Jag klurar på om man skulle utöka bolånet 100 000 kr för att snabbt komma upp i en bra buffert som jag kan känna mig nöjd med. Sedan kan jag istället för att lägga kommande månadssparande på sparkonto lägga mera på Lysa.
Nackdelen är väl kostnaden men när jag räknat så blir den inte så hög:
100 000 till säg 6% ränta ger en månadskostnad på 500 kr. Räknar jag sedan in att pengarna står på sparkonto till säg 3% ränta så blir ju se faktiska månadskostnaden 500 - 250 = 250 kr. Här räknar jag inte med skatt på sparränta eller ränteavdraget men det blir ungefär rätt iaf tänker jag. Räknar också så klart med att jag inte kommer dra upp lånet till en nivå som ökar amorteringen pga amorteringskravet. Har det utrymmet idag.
Missar jag något i min beräkning? För jag kan tycka några hundralappar i månaden är en ganska liten kostnad för att få till en bra buffert snabbt som gör att man sover gott om natten
Nja, att låna pengar till en buffert och spara det man har över på börsen för att sova bättre är inget jag skulle göra. Jag hade hellre sparat det jag får över på ett rörligt sparkonto med >=3,5% garanterad ränta och insättningsgaranti tills bufferten är tillräcklig och sedan satsa på ett långsiktigt sparade i billiga globala indexfonder.
Att börsen gått bra sedan föregående större sättning 2008 och skulle fortsätta uppåt är inget jag spunnit vidare på om jag inte redan skaffat mig en buffert för oförutsedda utgifter.
Skulle du sova bättre med ökad skuld och en risk att aktiemarknaden börjar dala?
Låter inte särskilt smart, att ha marginal på sitt bolån är ju samma sak som att ha en buffert. En klassisk ”buffert-sparande” är väl t ex att kunna köpa ett kylskåp om det gamla pajar.
Visst, ska du då utöka bolånet för att köpa kylskåpet kan det ta lite tid men då kan du ju i princip köpa kylskåpet med Klarna eller någon konsumentkredit och sedan betala tillbaka det genom ett utökat bolån.
Jag tänker att om jag har säg 2,1 eller 2,2 miljoner i lån spelar inte så stor roll för mig personligen. Skuld kommer jag alltid ha för huset typ så det gör mig inte så mycket då jag vet att det är så det är om man ska bo i hus
Att aktierna går upp och ner är jag fine med.
Fördelen som jag tänker är att jag får loss kapital. För säg om jag blir arbetslös en längre tid då kommer ju ingen vilja låna ut extra pengar till mig. Då känns det skönt att veta att det finns pengar att ta av ifall det värsta händer. Så tänker att den extra ränta det blir är en försäkring. T.ex. så får ju folk ibland vänta flera månader på sin A-kassa så att ha en bra buffert på en sparkonto kan vara bra tänker jag. Men jag vet inte hur banker ser på saken att låna ut pengar när man är mellan jobb
Jag tänker att det är bra att ta pengarna vid t.ex. arbetslöshet och det skulle strula med A-kassa. Tänker att som arbetslös blir det jäkligt svårt att få lån och krediter och då tänker jag att det är bra att ha en schysst bufferten så man inte sitter i skiten.
Skulle du sova bättre om du får en ännu högre skuld och börsen går ner med 50% och kanske stigande räntekostnader? Lyssna inte bara på dom här på sidan som har gott om pengar och förespråkar en hög skuldsättning, hög(re) belåning och som samtidigt kan ta en börskrasch och högre räntor med en klackspark. Verkligheten ser inte ut så för alla…
Själv skulle jag dra ner på mina kostnader och spara så mycket jag kunde på ett sparkonto innan jag hade tillräckligt bra buffert innan jag ens funderade på att låna ännu mer…
Är det brådskande på så vis att det känns otryggt på din arbetsplats eller liknande? Isåfall tycker jag att det är värt att överväga (tillsammans med andra åtgärder).
Annars hade jag nog försökt göra ett ryck med att sälja av lite prylar och månadssparat ihop resten.
Nej det är inget akut vad jag vet men säg att jag kan spara undan 4000 kr i månaden, då tar det cirka 2 år att få ihop 100 000 kr under förutsättning att inget på huset går sönder och bufferten ska gå till det.
