Ja, till mina barn, föräldrar och svärföräldrar har jag givit goda råd, om inte annat deras PPM. Utanför den kretsen går jag endast när jag är ombedd.
1 gillning
Refererar du till det jag skrev om min kontakt på banken? Jag har ingen aning vem människan är i övrigt, förutom just min kontakt på banken 
. Alla kunder på banken får en personlig kontakt som man har kontinuerlig kontakt med. Jag hoppas väl att hon säger samma sak till andra, dvs “jag vet inte men kan fråga mina kollegor”.
Ditt svartvita exempel är intressant. Sambon fick “rådgivning” kring sin pension. Det slutade med att de lade allt i en dyr entrélösning som hade 80% räntor. Ett pensionssparande som skulle löpa i över 40 år innan pension. Där kan vi prata vems fel är det? Hon som inte kan något om det hela eller säljaren som lade alla hennes pengar i en riktig dålig lösning men samtidigt fick betalt för det?
2 gillningar
Vad kommenterar du på av vad jag skrev? Förstår inte kopplingen till min replik.
Låter märkligt. Bankens lönsamhet på aktiefonder är normalt sett oerhört mycket större på aktiefonder, än på räntefonder.
Problemet brukar vara det omvända. Personer i 80-90-årsåldern som får fondsparande som består till 100 procent av aktier.
Ibland är det dock så att banktjänstemännen råkar ut för folk som är unga, men som är paniskt rädda för att förlora pengar. De får därför en alldeles för stor andel räntor i sin portfölj. Kan det vara så I detta fallet?
1 gillning
Jag skulle nog säga att jag själv föredrar billiga indexfonder med ett genomsnitt av marknaden eller att jag följer det rekommenderade portföljerna på Rika Tillsammans. Behöver inte bli nån större diskussion än så. På samma sätt som jag skulle kunna säga “jag föredrar OLED och smart-TV-funktioner spelar inte så stor roll för mig” till en bekant som är TV-försäljare.
1 gillning
80 procent räntor står det. Ingen banktjänsteman som jag känner rekommenderar detta.
Man kan ju alltid hänvisa till forskning och studier som pekar åt vår ideologi.
Skriv ut en A4 sida med källförteckningar och ge till den som fick felaktig “rådgivning”.
Ok. Det är också vad jag reagerade på. Pension som skall ligga orörd i 40 år och föreslå 80% räntor. Behöver jag säga mer än att det är fel?
Och om kunden fråga har sagt ”jag är absolut inte beredd att riskera att förlora något av kapitelet” eller liknande. Är det fortfarande fel?
Ställer skarpa frågor för att leda samtalet mot ens poäng snarare än kommer med påståenden. Kanske låta lite naiv och nyfiken.
Jag ställer kritiska frågor för att ta reda på om jag kan lära mig något nytt. Eftersom det inte finns några absoluta sanningar kan det ju komma fram något vettigt som jag själv inte tänkt på. Gör det inte det låter jag saken bero och anstränger mig inte för att övertyga någon om att jag har rätt. För det har jag kanske inte … Det finns alltid ett bättre sätt att göra saker på.
Ett gott råd. Sluta diskutera ekonomi med era vänner inom bank på er fritid. Hur roligt tror ni det är för exempelvis en läkare att ge diverse gratisråd för snåla individer som inte vill gå till vårdcentralen? De flesta banktjänstemän känner likadant!
Jag vet inte hur många gånger som jag blivit ombedd av villaägare att ge en ränteprognos under årens lopp. På 50-årskalas, på golfbanan och lite varstans.
Definitivt inget som jag tycker är roligt. Att på några få minuter ge en avancerad bedömning av ett komplext ärende är ingen önskedröm. Prata med era vänner om något annat.
Ps. På en bokad tid är det givetvis en helt annan sak.
6 gillningar
Det är klart att man kan diskutera/få råd gällande saker trots att någon har det som yrke. Om jag har en fråga gällande ett visst område kontaktar jag naturligtvis den person jag känner som har mest kunskap inom detta, inte sällan genom sin yrkesroll. Om de har frågor eller behöver hjälp med något de vet att jag är bra på är de naturligtvis varmt välkomna att ringa upp mig på samma vis. Ge och ta. De flesta är glada över att vara till hjälp.
1 gillning
Jag vet inte om det är speciellt ödmjukt, och är tveksam om man behöver vara det, men jag hade frågat ”hur tänker du och vad baserar du ditt råd på?”
Om en bekant hade försökt sälja mig en krockskadad bil på en middag utan att berätta att den var krockskadad så hade jag ställt samma fråga. Det är lika falskt
Jag tar hellre diskussionen och förhoppningsvis slipper fler säljförsök på middagar. Om folk blir sura så får de ju bli det.
Känner igen mig kring det där efter mina år på Naprapathögskolan.
3 gillningar
Skillnaden är väl att läkarna faktiskt vet vad de pratar om, dvs. hårda fakta, när de ger råd. En bankrådgivare är en säljare som inte kan sia om framtiden och därmed inte har några hårda fakta att komma med.
Skulle numera aldrig ens diskutera marknad och ekonomi med en banktjänsteman på fritiden.
Det finns bra läkare och det finns mindre bra läkare. Samma gäller banktjänstemän. Jag känner många banktjänstemän med oerhört hög kompetens.
Har du samma inställning till andra yrkesgrupper som undersköterskor, metallarbetare, etc?
Hög kompetens inom vad? Att sälja dyra sparprodukter och tro att de vet vad som kommer gå bra verkar de ju göra bra. Men nej, skulle aldrig fråga dem om råd vad gäller mitt sparande eller börsen. Tycker det är ganska bevisat att de inte vet bättre än du och jag vad gäller att spå marknaden. Tvärtom gör de det sämre, då de tror sig kunna det utifrån olika former av analyser. Räcker med att titta på historik över aktiva fonder. Något som för övrigt ju diskuteras flitigt på detta forum.
Leker för övrigt själv, men lyckas jag är det definitivt tur inblandat.
Vad gäller andra yrkesgrupper, så har jag svårt att komma på andra som tror sig kunna spå i framtiden.
Nja. Jag har själv jobbat i bank i många år. Var kundansvarig för ett antal företag både inom export och fastighetsbranschen. Ett av dem är numera till och med börsnoterat. Hade min kompetens bara hade varit att sälja, hade jag varit avpolleterad omgående.
Jag vet inte hur hög din kompetens är, kanske väldigt hög. I vilket fall som helst tycker jag att du skall undvika svepande generaliseringar över olika yrkesgrupper.
2 gillningar
Om du vill ge dina vänner ett annat perspektiv utan att riskera att skapa en obekväm stämning kan du kanske låta personen i fråga ge sina råd ostört men återkomma till dem efteråt med dina synpunkter på de råd som givits. Då har du ju gjort det som går att göra.