Funderar på om det skulle kunna vara värt att flytta då behovet att bo nära ett jobb inte längre finns. Minskade boendekostnader. Mindre trafik osv jämfört med mitt i storstad som idag.
Om ni fick välja fritt utifrån följande parametrar vart i Sverige skulle ni hamna då?
Låg kommunalskatt (för pensionen)
Nära till natur och hav/sjö
Hyfsat gott utbud av affärer, restauranger, kultur osv
Jag fick den deprimerande insikten att det i släkten bara är jag o Mor kvar i denna staden jag bor. . .och tanken kom klart om hur man gör sen i FIRE där vart man bor inte är styrt av jobbet.
Har inte riktigt tänkt det innan men VART vill man bo i FIRE är en tanke som dykt upp senaste dagarna så kommer följa tråden…
I mitt fall hade inte längre än 1h från de stora flygplatserna varit bra. Har idag 4h till alla större flygplatser så resa är hopplöst om man inte ska på charter.
Tillräckligt nära barn, familj och vänner för att ha ett bra socialt liv i vardagen hade varit min prio 1.
Om det inte är viktigt så hade jag gått på klimat och natur söderut, västkusten eller möjligen skåne.
Utifrån att du bodde centralt idag så varför inte flytta ut till en bra förort? Runt Sthlm hade jag siktat på kustkommunerna.
Detta har jag funderat på mycket och skall man göra ett ekonomiskt svar är det nog Örkelljunga. (Bor själv inte där)
×låg kommunalskatt
×billiga hus
×sjönära läge
×relativt nära rikt kulturutbud i Helsingborg, Lund och Malmö
×går att ta sig till Köpenhamns flygplats inom 2h med kollektivtrafik.
Jag skulle fullkomligt skita i bostadspriser och skatter. Själv skulle jag välja efter om orten har det jag vill syssla med, har jag fritidsintressen som väger tung exempelvis jakt fiske bosätter jag mig där och gillar jag stadsliv med restauranger och kultur bosätter jag mig där. Men vad som väger tyngst är vart jag har mina äkta vänner, de som alltid ställer upp om det är något oavsett om det är hjälp med byggnationer, ekonomisk hjälp för tillfället eller om man bara behöver nån att prata med. Sådana vänner får man nog inte som gammal utan de är de som man vårdat länge. Men välja bostadsort efter skatter och bostadspris skulle aldrig falla mig in. Har man barn och familj väger säkert det tungt, men för mig som är ensam väger vänner högre än några skattekronor.
Jag inbillar mig att i Visby eller i någon gammal stuga på Gotland i allmänhet vore det skönt att slå sig till ro. Lugn och ro, spännande natur, nära havet och att känna historiens vingslag.
Borde väl gå snabba flyg till Stockholm kan man tänka sig också.
Ska erkänna att jag aldrig ens varit där, men när jag drömmer mig bort tänker jag mig ofta en liten stuga med glasvägg ut mot vattnet på Gotland. Gå ut och börja dagen med ett nakendopp i havet och ta sig en hutt från en fickplunta. Ingen som stör. Sen efter en stadig frukost cyklar man in till Visby och sätter sig på nåt kafe eller bibliotek och läser Sartre eller någon historiebok. Lite då och då smyger man diskret upp fickpluntan och tar sig en liten klunk.
Sverige är ju geografiskt stort, så i många fall kan det nog vara lättare att åka till släkten från Centraleuropa än från en liten fin stuga en bit utanför Kiruna.
Efter att ha bott i lite eländiga småorter i Sverige skulle jag rekommendera att prova bo på stället ett tag för känna av stämningen och se hur man kommer in på orten. Många ställen är väldigt underliga.
Visby är superfint, men det är skillnad på sommaren och en blåsig oktoberdag. Det är två olika städer när många butiker stängt för säsongen och mycket av det man tycker är charmen försvunnit med sol och medeltidslajvare. Visst, stan är fortfarande vacker, men det är långt ifrån samma sak… och just att ta sig till andra platser när önskan faller på är meckigare.