytt villaområde.
Jag tror det lite är som med mkt nya varor. Ett modernt standard massproducerat hus är en förbrukningsvara, man kommer antagligen jämna dem med marken om 100 år eller när plattan spricker, de ingjutna rören behöver bytas etc.
Ett gammalt hus är en annan sak, de håller i generationer men kräver också att delar underhålls och byts ut, av en själv eller andra.
Nja, kapillärbrytande betyder att vatten inte kan krypa in kapillärt, en modern grundkonstruktion brukar bestå av minst 200mm kapilärbrytande material. Exempel på kapillärbrytande material är singel/makadam eller cellplast. Det förhindrar att fukt från marken kryper in i grunden.
Ångspärr kallas det du beskriver, det förhindrar att ånga från dusch, matlagning, svett etc kondenserar i isoleringen och orsakar fuktskador i konstruktionen.
Jag och min sambo köpte ett hus byggt 1870 när vår yngsta var 1 år. Hon är nu 4 och har en lillebror på 1år.
Det har varit mycket mer jobb än vi trott både i energi och pengar. Skulle inte säga att jag ångrar att vi köpte huset, vi trivs bra nu.
Men att få barn är en enorm påfrestning på en relation utan att man har ett hus som också skriker om uppmärksamhet.
Så tänk er noga för vilken typ av liv ni vill leva tillsammans nu, men även framöver.
Sen ett lite mer tekniskt tillägg.
Som andra varit inne på är en del i protokollet standard så som varning för krypgrund och källare. Men badrum är dyra grejer och tak kan kosta allt mellan 200-500k. Det kan hålla i 20 år till, det kan också börja regna in imorgon.
Många goda inspel i denna tråd.
Då vi själva sitter i ett “böle” byggt år 1900 med enorma renoveringsbehov så tänkte jag bara framföra några enkla inspel.
Alla hus går att åtgärda och ja det kostar pengar. Hur mycket pengar är beroende av hur mycket man kan/orkar åtgärda själv. Och det är precis detta som är den egentliga kärnfrågan.
OM man väljer att köpa ett äldre hus med större renoveringsbehov så är det ett livsstilsval. Alla hus kräver löpande insatser men äldre hus är i en egen liga.
Man måste ta i beaktning att varje vaken minut kan läggas på att bygga/gräva/putsa/måla osv. Det kommer ALLTID finnas något att göra. Och om man inte gillar att fixa så blir ett äldre hus snabbt en belastning. Här är det viktigt att vara ärlig mot sig själv. Är vi redo för denna typ av åtagande?
Tid kommer att vara en kritisk faktor. När vill man vara färdig med renoveringen? Tar det 3, 5, 10 eller 15 år? Att vara realistisk och överens med sin partner är en förutsättning. Vår renoveringsplan är 15-20 år (inget skämt).
Oroa dig inte för kommande barn. De älskar att hänga med föräldrar oavsett med man pysslar med. Vi har barn och de blir fullständigt överlyckliga av att hjälpa till med att måla, gräva och alla möjliga påhitt.
Något som ligger helt utanför er kontroll är markföroreningen som onekligen är direkt hälsofarlig. Vad är kommunens åtgärdsplan för denna? Och har den spridit sig till grundvattnet? Att behöva förbjuda kommande barn från att vistas i närliggande grönområden känns ganska overkligt.
Detta är en dealbreaker för mig personligen.
Mycket att tänka på, hoppas att ni hittar rätt i kampen mellan hjärna och hjärta.
Apropå markföroreningarna: Ämnen sprids med grundvatten, och vatten rinner ju mest neråt. Om huset är tydligt högre upp och en bra bit bort från föroreningskällan så är sannolikt inte er mark/trädgård i riskzonen. Men det kan ju absolut påverka känslan för platsen, samt husvärdet den gången ni ska sälja.
På Länsstyrelsens karta finns info om alla kända förorenade områden förresten.
Bara delvis rätt tycker jag…
Riktigt gamla hus har mycket som kan vara bra och mycket långlivat.
Stabil stomme, fönster av bra kvalitet, Tak med mycket lutning med tegel.
Ibland även välskött fasad som håller mycket länge om den sköts och målas med bra oljefärg.
Dom har också rejält mycket som verkligen inte var bra alls. Speciellt inte med dagens energipriser etc. Ofta är många av dom delarna redan utbytta numera om man intresserar dig för ett gammalt hus.
Varning dock för elvärmeslingor i golv och liknande numera mycket oekonomiska lösningar. Lämpligt att slå av för gott. Det har vi gjort.
Se mitt tidigare inlägg.
Hej.
Beträffande huset så skulle jag inte vara rädd. Mitt är över 200 år, och jag har bott där 25 år. Inte en enda överraskning under den tiden.
Grannarnas hus är nyare och alla som är nyare än 25 har fått byta fasad och råkat ut för en hel del andra överraskningar.
Föroreningarna du nämnde är en annan sak. Kolla med kommunen hur lokal ‘förgiftningen’ är - och hur allvarlig den är. Kort sagt; det måste ju inte vara något problem.
Ja, guld, tusen tack! (Polletten ramlade ner) Ja självklart! Ett fel mindre på nalkande hemtenta! Ångspärr är kapilärbrytande men alla kapilärbrytande material ex. cellplast är inte ångspärr?
Gisses, nu fick jag fler frågor, xD om man bygger en gjuter en betongplatta på cellplast var det tillräckligt för stoppa radon gasen eller plastade man imellan? Eller var det bara papper? Dags att gå tillbaka och verifiera!
Kapilärbrytande är även tex leca, hasopor (återvunnet glas), perlit eller andra material man gärna använder. Ångspärr är plasten i väggarna som är tillför att förhindra fukt att söka sig in i väggen och isoleringen (om man har övertryck) men ännu mer är den för att luften skall stå stilla i isoleringen och förbättra dess egenskaper, det lämpar sig generellt bäst för modernare hus med luftspalt innanför ytterpanelen osv (du vill inte ha tät plast från båda håll), då de flesta nyare hus är målade med plastfärg/inplastade. Har man ett gammalt hus (och en hel del nya) så har många en ångbroms istället tillsammans med tex träfiber isolering, det är dyrare men hygroskopiskt.