Home-bias och övervikt mot Sverige | Sammanställning med argument för och emot

Spara och investera Forskning, rapporter och studier
,
21

Eftersom jag tydligen blivit forumets hemviktningsentusiast så får jag väl gå i opposition här. Jag tycker inte alls forskningen är glasklar! Här har vi fyra källor som visar på bättre resultat med hemviktning:

  1. Anarkulova, Cederburg, O’Doherty 2023.

In the Internet Appendix, we demonstrate that reducing the domestic
stock weight to 35% (and investing 65% internationally) produces small performance improvements relative to the Stocks/I strategy. This 35% domestic weight remains a large home bias for non-US investors, but we show that further reductions in domestic investments come at a cost of worse performance. As such, our results suggest that non-US investors should have a home bias in their equity portfolios.

  1. Vanguard 2012
    image
    image1714×850 92.7 KB
  2. Vanguard 2021
    image
    image1686×1962 312 KB
  3. Siamonds utmärkta 50 Years of Investing in the World (Länk till del tre, men alla delar är läsvärda)

Long story short, based on such multi-criteria assessment, the 80% global and 20% domestic approach appears the most optimal from both an emotional/risk standpoint and a performance/reward standpoint.

Så det är ju inte som att alla som publicerat studier är helt eniga om att 100 % globalvikt är bäst. Empiriska undersökningar tycks visa att hemvikt varit en fördel historiskt sett. Men jag är intresserad av studier som visar på motsatsen.

Förutom detta har vi frågan om avgifter och skatter. Det är en sak för ett företag som Opti, men för en småsparare som investerar i fonder är detta viktigt. Sverigefonder är bland de billigaste fonder man kan hitta, eftersom det är billigare för svenska företag att handla på svenska börsen. Och med utländska innehav betalar fonder utländsk källskatt, vilket är pengar som inte betalas för svenska innehav, och som inte heller fås tillbaka.

Om vi antar en effektiv marknad där alla aktier a priori bör ha samma riskjusterade avkastning så innebär detta att svenska aktier, i och med att de kan fås till lägre kostnad på grund av lägre avgifter och skatter, bör ha en högre riskjusterad avkastning för en svensk investerare.

Så:

  1. Lägre historisk volatilitet
  2. Lägre avgifter
  3. Lägre skattekostnad

Det tycker jag är de främsta argumenten för hemvikt.

7 gillningar
22

Fast de rekommenderar ju dramatiskt olika portföljer! En tycker att amerikaner ska äga 70% USA (= 20% + marknadsvikt) och en annan 35%. I mina ögon beror detta på att man använder orimliga modeller, och att det då är modellvalen snarare än verkligheten som styr resultaten.

23

Skulle säga att det bara har att göra med hur de konstruerar portföljerna de tittar på. Siamond tittar på kombinationer mellan hemmamarknad och globalt, medan Anarkulova tittar på kombinationer mellan hemmamarknad och internationellt. Eftersom de inte gör olika portföljer för varje land utan tittar på samtliga länder med varje exempelportfölj* ger det extrema resultat för amerikanska investerare, då deras hemmamarknad är en extremt stor del av globalportföljen. Är man en amerikan så är detta ett problem som man nog borde utforska vidare, men vi är inte amerikaner och kan nog bortse från detta. Det är inte en effekt som torde påverka de andra portföljerna alltför mycket, eftersom den amerikanska portföljen bara är en av dussintals som de testar i båda studierna.

*TILLÄGG: Eller vänta, i fallet Siamond visas ju länderna individuellt, så det är ju bara att bortse från den datapunkten. Eftersom Förenta staterna har gått så bra så tjänar de på att ha en hög andel hemmaaktier, precis som Sverige. Men eftersom vi inte vet om vi i framtiden kommer att vara som 1900-talets Sverige eller som 1900-talets Italien så är det bäst att köra på det som funkar bäst i de flesta fallen.

24

En liten sidenote. Vad jag har förstått så har vissa försökt skapa en liknande portfölj som Lysa på Avanza. Är det ens möjligt med den rätt låga avgiften som Lysa har? Lysas fonder för emerging markets och globala småbolag är ju breda som tusan och är väl svårt att kunna ersätta med några billiga fonder på exempelvis Avanza.

