Fråga: Hur diskuterar man ödmjukt med rådgivare/anställda inom bank och finans? Särskilt om denna är en vän/bekant?
Bakgrund: Hade middag igår där paret vi åt hos hade bjudit en vän som arbetar som rådgivare på en traditionell bank i Sverige och inom privatekonomi och sparande. En i paret frågade om tips på hur man kan komma igång med sparande varpå denna rekommenderade en rätt så dyr fond-i-fond lösning med hög avgift som inte ens slår sitt eget index.
Mina tankar: Jag är absolut inte en expert vad gäller hur man optimerar sitt sparande. Det lilla jag vet har jag fått med mig via denna blogg och småspararguiden. I kort har jag lärt mig att generellt är det bäst att se till att man investerar så brett så möjligt och till så låg avgift som möjligt (t.e.x Lysa, Globala fonder o.s.v). Hur reagerar man ödmjukt men ändå konstruktivt när man hör polariserande råd från vänner?
Jag förstår att de flesta av våra vänner som jobbar inom bank och finans oftast sköter sina jobb baserat på den utbildning de fått på arbetsplatsen. Jag tror inte att en rådgivare nödvändigtvis reflekterar över att det kan sticka någon i ögonen att rekommendera t.e.x Nordeas strategafond över Länsförsäkringar Global Indexnära. (den första har mycket högre avgift).
Alla vi har vänner som har annorlunda åsikter än en själv på flertalet ämnen: politik, kärlek, pengar, sport o.s.v. Men hur hanterar ni er själva och era diskussioner när det gäller vänner och bekanta som arbetar inom bank och jobbar med bolån, sparande och försäkringar?
Det gör jag inte, skulle inte ens ta upp ämnet. Om vännen kom in på ämnet skulle jag styra bort samtalet, om jag nu inte önskade en ordentlig diskussion där jag satte personen på plats vilket du verkar vilja undvika
Hade du stoppat din vän om du såg denna sälja en dyr och dålig tv med dyr försäkring till en familjemedlem som råkade befinna sig i samma butik samtidigt? Om ja, hade du lagt upp ett case för att du vet att det finns en annan per prisvärd tv i butiken?
Så länge som en rådgivare inte är oberoende är det precis som @Guldfeber skriver, då är de inte rådgivare utan säljare (trots att de själva såklart hävdar annorlunda). En säljares uppgift är inte att ge dig eller din vän en bra deal utan att tjäna pengar.
Om du nu råkar vara vän med både säljaren och kunden (mottagande vän av råd) så hamnar du lite mitt i mellan och det kan såklart vara lite knepigt att vara snäll med båda samtidigt. I det läget hade det för mig vägt tyngre att hjälpa kunden till en bra index fond för att inte förlora pengar på en dyr och bevisligen sämre presterande fond, det är det enda läget där kunden inte förlorar.
Så för att inte säljaren ska “förlora” kan du lösa det med sakliga argument för att förflytta fokus från person till sak, att det är den rekommenderade fonden som är sämre än index, det är inte säljaren som person som är dålig. “Tack för ditt tips, jag uppskattar att du vill hjälpa mig till en bättre ekonomi, men jag har tittat på fonden och den underpresterar mot index, är det inte bättre att köpa index istället då?”
Precis som redan tagits upp är avkastning, avgift, prestation mot index, globalitet, med mera bra sakliga saker att peka på.
Tack för ett tydligt svar. Tycker insikten att förflytta fokus från personen till saken var ganska givande.
Det är kanske naivt av mig att också tro att ingen kommer ta åt sig av hela situationen. Det är inte nödvändigtvis så att “säljaren” menar illa utan att de kanske inte heller reflekterat över att avgift och prestation spelar roll. Man har liksom inte satt sig in i produkten man säljer helt.
Återigen så kanske det är jag som är naiv som tror att det finns ett scenario där “att lura” inte är objektivet utan att din vän säljaren kanske bara följer blint butikschefens direktiv att sälja just den produkten.
Nu har jag aldrig jobbat i elektronikaffär men är varje säljare insatt i marginalerna och har konstant incitament till att sälja dyrare och inte alltid bättre produkter?
”Jag följde bara order”? De allra flesta ställen kräver att man har någon slags SwedSec-licens, så de vet precis vad de sysslar med. Så du behöver inte ha dåligt samvete över att fronta dem.
