Nej, du fattar fel.
Det finns ju dyra globalfonder också men det är inte heller något man ska ha! ![]()
Nej, du fattar fel.
Det finns ju dyra globalfonder också men det är inte heller något man ska ha! ![]()
Helst under 0,20% i avg och under -0% ESG!! ![]()
![]()
![]()
Det enda jag bryr mig om är avkastningen efter avgifter. Därför väljer jag de fonder som forskning visat har högst framåtblickande avkastning efter avgift.
Dessa är lägsta möjliga avgift med bredast möjliga spridning. D.v.s. lågpris global index. Aktiva fonder med hög avgift oavsett om de har bra eller dålig historik har visats ha sämre framåtblickande avkastning efter avgifter än fonder med låg avgift och globalt index.
Några korta saker att tänka på:
Mannen som i princip grundade hela indexinvesterings-rörelsen, som lanserade och populariserade indexfonder och argumenterade för dem under hela sin karriär, John Bogle, även känd som ”Saint Jack” för allt han gjort för småspararna, var inte ens särskilt noga med det här med att det ska vara passivt. Det viktiga med indexfonder är inte att de är passiva. Det viktiga är att de är billiga. Aktiva fonder drar på sig en massa kostnader i form av transaktioner och höga löner till förvaltarna. Indexfonder är snorbilliga. Bogle kallade det CMH: ”Cost Matters Hypothesis”.
Jo DNB är klart bättre än TIN. Men DNB kan också ifrågasättas, ericsson, nokia? med innehav större en TSM? TSM är 6 x ericsson och 50 x nokia. Den har vissa bra, vissa ganska dåliga skulle jag säg. TIN har nästan bara dåliga innehav.
Gillar ett flertal branschfonder. Min kontakt med fonder är främst i ppm och där är det såpass stora rabatter att jag aldrig bryr mig om avgiften.
Ska man spela djävulens advokat så menade @Nightowl nog inte att ifrågasätta utan spann bara vidare då ditt påstående också är tekniskt korrekt.
Men man vet aldrig med nattugglor… ![]()
Precis så. Kriteriet jag skrev är mycket snävare.
Som andra skriver är det ingen garanti till bättre avkastning. Men det hänger på vad fonden innehåller om man ska chansa.
Tex skulle det existera en fond med enbart the magnificent 7 för 2% avgift om året. Är oddsen rätt goda att det kan gå bra. Men när det gäller nya saker som bioteknik, ny teknik, batterier till elbilar, ai. Är det större risk att man kan komma in vid deras största nedgång. Som kan ta 10 år + att återhämta sig från.
Sedan behöver man klarar av att hålla koll på vad fondern investera i. Tex fastighet gick superbra. Men när man hörde att bolån rusar och nybygge minskar. Då visste man att det var över för denna perioden och tömde fonden.
Vill man ha något annat än global index så är svenska investmentbolag som Industrivärden och Investor att rekommendera, ffa Investor. Bred exponering mot svenska kvalitetsbolag och otroligt kompetent management samt lågt förvaltningsavgift.
Menar du även investor a och b ?
Investor B är den vanligaste att köpa.
Vilken fond syftar du på här? Eller menar du att äga Investor och Industrivärden aktier?
Äga aktierna.
Utöver att ha aktierna kan man ju också köpa Spiltan och Kvartil för att sprida fördelningen av bolagen och slippa fundera över ombalanseringar.
Jo men du får med en del konstigheter i Spiltan. Den är så stor att den inte längre är enbart investmentbolag.
Hög avgift skulle vara ok om historisk avkastning på något sätt kunde användas för att förutse framtida avkastning men det går inte.
OBS: bankerna tar så småningom bort eller paketerar om alla dyra fonder som presterar dåligt ur sitt utbud så det du ser är de få som av en slump gick bra trots hög avgift.
Väljer du ut en av alla som finns idag kommer du med största sannolikhet att gå på en nit som så småningom blöder och läggs ner.
Av 1000 aktivt förvaltade fonder kommer mindre än 100 att överprestera sitt jämförelseindex på 10-30 års sikt, utmaningen ligger i att det inte går att säga på förhand vilka det kommer att vara, så sannolikheten att du underpresterar blir +90%.
Då är det typ som att spela på Casino, huset vinner i längden.
Oddsen är mycket bättre om du väljer fonder med låga avgifter.
Paradoxalt nog är de investerare som överpresterar på lång sikt de som klarar av att vara konsekvent mediokra, år ut och år in.
Även om man antar att det finns personer som har en typ magic touch och kan slå marknaden år efter år (jag utesluter inte det), så borde man ju i så fall hålla stenkoll på fondens förvaltare. Vem är dem? Är det samma personer under dessa 25 år? Är rain makern på väg att gå i pension? Och så vidare.
Vi har ju Investor i Sverige som historiskt gått bra. En amatörhypotes jag har om just Investor är att det är ett sätt att handla i svensk insiderinformation som sprids bland vissa utvalda finansfolk i Stockholm. Men även där finns ju problem med generationsskifte, eller att stjärninvesteraren tappar intresset och spenderar all tid på sin segelbåt.
Fast rimligtvis är det ju så att toppen (liksom botten) domineras av volatila/smala fonder, så nog borde gamla toppfonder bli toppfonder oftare än andra fonder. Det vore extremt konstigt om ett sådant samband inte funnes.
Ofta tittar man per kategori, för att bli av med sådana effekter, tror jag.