25

Länkar ogenerat till mig själv:

26

Vad ska man dra för slutsats från den grafen? Den visar ju att om man är en stark investerare och inte bryr sig om volatilitet, så är det bäst att ha 100% home bias…?
Men för hur många länder gäller det? Detta är ju ett axplock av länder som historiskt gått väldigt bra. Säger ju inte att det kommer fortsätta vara så.

1 gillning
27

Hej @Alec, bra kommentar! Jag skulle säga att du har rätt om teorin, men föreslår att den praktiska slutsatsen är en annan.

ICAPM säger indeed att vi ska hedga mot våra egna risker risker (inflation i SEK, svensk konjunktur, real växelkurs osv.). Det kan innebära en avvikelse från global marknadsvikt – men inte nödvändigtvis i form av ett home bias…

…och kanske rent utav då inte i form av det pga:

  • Valuta/konjunktur-dynamik: I dåliga tider för Sverige försvagas ofta SEK. Utländska aktier i osäkrad valuta stiger relativt i SEK och fungerar då som krockkudde. Ökad home bias minskar då istället den kudden och gör totalrisken mer samvarierande med din privatekonomi.
  • Svenska börsen hedgear dåligt mot svensk CPI/inkomstrisk: Stora svenska bolag är primärt globala, med globala intäkter. M.a.o. följer de svenska hushållens riskexponeringar något sämre än vad man kan tro.
  • Sektorkoncentration och tail risk: En Sverigevikt är som sagt en brusig proxy. Vi får istället land/regel/tillväxtmarknads-liknande svansrisk, och det är klart tveksamt om hedge-fördelen är proportionell här.

Mina fem cent: Behåll hellre det globala fokuset och sök mer “riktiga” hedges för dina individuella förutsättningar. (Vad det är kan debatteras extensivt och har ju viss individuell variation.)

Mina tio cent: Vi optimerar för mycket! Sätt undan en hundring till i månaden istället! Köp ett träd och plantera, och lova oss själva att vi ska sitta och titta på det i en halvtimme innan vi fattar större investeringsbeslut. Det kommer troligen påverka vår plånbok med positivt än att exakt försöka mappa våra personliga risker i ICAPM och försöka landa i, och sköta, hedges mot det. :upside_down_face:

Cheers!
Jonas, VD Opti

Disclaimer: Inga personliga råd finnes här, och investeringar innebär alltid en risk.

1 gillning
28

Hej @Polyfalante, riktigt bra sammanställning där, tack! Hade faktiskt inte läst allt det där innan, kul att se fler argument.

Min mer generella åsikt, som du och nog alla här vet om, är framför allt att vi ska ge oss alla en så jäkla stor klapp på axeln för att vi sparar och tar ett aktivt ansvar för vår och våra barns ekonomi. Lätt att förlora det stora ibland :heart: och sen även försöka hjälpa andra att göra rätt, och då har jag märkt att det ibland kan krångla till det om man gör allt för komplicerat.

Men det ska så klart inte heller hindra att vi får nörda lite :slight_smile: disclaimer att det ju finns sjukt många nyanser här och folk som är mer bildade än mig. Men några kommentarer på dessa studier som jag tycker är klart relevanta:

  • Periodkänsliga slutsatser – vi söker något mer “evigt”:

    • I Vanguard 2012 säger de själva att det är periodkänsligt, att min-varians-vikter skiftar mycket med urval: 80/20 US/utland för 1988–2011, men ~70/30 sedan 1970; lägger man in fler tillgångar kan optimal öka utlandsandelen ytterligare.
    • Siamond, i all sitt djup, täcker i slutändan också bara en period på 50 år, och i stort samma år som Vanguard 2012. Det kan låta långt, men icke. (En sidonot men jag vore inte förvånad om vi om 20-50 år ytterligare skulle tycka att perioden 1970 till 2030 give or take var en period präglad av en del ovanliga marknadsegenskaper snarare än eviga sådana. Längre diskussion. :slight_smile:)
    • Det jag tror alla av oss söker är istället något som är mindre beroende av tajming av år hit och dit. Det är väl därför försök i riktningen All Weather är så lockande.

