OK, jag erkänner, jag har en liten “bromance” på Ben Felix sen han i ett av de senaste avsnitten haft på sig en Fjällräven tröja…men det var inte det jag tänkte fråga om här
Strölyssnade på ett äldre avsnitt där han 2:27 in (i kontexten att det inte lönar sig att äga individuella aktier) säger att “stock prices are random” och att spekulationen förmodligen är kopplad till tur.
Även om jag generellt håller med så har jag svårt för att fullt ut greppa att “stockprices are random”? Kan någon förklara? Finns det någon bra studie som ni har koll på som backar detta? I min värld så tänker jag att stock Prices inte solklart är random om man jämför företag A med företag B men att stock prices på makronivå förmodligen är mer random då priset påverkas av externa faktorer som vi inte har kontroll över. Om jag har rätt i mitt antagande ser jag inte att påståendet från Ben backar upp tesen.
Förmodligen tänker jag fel men skulle behöva få det förklarat så jag greppar det fullt ut!?
Det är en modell som säger att nästa pris är nutida pris plus en slumpvariabel. Slumpvariabeln dras från någon slumpmässig fördelning (inte nödvändigtvis varken “jämt” fördelad runt noll utan det kan vara mer sannolikt att få ett positivt tal än negativt samt inte heller nödvändigtvis unisont fördelat, alltså inte heller lika hög sannolikhet för varje tal inom de möjliga).
Finns tom en bok med titeln kring det “A random walk down wallstreet”.
Det ger sen i sin tur en stor mängd implikationer.
Beror på vad du menar? I en absolut ren form med ingen systematisk skillnad mellan slumpvariabelns fördelningsfunktion kan man ju se det så.
Men man kan ju expandera modellen där det finns systematiska faktorer som skiljer ut olika fördelningar för t.ex. småbolag eller annat. Om de olika fördelningarna fortfarande har samma risk/reward så är fortfarande priserna “random” i meningen att det inte går att slå index till samma risk.
Man säger, förmodligen med all rätt, att kurserna följer fundamenta pä lång sikt, vilket låter logiskt. Det talar ju mot att kurser är slumpmässiga. Warren Buffet (alltid denna W Buffet …) har byggt sin förmögenhet på fundamenta och tålamod.
Nej. Du missförstår. Fundamentas utveckling, d.v.s. förändring över tid. Inte fundamentas absoluta tillstånd. Det är stor skillnad. Hade du haft barn som styrde hade fundamentas absoluta tillstånd varit dåligt (under antagandet att barn är dåliga företagsledare).
Ex. hur vädret blir nästa sommar är slumpmässigt. Det påverkar majsskörden som i sin tur påverkar hur mycket pengar ett företag som producerar majsprodukter tjänar.
Vad jag menar är att om aktiepriset varit helt random hade det väl inte varit någon idé att föröka hitta billiga kvalitetsbolag utan man hade lika gärna kunnat låta en apa välja aktier. Dvs teorin kring WB framgång borde helt förklaras av tur. Min teori är att mycket är nog tur/otur/slump, men knappast allt!?
Det förutsätter att vi har en 1-faktor modell (CAPM).
Om du istället expanderar till en flerfaktormodell (som jag beskrev ovan med olika fördelningar). Så kan man ta högre risk och få högre avkastning.
Det är inte en teori, det är en observation.
Det riktigt luriga med det är att det kan vara tur. Såndana extrema observationer uppkommer i fördelningar som är slumpmässiga.
Det är inte en teori, det är en hypotes.
Vanligen brukar även de mest strikta anhängarna av EMH faktiskt betrakta som att det inte bara i strikt mening är slump och marknaden är perfekt effektiv. T.o.m. Fama själv säger det i intervjun med Rational Reminder. Multifaktormodeller är även bara de modeller, det kommer inte i strikt mening alltid vara perfekta beskrivningar av verkligheten. Men många akademiker är överrens om att man som investerare bör betrakta modellen som perfekt när man investerar. Alltså att hitta de icke slumpmässiga avvikelserna är så svårt och de är så små att även en väldigt insatt privatinvesterare inte klarar att identifiera dessa avvikelser korrekt. Istället förlorar riskjusterat på att försöka.
Återigen missuppfattar du. Det är inte absoluta tillståndet på efterfrågan på mobiltelefoner som är slumpmässigt. Det är den oväntade förändringen som är slumpmässig.
Om alla vet att efterfrågan på mobiltelefoner kommer öka 10% nästa år, sen inträffar just det nästa år. Då förändras ingenting, för alla redan visste att det skulle ske. Då får man inte mer avkastning på relaterade aktier idag.
Som jag ser det är tillgångspriser inte inneboende slumpmässiga utan snarare till stor del ej predikterbara och kan modelleras väl med slump-baserade modeller. Men det är ju mer filosofi än någon egentlig praktisk skillnad. Jämför med att singla slant, i princip helt deterministisk enligt fysikens lagar men fortfarande är en Bernoulli-fördelad slumpvariabel ofta en ypperlig modell för processen.
För mig är detta bara ett teoretiskt resonemang som inte mynnar ut i någon reel nytta. Inte för mig i alla fall. Jag är mer pragmatisk och resultatinriktad och lämnar därför över stafettpinnen till den som känner sig manad.
Det har väldigt stor praktiskt nytta. Det bevisar att försöka handla på trend eller stockpicka resulterar i sämre riskjusterad avkastning. Helt utan historik.
Problemet här är att någonstans i översättningen till populärvetenskap så har faktumet att vi inte kan förutsäga prisutvecklingen med någon vidare precision kommit att likställas med påståendet att prissättningen i sig måste vara en slump. Det är tyvärr ett logiskt felslut, allmänt känt som affirming the consequent.
Fama et al brukar dock vara noggrannare i mer akademiska sammanhang och poängtera att prisutvecklingen är “consistent with” en slumpbaserad modell, vilket är något helt annat än att säga att prissättningen är en slump.