Hinner hända mycket på två år tänker jag. Men samtidigt så är jag en otålig person som vill lösa problem snarast möjligt jag identifierat de.
Smartast är kanske att vänta och spara ihop men känns lite dumsnålt att spara in på några hundralappar i månaden givet att det kan lösa en stor risk i framtiden
Men tack för input, får klura vidare hur jag löser min buffert
Det är ingen konstig idé i sig. Om du hade haft 2,2 miljoner i bolån och 100t kr på ett bankkonto så hade du aldrig ställt frågan “borde jag amortera bort 100t kr och sedan börja spara till en buffert?”. Matematiskt så är det samma fråga.
Hur vore det om du struntar i faktisk buffert och istället skaffar ett kreditkort med 100 000 i kreditutrymme? Förutsatt att du kan betala om du använder det är det väldigt smidigt.
Om man har hus och inte har pengar sparade till underhåll eller om något oförutsett skulle inträffa är extremt korkat. Att öka sina lån för sådana saker anser jag är extremt illa. Det måste man ha i sin egen budget.
Det finns många som utökar sina lån på huset när de ska renovera huset, men det är något jag, personligen, tycker extremt illa om. För att inte tala om de som utökar lånet på huset för att t.ex. köpa bil eller åka på semester.
Bor du i lägenhet räcker det med 50k buffert, bor man i hus skulle jag vilja ha minst 200k i ren buffert, pengar som är bra att ha ifall något händer och ger en trygghet.
Men allt är relativt, har man 5 miljoner på Avanza i en global indexfond tycker jag inte att man behöver en buffert överhuvudtaget.
Bara att sälja av lite ifall krisen kommer och man av någon anledning inte får sin a-kassa eller inkomstförsäkring, sannolikheten till det är ju dock nära 0%, aldrig hört talas om någon som inte fått sin a-kassa eller inkomstförsäkring i tid, speciellt inte någon som fått vänta flera månader.
Visst går det om man vill och ”ränteskillnaden/kostnaden” bör bli lite lägre än du skriver. Vi gör så själva just nu under en omställningfas med barn som flyttar hemifrån, sommarstuga som ev ska säljas och svårt med framtida nya/utökade lån utifrån lön och nedtrappning inför pension.
Nischbankerna ger ju t ex ca 4% i sparränta för rörligt och låst i något år (som ofta GÅR att låsa upp mot t ex 1% i uttagsavgift).
Bolån bundet eller rörligt med hyfsat låg belåningsgrad ligger ju på 4-4,7%.
Våra viktade/sammanlagda sparräntor bundet/rörligt på olika nischbanker är ca 4,23% och vårt rörliga villalån ligger på 4,12% just nu. Så i praktiken är det 0kr just nu för oss att ha den bufferten kvar tills vi vet mer vart livet tar vägen framöver.
Vi gjorde ungefär så, när räntan sjönk och efter pandemin bytte vi långivare, slutade amortera, och utökade till max belåning med de pantbrev vi har, ungefär 25% av bostadens nuvarande värde. Satte in på Lysa. Har gått bra, snart har värdeökningen vuxit om lånet + all ränta vi betalat. Om börsen går ner kan vi pytsa in mer på Lysa från buffert i räntesparande. Det är en form av hävstång, passar inte alla, men fungerar för oss. Det var bättre när räntan var nära 1%, men är ok nu, och räntan kryper sakta ner igen.
Jag tycker det låter vettigt och ok. Fundera dock om bufferten behöver vara så stor. Jag gjorde själv samma sak för att komma igång med månadssparande och börsen.
I de artiklarna verkar extremfallen vara mellan 10-20 veckor för att få ett beslut, och då vid specifika tidpunkter, som under pandemin eller byte av IT-system.
Många av oss har ju 3-5 månaders uppsägningstid, sen har ju många här miljoner eller flera hundra tusen på Avanza.
Är man ensamstående förälder utan buffert eller sparande och en otrygg deltidsanställning så är ju de där 10-20 veckorna brutala, kan verkligen förstå att det är otroligt jobbigt då, som under pandemin eller när de bytte IT-system.