  • USA-fokuserade studier – vi söker slutsats för svenskar:

    • Anarkulova et al är en livscykelmodell utifrån ett amerikanskt perspektiv, snarare än en home bias studie, som vidare tar amerikanskt perspektiv på intäkter, social security regler, använder amerikanska statsobligationer, mm. Kommentarerna om home bias för utlänningar är, precis som vad du lägger in, mer av en underordnat appendix-punkt som vi nog ska vara något försiktiga att dra stora växlar på som svenska investerare.
    • Vanguard 2012 skriver uttryckligen att slutsatsen med viss hemvikt är för en amerikansk investerare, och att austrailenska och kanadensiska bör öka internationellt.
    • Jag älskar(!) att Siamond även tar en emotionell approach till frågan. Som ni vet att vi tjatar om på Opti, och ofta försöker lyfta/ta perspektivet från i våra poddar, nyhetsbrev, studier vi gör tillsammans med våra användare mm, så är ju detta en hörnsten i “investeringsupplevelsen”. Men – slutsatserna här blir även de från amerikanskt perspektiv. Som exempel så kan ju ett amerikanskt home bias (USD) skydda och därmed dämpa oroskänslorna i ett fall, medans vi med svenskt home bias (SEK) troligen bara får en ökad risk och därmed oro. På samma not så kan ju en ökad exponering mot OMX faktiskt öka ens oro när de röda rubrikerna haglar, media älskar ju att göra så.
    • Om din hemmamarknad är en enorm marknad som USA så blir även slutsatsen att skaffa sig home bias (mot USA) något annorlunda än för en mycket liten marknad som Sverige. Vad innebär det? 0 %? 5 %? 10 %? Jag tror inte vi kan säga det, poängen är nog mest att studien inte heller säger det.

  • Reminder: Studierna argumenterar generellt för globalt

    • Mer allmänt är ju att dessa studier generellt förespråkar globalt snarare än lokal investering. Jag vet att du också tycker det @Polyfalante so no worries! :raised_hands: Är mest en påminnelse för andra läsare.
    • Vanguard 2012 påminner om att finansiell teori pekar på marknadsviktad globalt som norm och att hemvikt är en avvikelse som kräver skäl.
    • Vanguard 2021 säger redan i första slutsatsen att global marknadsfördelning bör vara utgångspunkten. Deras ingångsvärde är observationen att många har en (för) stor home bias, och drar vidare slutsats att en viss tillgångsfördelning minimerar volatilitet – men att det finns fler aspekter att se till (CAPM optimerar mot avkastning jämfört med volatilitet).

Sorry, kanske blev lite långt!

Tl;dr: Finns så klart jättemycket mer att säga, men min övergripande analys är ändå att CAPM etc fortfarande är den mest robusta, icke-period eller landsberoende, approachen till portföljkonstruktion.

(…men det kommer så klart inte hindra världen att söka andra slutsatser – om något snarare öka den :joy:).

Tack för boll, nu ska jag jobba!

Mvh,
Jonas, Vd Opti

Disclaimer: Här finner du inga råd utan bara allmän analys/åsikter. Och investeringar är alltid en risk. Har du hört att man faktiskt kan förlora pengar med? Det stämmer, tro mig! Hard learnings över många år nu. (Därav Optis följande av forskningen och fokus på riskspridning.)

1 gillning
29

En sak jag tycker saknas i diskussionen är ombalansering. För att illustrera hur stor påverkan det kan ha bad jag ChatGPT ta fram en graf över resultaten med olika ombalanseringsstrategier för 50/50 Japan/resten:

image
image1779×980 133 KB

None-strategin kan man säga ungefär motsvarar att äga X gånger marknadsvikt för bolag noterade på hemmamarknaden, i stället för en fast andel av portföljvärdet som många gör och vilket introducerar viss risk.

30

Ja, det är ett fåtal länder och en kort period. Jag hade inte planerat att länka till den, men snubblade över den när jag letade efter den andra Vanguard-studien. Jag tycker att de tre andra studierna är starkare, och de visar inte generellt att man får högst avkastning genom att investera 100 % i hemmamarknaden. Däremot visar de på lägre volatilitet med en begränsad hemviktning, vilket den här också gör. Men ja, under den här perioden verkar de fyra undersökta marknaderna alla haft högre avkastning än globala snittet. Jag håller med om att det inte kan generaliseras.

