Googla gärna på var gamla polishuset låg för lite brottshumor. 
Jag personligen skulle inte bosätta mig centralt i någon av städerna. Stadskärnorna är för tråkiga tre årstider om året (exkl. sommaren), segregationen särskilt i Malmö är på tok för hög. Även Helsingborg har några tveksamma stadsdelar, men där ligger betoningen på “några” och inte typ halva stan (som i Malmö)…
Däremot finns det flera fina tätorter i båda städerna. Tänker Råå, Hittarp, Domsten m.fl. i Helsingborg, Slottstaden, Limhamn m.fl. i Malmö. Flera av dessa är dock mest villaområden, så beror på vad man är ute efter.
Om pulserande stadskärna, krogliv mm är viktigast hade jag övervägt Köpenhamn. Om natur, lugn och trygghet mm är viktigast hade jag tittat på Nordvästskåne.
Det byggs enormt mycket lgh ute i Limhamn. Men det är lite off. Och blåsigt.
Men vad f-n , det är Hbg också.
Malmö är dock platt. Hbg har en del höjdskillnader mellan platån nere vid vattnet (stadskärnan) och resten av staden uppe på landborgen, ca 25-30 m upp. Cykla upp för Hälsobacken…
Hbg är mysig men centrum har tappat en del pga köpcentrum. Utbudet i Malmö är långt, långt större.
Det finns en del mysiga parker i Hbg som Pålsjö och Ramlösa. Slottsparken i Malmö och hela Ribbanfältet är speciellt. Man har en minivariant av Ribban i norra Hbg.
Håller med om att Malmö har sina utmaningar. Däremot vill jag nyansera posten “Generella statsbidrag och utjämning”, som år efter år består till ca 80% av inkomstutjämning. Inkomstutjämningen i kronor och öre per person är i sin tur genomsnittlig i förhållande till resterande kommuner. Övriga poster ger även de ett genomsnittligt resultat. Kan läsas i noterna. Malmö sticker inte ut ekonomiskt på det sätt expertkåren i media vill utmåla ibland. Det går ungefär som i Uddevalla, Nyköping och Östersund. Älmhult är snäppet bättre. I Strömstad går det sämre. Sen kan det såklart göras en poäng av att Malmö sticker ut i förhållande till Gbg och Sthlm, och att det borde finnas mer stordriftsfördelar att hämta. Men lite för att visa att handplockade siffror i en årsredovisning sällan säger så mycket.
Sen att göra liknelsen med Detroit, jag vet inte, det är som att jämföra äpplen med päron.
1 gillning
Malmö är en mysig småstad (förlåt) som känns betydligt större än vad den är på grund av en ung och kreativ befolkning med många invandrare, dess närhet till Köpenhamn och i kraft av att vara den största svenska staden i en relativt tätbefolkad region. Staden har sina problem med tanke på att befolkning i snitt är fattigare här än i många (de flesta) andra städer. Men det liknar inget som beskrivs i traditionella och av vissa i sociala medier. Kriminaliteten är för de allra flesta ett icke-problem om man inte tillhör ett gäng eller anlitar svart arbetkraft till sina villarenoveringar. Problemet är inte att det är farligt här, utan att vissa områden i särskilt södra och östra delarna är lite deppiga eftersom det oundvikligen kommer finnas ett trist miljonprogramsområde nära det lite finare området du vill bo i. Det är helt enkelt en lite för liten stad för att man ska kunna bo i ett avgränsat reservat för välbeställd medelklass (undantaget västra Malmö med start Slottsstaden/Fridhem). På grund av att det är en mindre (rik) stad kan medelklassen dock bo väldigt bekvämt, stort och centralt med alla de fördelar det innebär av närhet till allt inklusive hav och Köpenhamn. Utan att belåna sin själ för ett boende. Kan man tänka sig hyrorna i nyproduktion är det inte heller svårt att få tag på hyreslägenhet (anekdotiskt).
Helsinborg passerar man när man väljer att åka färjan till Danmark istället om man exempelvis ska gå på Louisiana. 
4 gillningar
Ingen som nämnt skattesatserna?
Det skiljer lite:
jag tror jag kommit på varför Lund för övrigt har höga förvaltningskostnader med jämförbara kommuner. Man följer kommunalskatten i Malmö, men har inte riktigt samma utgifter i tex socialnämnden. ergo har man mer pengar över…
1 gillning
För oss som inte måste bo nära ”trista miljonprogramsområde” eller lita på att kriminaliteten inte blir ett problem eftersom man inte tillhör ett gäng, känns det ju mysigare att låta barnen växa upp någon annan stans.