I de flesta fall är banksäljaren så indokrinerad att hen tror att hen ger bra råd.
Man kan inte frälsa världen. Är det inte inom famlijekretsen så håller jag, på ren svenska, käft. Risken finns dessutom att rådgivaren får rätt, åtminstone kortsiktigt. Då kommer du bara i dålig dager.
Byt vän. Min kontakt på banken säger rakt ut att hon inte vet tillräckligt mycket för att ge mig råd om sparande, så hon låter helt bli. Däremot hjälper hon med allt jag ber om och kollar upp via kollegor så jag får bra svar den vägen .
Självklart att man skall gå in och avstyra något som är uppenbart dåligt, framförallt för en vän eller familjemedlem. “Vill du ge de mer pengar för ingenting, kanske du kan köpa något annat du suktat efter istället?”
Vem vet, denna fond kanske slår index fem år i rad. Min dyrköpta lärdom är: Ingen, eller i alla fall ytterst få, tackar dig för ett bra råd. Ett dåligt råd kan förfölja dig hela livet.
Långsiktigt tror jag att en indexfond är bättre. Kortsiktigt är det ingen som vet. Varför skall man då riskera sin vänskap med både banksäljaren och den som fått rådet?
Min bror har en SwedSec-licens och jobbar som rådgivare på bank (på kundtjänst dock). När jag frågade honom om han har något eget privat sparande på fonder så svarade han med att han vill köpa upp bitcoin med alla hans besparingar
Tror du har en poäng i din första mening. Ibland kanske man inte vill utvecklas heller och vägrar uppdatera sin kunskapsbild.
Just den här vännen förklarade att om en kund kommer och säger att de redan har ett sparande i Avanza Global så hade hen rekommenderat att kunden behåller den investeringen. Detta visar att de också har förståelse för att faktor avgift och faktor avkastning är relevant.
Jag personligen har svårt att hålla tyst för att jag hatar att se andra göra en “dålig affär”. Om jag får en bra deal på något brukar jag ringa alla nära och kära och förklara hur de också kan göra för att få del. Vi ska alla bli rika tillsammans!
Hjälpte en släkting se över fondförslag från en storbank nyligen. Inte nog med att det var en portfölj med dyra fonder, så ville dom även ha ett par procent av portföljens totala värde varje år som en slags avgift för att få ha en KF hos dom. Givetvis var detta något som endast framkom i de finstilta villkoren.
Bara den delen kan ju användas som argument att inte ha en portfölj hos en av sparbankerna. Vet ju dock inte om övriga i koncernen har samma taskiga avgift, men gissar att så är fallet.
Annars är det väl bara att trevligt visa på hur man tänkt och gå igenom upplägget med rådgivaren. Dom kommer nog snart inse att det dom säljer inte är guld och gröna skogar.
Nu ger hon kanske inte dig råd för att hon är just din vän. Men hon ger ju onekligen råd till andra människor. Om vi höjer det till en moralisk fråga: färgas inte ditt omdöme av denna vän baserat på att hon eventuellt delar ut råd till andra kunder som du vet går inte i linje med din kunskap (om vi utgår från att din kunskap är RT-tänk och att den är rätt).
Det är intressant detta exempel. Skuldbeläggs rådgivaren för att hon ger dyra råd eller kunden för att hen inte kan tillräckligt. Tänker jag fel som gör det väldigt svart och vitt?
Jag hade mailat länken till RikaTillsammans och Småspararguiden dagen efter. Då har du gjort det som kan förväntas av dig som vän utan att för den skull skapa dålig stämning.
Känner igen mig i detta. Håller på att se över mina föräldrars pension.
Pappas Tjp ligger hos Handelsbanken i en fond som kostar 1,75 % bara i förvaltningavgift.
Mammas tjp hos Länsförsäkringar i fonder som snittar 1,8 %. Utöver detta verkar Länsförsäkringar också ha 0,65-0,75 % i kapital/skal/försäkringsavgift och på det även en 240-265 kr årsavgift.
Det glädjer mig att tak finns nu för flyttavgiften, hoppas bara att man även ser över kapital/skal/försäkringsavgift. Jag förstår att det ska kosta att ha dina pengar hos banken men att det är en procentsats baserat på ditt totala kapital gör mig ont.
De allra flesta ställen kräver att man har någon slags SwedSec-licens, så de vet precis vad de sysslar med. Så du behöver inte ha dåligt samvete över att fronta dem.
.