31

Det är en rimlig poäng, men:

  1. Det är de perioder vi har data för. Har du stuidier som går över längre perioder så är jag intresserad! Och naturligtvis är historisk data alltid imperfekt, men jämfört med teoretiska resonemang så har den fördelen att vara empirisk. Jag tycker generellt att det är vettigt att resonera utifrån CAPM och EMH och allt sådant, men dessa modeller är förenklingar som innehåller en massa antaganden. De är bra översiktliga modeller och de stämmer i mångt och mycket, och har bekräftats på olika vis. Men det betyder inte att de stämmer i alla detaljer, och när den empiriska data vi har motsäger dem så tror jag att vi ska vara försiktiga med att sätta kartan före landskapet.
  2. Jag tycker att studierna stärks i och med att de tittar på många olika länder. Javisst, globaldatan är samma oavsett, men det är tydligt att man inte får samma resultat om man tittar från en italiensk, en svensk eller en amerikansk investerares perspektiv. Att då titta på alla dessa och undersöka vad som hade fungerat bäst i allmänhet tycker jag hjälper lite med att stärka slutsatserna.

Jag håller inte riktigt med om detta, heller. Studierna är gjorda av jänkare, tyvärr. Det vore toppen om vi hade mer ekonomiska studier gjorda av svenskar och européer, och återigen, jag är öppen för andra studier om du har några. Men datan de använder är i samtliga fall data från flera olika länder.

  • Anarkulova et al. är absolut en amerikansk modell när det gäller livscykeln, och det vore toppen om man hade använt en svensk modell, men jag ser inte att det gör slutsatserna ogiltiga. Faktum är att det finns en hel diskussion i en version av studien som talar om hur det historiskt för en amerikansk investerare har varit fördelaktigt att helt undvika utländska aktier, men att man måste vara jäkligt säker på att Förenta staterna ska fortsätta vara bäst för att kunna rekommendera det för framtiden. Detta just eftersom modellen använder data från många olika länder. Datan är inte amerikansk, det är bara hur deras simulerade sparare/pensionärer lever i sitt pensionssystem som är det.
  • Vanguards slutsats är mycket riktigt att många borde minska sin hemviktning. Det är ju eftersom de flesta har en väldigt stor hemvikt i sina portföljer. Rekommendationen är att minska den till en lägre nivå, men inte att gå till rak global marknadsvikt. Jag håller för övrigt helt med om att 100 % globalt är att föredra framför 100 % hemmamarknad. Utan tvekan. Men det betyder inte att det är att föredra framör, säg, 20 % hemmamarknad. Och det faktum att investerare generellt håller en så stor del av sina tillgångar i hemmamarknaden torde också vara skäl till eftertanke för den som stenhårt tror på teorier som bygger på rationella investerare och att massan gör rätt.
  • Den känslomässiga biten är jag själv mindre intresserad av, men om många i ens närhet investerar lokalt, vilket ju är fallet, så är det ju rimligen emotionellt jobbigare att avvika från detta. Det är jobbigare att förlora pengar när ens omgivning tjänar, än att förlora när andra också förlorar.
  • Jag tycker också att det inte är så självklart att kategorisera Sverige som en ”liten marknad”. Det är den såklart i jämförelse med andra, men är det verkligen det som är det viktiga? Sverige är fortfarande ett land med tio miljoner innevånare, med en väl utvecklad och reglerad aktiemarknad som är stabil och väldiversifierad. Indien är ett mycket större land, men jag skulle tveka betydligt mer inför att sätta mina pengar på den indiska marknaden än på den svenska. Eller på en marknad som är dominerad av oljepriset eller liknande.

Javisst, som sagt, 100 % globalt är ett alldeles utmärkt beslut, och mycket bättre än 100 % Sverige. Men jag det betyder inte att det är optimalt. Man behöver inte optimera, och det finns argument för båda sidor, men när jag ser folk säga saker som att ”Jag vill inte använda Lysa för att de har 20 % Sverige” eller ”Forskningen säger att global marknadsvikt är det bästa” så blir jag lite motvalls. Jag tycker inte att den data som finns tillgänglig motiverar sådana uttalanden.