Då slipper man, än så länge. helt fundera på hela absurditeten med ”avgränsade reservat för välbeställd medelklass”.
Off-topic, men den trista trenden här är ju den stigande kurvan oavsett kommun. Nånstans är det väldigt fel… 
Mitt team är delat mellan sydvästsverige och Nederländerna och det jag hör från mina kollegor i Malmö är att de är oroliga för att barnen hänger på platser där det förekommer skjutningar och öppen droghandel.
Malmö är en väldigt kompakt stad med stora sociala utmaningar så om man vill bo där med tonåringar så behöver man vara bekväm med att ha sociala problem nära. I Gbg, Sthlm eller Amsterdam finns brottsligheten men den ligger på bekvämt mentalt och fysiskt avstånd även om Amsterdam är oerhört mycket mer socioekonomiskt blandad än vad Gbg och Sthlm är.
1 gillning
Men hördu, det är väl snarare så att boende i en stad har koll på den faktiska vardagsupplevelsen, istället för att basera sin bild på några skräckexempel i media. Nån som INTE bor i staden skulle jag ju aldrig be om råd inför en flytt… (hosthost till alla utsocknes i denna tråd som har så himla mycket åsikter om Skåne)
5 gillningar
Ja och nej. Alla kronor som den ökningen motsvarar går säkert inte till “nytta”, och skatterna höjs för alla sorters komnuner (därav mitt urval) men det finns demografiska utmaningar.
Nog om det.
1 gillning
Ja, och trots att Nederländerna är inkörsport för mycket narkotika är man inte i näretem av samma gängkriminalitet.
Men det finns några riktigt sunkiga områden ii "dam.
Caveat att jag inte bott där sedan 2009.
1 gillning
Det där stämmer nog ganska bra. Man måste vara beredd på att det inte bara finns sociala problem i Sverige, man tvingas också möta dem. Sen kan man ju bara olika känslig för det. Själv skulle jag inte vilja bo någonstans där folk känner sig rädda för sin stad eller stadsdel. Och det är ingen jag träffar i Malmö, snarare tvärtom. Men då har ju också folk som @Denkmal aldrig flyttat hit, eller flyttat härifrån. En rimlig och lycklig skilsmässa. 
2 gillningar
Oavsett om man bor i eller utanför reservatet så handlas det narkotika överallt. Jag skulle alltid föredra att bo någonstans där man kan se vem man ska hålla sig långt borta ifrån.
Nu handlar det ju om så mycket mer än en (för mig obefintlig) rädsla. Man kan ju helt enkelt tycka att något är för jäkla trist, tråkigt, oinspirerande eller oattraktivt utan att känna rädsla. Man kan ha andra preferenser än just den verklighet man möts av i stadsbilden i flera av våra större städer idag. Man kan längta efter mindre betong, falafel och becknarväskor, och efter mer natur, grillkvällar och fiskespö. Till exempel.
8 gillningar
Klagshamn i västra Malmö är precis det, även om det som sagt inte finns någon skog i Malmö. Malmö är ganska mångsidigt. Tygelsjö är inte dålig heller.
Förstår till 100%!
1 gillning
Jovisst, men det verkar liksom bli bättre ju längre bort från kärnan man kommer… Om man måste ta sig halvvägs till Falsterbo innan det blir drägligt kan man ju lika gärna bo där.
Rikmannagetto, där grannarna bara är hemma på sommaren och skåpbilar från Östeuropa spana. Var och en sitt. 
Men naturen är ganska fantastisk.
Det funkar inte så. Det är som att be en rökare övertyga dig om att sluta röka. De kan aldrig uppbåda samma schvung i argumenten. Man förblindas och förhindras av sin bias. Hjärnan är fantastiskt akrobatisk när det kommer till kognitiv dissonans.
Medan jag skriver om sprängningar och skjutningar så skriver du “Sveriges mest spännande stad”. Medan jag skriver om cykelstölder mitt på blanka dagen så skriver du “väldigt oängsligt”. Det blir lätt tillrättalagt och insäljande när man frågar malmöiter om Malmö. Som synes
Du får gärna motbevisa min tes; säg en enda negativ sak om ett område i Malmö. Jag tror det vore hjälpsamt för trådskaparen dessutom. Om allt är lika fantastiskt i hela staden finns det ju inget beslutsunderlag eller preferens.