Min egen teori om hur det kommer sig att dessa studier visar på en fördel för en viss hemvikt är valutaeffekter. Det är också vad Cederberg sagt i intervjuer när han frågats om hur det kommer sig att en tredjedel hemmamarknad visade sig optimalt i deras studie. Att hålla en del av tillgångarna kopplade till hemmavalutan minskar volatiliteten. Har man alla sina tillgångar i utländska valutor så blir man känslig för när kronan stärks. Har man alla sina tillgångar i kronor blir man känslig för när den försvagas. Har man en blandning blir man av med en del av den känsligheten.

Plus, då, lägre skatter och avgifter. Det är Jack Bogles CMH: ”Cost Matters Hypothesis”.

4 gillningar
32

Jag vill prata högt om en duschtanke jag haft om hur man kan ta home bias om man nu ska det.

Jag är blott 29 år och har därför minst 25 år kvar innan TJP blir någorlunda likvid för mig, och ännu mer för min PPM. Såvida inte politiska beslut ändrar något.

Vore det inte rimligt om något att lägga all eller majoriteten av sin home bias i just premiepension/tjänstepensionen då? :thinking: Det är pengar som ändå beror på att svenska staten och dess finansiella system står pall om 30 år, så varför inte koncentrera min home bias-risk i aktier i samma korg?

Det kan bli otroligt volatilt om saker går snett, men då har pengarna ändå många år på sig att återhämta sig, och den privata portföljen bredvid består istället av endast globalt index.

Jag tänker att jag då skulle se pengarna i PPM/TJP som en del av totalekonomin, och ändra home bias i de portföljerna så att de når en rimlig nivå VS mina totala tillgångar. Alltså hypotetiskt 100% Sverige i PPM/TJP när/om de motsvarar en mindre del av totala tillgångar.

Har ni några invändningar?

1 gillning
33

Om USA invaderar Grönland och alla USA-innehav i våra fonder försvinner likt Ryssland-innehaven försvann (blev värdelösa) vid Ukraina-invasionen så tror jag man är glad att man hade en del Home Bias.

34

@Jonas-Opti
Som @Polyfalante var inne på och som du inte tog med öht här: generellt lägre avgifter och ingen utländsk källskatt med home bias. Hur tänker du där?

35

Hej!

Att det bara är de perioderna som det finns studier på förminskar ju dessvärre inte problemet att studierna – som de även själva säger – är känsliga för just valet av period. Och det vore ju något intellektuellt ohederligt att bortse från det (stora) problemet inom finans med känslighet för perioder bara för att det inte finns studier för andra perioder. Jag tycker, som exempel, att det är slående vilka olika resultat man kan få om man till exempel går ner till en 30-års horisont och sedan flyttar denna period tio år i taget över t.ex. 50-100 år rörande något, till exempel börsutvecklingen i ett visst land.

För det är ju det som just denna fråga kommer ner till i mångt och mycket; hur gick detta enskilda land under perioden. Och det är ju precis den känsligheten som man söker komma ifrån genom global diversifiering (köpa alla länder…) med marknadsviktning (…i samma andelar som samtliga övriga investerare gör).

Det är, i mitt tycke, en mycket mer grundläggande teori och slutsats, som per definition blir mindre trendkänslig sett till länders utveckling (då den automatiskt anpassar sig till denna). Allt annat kommer vara ett bet på ett visst land för en viss period.

(Och datan på hur marknader finns ju där, även om man behöver ha tungan rätt i mun när man går innan 1970 (vi gör det för en hel del intern analys).

Fast även här måste vi se till fundamentala skillnader mellan perspektivet för en investerare i studien och oss som svenska investerare:

  1. Avkastningen på den amerikanska marknaden hamnar åter igen i centrum, dvs ett land VS riskspridning, vilket ger i stort samma poäng som i mitt svar ovan. Men ännu viktigare…
  2. …som du säger talar Vanguard utifrån ett amerikanskt perspektiv. Skillnaden mot ett svenskt perspektiv är att deras hemmamarknad historiskt har varit mellan 50–60 % av den globala marknaden! Sverige har, i kontrast, varit under 1 %. Dvs om vi går tillbaka till CAPM etc så får man 50–60 % av sin globala exponering om man har ett fullt home bias mot USA, men bara 1 % global exponering om man har fullt home bias mot Sverige.

Ergo: Slutsatserna i studierna kan inte förenklas till “home bias eller inte”, utan rör primärt om det varit bra att äga mer av en (jättestor) marknad, under en viss period.

Bra att du fångade upp den, tack!

  • Avgiften spelar liten roll i sammanhanget. Den globalfond vi använder i de vanliga Opti-portföljerna har en nettoavgift på 0,06 % (efter att vi förhandlat fram 87 % rabatt åt våra kunder). Det är en mycket marginell skillnad mot en (bred) sverigefond.
  • Källskatt är relevant att se till, men även här är det ett avrundningsfel jämfört med att exponera till exempel 20 % av sitt kapital mot en ekonomi som utgör 1 % av världsindex. Det blir att sila mygg och svälja kameler.

Som sagt, det är ingen brist på detaljer man kan diskutera i detta ämne, men det får inte föra oss blinda för den övergripande slutsatsen. Vi (Opti) har tittat extensivt på denna fråga i drygt tio år nu och kommer åter till:

  • Home bias är i praktiken ett aktivt bet på en, i vårt fall som svenska investerare, mycket liten marknad.
  • Det finns mycket omfattande forskning och praktika som talar emot att göra aktiva bets.
  • Studier vars slutsatser bygger i grunden på att en viss marknad gick bra under en viss period skapar egentligen bara rundgång med punkt 1 och 2 ovan, tror vi att vi kan förutspå att Sverige kommer vara en sådan marknad framöver? Svar nej.

Tack för bra diskussion! Tveksamt om jag kan tillföra så mycket mer än detta :slight_smile:

Mvh,
Jonas, VD Opti

Disclaimer: Ingen rådgivning är att finnas här, bara allmänna åsikter utifrån vår analys av frågorna. Och investeringar innebär alltid en risk.

1 gillning
36

Absolut, jag håller med om att det är ett problem. Men jag tror att du håller med om att det inte är ett rimligt argument att säga ”Studier visar att A presterar bättre än B, men eftersom studierna är bristfälliga kan vi dra slutsatsen att B är bättre”. Speciellt om man i nästa andetag pratar om vad ”forskningen säger”, som är ett vanligt uttryck här på forumet, oftast utan att säga vilken forskning det rör sig om. Vill man hävda att studierna har fel då de är bristfälliga så får man ju visa på något annat. Och om man vill kunna hänvisa till ”forskningen” måste ju detta andra också vara något som kan kallas för ”forskning”.

Det här stämmer ju rakt av inte. Återigen, studierna är inte gjorda med amerikansk data. Amerikansk data är en av en myriad olika hemmamarknader som testas, och var och en testas från det landets perspektiv. Studiernas poäng är ju ofta att visa amerikanare, som ofta menar att 100 % Förenta staterna har presterat bättre än globalt index, att detta är eftersom de haft exceptionell avkastning. Men eftersom man inte vet hur det egna landet kommer att bete sig i framtiden måste man titta på vad som hade varit en bra taktik om man inte vet vilket land man kommer att befinna sig i. Just därför tittar både Siamond och Anarkulova på massor av länders data, och frågar sig vad som hade funkat för dem.

  • Siamond utgår från vad som hade hänt om man varit en italiensk investerare, eller en svensk investerare, eller en kanadensisk investerare, och så vidare. Med data för dessa länder. Och tittar sedan på vad som hade fungerat för dessa. Han konstaterar att både amerikanare och svenskar hade historiskt haft nytta av att köra 100 % i hemmamarknaden, men att de flesta länder hade haft nytta av mer globala aktier, och att den bästa taktiken när man ser på alla länder sammantaget verkar ligga på runt 20-40 % i hemmamarknaden.
  • Anarkulova et al bryter upp länders data i perioder och mixar dem. Så deras investerare kan få en period av amerikansk historia, följd av en italiensk, och sedan en svensk, till exempel. Amerikansk data finns där, men den är återigen bara en i mängden, och den förkrossande majoriteten är icke-amerikansk. Det är bara antagandena om skatter och pensionssystem som är amerikanska.

Så nej, jag tycker att det är direkt felaktigt att säga att dessa studier bara applicerar om ens hemmamarknad är en majoritet av den globala marknaden. Det är inte så studierna har gjorts.

Detta är ju relevant om man är Opti, men tråden handlar ju inte om er. Det är svårt för en småsparare att få en nettoavgift på 0,06 % (speciellt när Opti tar 0,7 % i avgift).

Här håller jag inte med. Att Sverige utgör 1 % av världsindex är inte relevant. Om världsindex krympte med en faktor tio skulle inte svenska marknaden bli tio gånger stabilare. Det är inte så diversifiering fungerar.

Vill man hänvisa till CAPM och effektiva marknader för att stödja sitt argument om global kapitalviktning så utgår man ju ifrån att alla marknader i sig bör ha ungefär samma riskjusterade avkastning (för genomsnittsinvesteraren, inte nödvändigtvis för en svensk investerare). Det betyder att det borde ha marginell påverkan om man flyttar runt lite kapital. Man avvikar från den teoretiskt maximalt diversifierade portföljen, men liksom, på den nivån är skillnaderna pyttesmå, eftersom vi talar om tusentals bolag. Diversifiering har snabbt avtagande marginalfördelar.

Så jag skulle säga att kostnaden i diversifiering är minimal, och får man någon fördel av att avvika från den, till exempel att få en lägre volatilitet på grund av valutaeffekter och lägre utländsk källskatt, så behöver den fördelen inte vara särskilt stor för att övervinna den minimala nackdelen. Det är inte som att sätta hälften av sitt kapital i Tesla-aktier, liksom. Att envisas på exakt global (free float-justerad) marknadsvikt om det finns fördelar med andra vikter är att sila mygg och svälja kameler.

Sedan tycker jag att det är en alldeles utmärkt portfölj att köra 100 % globalvikt. Eftersom FORSKNINGEN SÄGER att en viss hemvikt är optimalt så håller jag det, men skillnaden är inte jättestor.

Tillägg: Jag bad ChatGPT att göra en uppskattning av vad den utländska källskatten kostar en investerare i en globalfond.

Résumé

Gör en uppskattning över hur mycket utländsk källskatt en svensk investerare som investerar i ett marknadsviktat globalindex betalar. Börja med att titta på hur stora utdelningar som görs, titta sedan på de stora marknaderna och hur mycket de drar i källskatt, räkna ut ett viktat medelvärde av detta och applicera detta på utdelningarna. Konvertera detta till sist till en kostnad för investeraren, som procent av det totala kapitalet.

Okej, låt oss göra en uppskattning steg för steg — på svenska — av hur mycket utländsk källskatt en svensk investerare kan komma att betala vid investering i ett marknadsviktat globalindex (t.ex. FTSE All‑World eller MSCI ACWI). Vi börjar med att fastställa:

1. Utdelningsnivå globalt

Ett index som FTSE All‑World har en genomsnittlig direktavkastning (dividend yield) på cirka 1,79 % per år (uppgift per juli 2025) de.wikipedia.org.

För att vara konservativa använder vi alltså:
Årlig utdelning ≈ 1,8 % av total kapitalvikt.

2. Viktiga marknader och deras källskatt (med DTT enligt Sverige)

Vi identifierar de största komponenterna i indexet (ungefär från FTSE‑data):

  • USA (~64 % vikt)
  • Japan (~5,5 %)
  • UK (~3,4 %)
  • Kina (~3,4 %)
  • Tyskland (~2,2 %)
  • Schweiz (~2,0 %)
  • Övriga/emerging – vi klumpar resten som “övriga” (~19 %).

För dessa länder har Sverige normalt dubbelbeskattningsavtal (DTT), vilket innebär nedsatta källskattesatser. Från PwC-data för Sverige gäller dessa, som exempelvis:

Vi behöver även viktning:

Region/Land Vikt Källskatt
USA 64% 15%
Japan 5,5% 10%
UK 3,4% 0%
Tyskland 2,2% 0%
Schweiz 2,0% 0%
Övriga/emerging 23% 15% (antag)

(Denna övriga-procent är skapad för att balansera upp till 100 %.)

Viktat medelvärde av källskatt:

Beräkning:
0.64 × 15 % = 9.6 %
0.055 × 10 % = 0.55 %
0.034 × 0 % = 0 %
0.022 × 0 % = 0 %
0.020 × 0 % = 0 %
0.23 × 15 % = 3.45 %

Summa ≈ 9.6 + 0.55 + 3.45 = 13.6 % i genomsnittlig källskatt på utdelningar.

3. Effektiv källskatt på utdelningsnivån

Med en utdelning på 1,8 %, blir utländsk källskatt:

1,8 % × 13,6 % ≈ 0,245 % av kapitalet per år.

4. Kostnad som andel av total kapital

Den utländska källskatten motsvarar alltså ungefär 0,25 % (en kvart procent) av det totala investerade kapitalet årligen — innan svensk skatteavdragshantering. Detta är en ren uppskattning som baseras på allokering enligt FTSE All‑World och genomsnittliga DTT‑satser.

Sammanfattning i punktform:

  1. Utdelningar: Ca 1,8 % av kapital varje år.
  2. Genomsnittlig utländsk källskatt: Ca 13,6 % (viktat med marknadsvikt).
  3. Effekten på kapital: 1,8 % × 13,6 % ≈ 0,25 % per år.

Sammanfattning: En överslagsräkning ger effekten på ungefär 0,25 % per år. Det är inte ingenting. En hemvikt på 20 % skulle minska denna avgift med 20 % till 0,2 %. En hemvikt på 40 %, som jag själv håller, minskar det till 0,15 %. Lägg till minskade transaktionsavgifter i fonden så hamnar vi på nivåer som folk på det här forumet definitivt aktivt byter fonder för. Det är inte världsavgörande, men det är inte ingenting.

(Jag har inte kontrollerat siffrorna som gavs, men kollat att beräkningarna i alla fall verkar stämma.)

3 gillningar
37

Jag skulle vilja påstå att undvika utländsk källskatt med home bias är en ren, konkret - och inte en ”ytterst eventuell” - fördel.

Om vi antar att den årliga extra kostnaden pga utländsk källskatt, för en svensk småsparare som investerar 100 % marknadsviktat, är i storleksordningen 0.2 % till 0.3 %. Kan du vidareutveckla hur detta är ett avrundningsfel (i jämförelse med 20 % home bias)?

1 gillning
38

Tack för svar Jonas. Jag är helt med på att det lätt blir överoptimering och att en enkel global bas är mest rimlig i praktiken. Jag ville mest belysa att ICAPM ju inte nödvändigtvis säger att alla svenskar ska ligga på 1 % Sverige, utan att den optimala vikten beror på individens egna risker och exponeringar. För vissa skulle det kanske till och med kunna motivera ett väldigt stort home bias, exempelvis någon som jobbar på Microsoft och vill hedga sitt kapital mot Amerikansk Big Tech.

2 gillningar
39

Trillade över denna studien (Chaieb et al. 2024). Home-bias i olika länder.

Home bias of retail investors
Home bias of retail investors1920×970 72.9 KB

Bildtext:

This figure plots the time-varying raw home bias defined in (3) and normalized home bias defined in (7) of retail investors (households) from different countries. The total value of households’ equity portfolio is sourced from the OECD national account transaction item “Equity and investment fund shares/units” for the Household sector. The total value of households’ foreign investment is retrieved from the Enhanced CPIS item “Equity and Investment Fund Shares” for the Household sector. The domestic weight of household equity and fund
investments is one minus the foreign weight calculated as the ratio between CPIS foreign investment and OECD total portfolio value.

och direktägande i aktier (indexfonder räknas in i institutioner).

image
image852×556 94.2 KB

image
image1200×1599 213 KB

1 gillning
40

Förstår jag rätt, svennebanan har typ 90% home bias?

Stämmer det överens med vad vi sett i andra studier och hört från annat håll?

2 gillningar