Det hade räckt att läsa trådstarten för att se att frågan handlar om vanlig anställning och inte som företagare.
2 gillningar
Som arbetsgivare (egenföretagare) behöver du också lägga på tjänstepension ca 27 tkr/mån enligt nya ITP (dvs 6,5 % + 30 % + 2 % fp, samt 30 % skatt) för att matcha en anställds lön om 100 tkr/mån. Som anställd får du denna löneförmån ovanpå lönen (hos arbetsgivare som erbjuder kollektivavtal med ITP alt. liknande villkor). Men det är också typ tusen andra parametrar som spelar roll om man ska försöka jämföra anställd/egen.
Edit: Sorry, off-topic 
Inte många företag som är helt utan kostnader förutom lönekostnaden.
Jag förstår, men det är viktigt att belysa företagsspåret med, då skatteskillnaden är så stor och tidsinsatsen (några år i yrket) räcker för att snabbt tjäna mycket pengar. Det är relativt lätt att vara företagare och hitta uppdrag i de kategorierna jag nämnde. Det krävs inte direkt någon extrovert säljtyp.
Det är helt sant, men jag vill komplettera din beräkning, först med två stora pusselbitar: Pension samt inkomstbortfall de 6 veckor man har semester och fakturerar 0 kr. Det blir då ca 70 tkr/mån kvar efter arbetsgivaravgift (respektive bolagsskatt). Varav man kan ta ut 16 tkr/mån till 20 % skatt, vilket innebär att en jämförelsesiffra för anställd som betalar statlig skatt är högre. Förenklat skulle man kunna säga att denna startpunkt motsvarar en anställds lön om ca 80 tkr/mån.
De andra, mindre pusselbitarna är knöliga att jämföra rakt av eller räkna på. Men det är inte riktigt växelpengar. Jag tänker på admin/bokföring/bokslut, avtalsskarvar och försäkringar samt föräldralön, sjukdagar etc. som skiljer anställd vs egen. Man skulle i det här räkneexemplet hamna neråt ca 65 tkr/mån i verkligheten, är min erfarenhet. Speciellt om man har/får barn dalar det snabbt. Föräldrapenning eller VAB-peng är en klen tröst när man inte kan fakturera.
Högre timpris styr dock kalkylen åt andra hållet - väldigt mycket! När man kan jobba upp ett högre kapital i bolaget (dvs mindre andel lön) finns det dessutom fler möjligheter till skatteplanering. Även till rent skatteflyktiga upplägg såsom holdingbolag som man ger bort i gåva till familjemedlemmar, och andra lustiga strategier för att slippa bidra för mycket till de offentliga tjänsterna. Sidospår.
Jag kan skriva min egen väg. Vid 23 års ålder tog jag civilingenjörsexamen. Vid 28 hade jag doktorsexamen. Därefter började jag som forskningsingenjör på ett stort företag med en ingångsårslön på 700 000 kr år 2017 (lön, förmåner, bonus). Efter 2–3 år blev jag principal med en årsinkomst på över 1.0 milj kr, och sedan 2023 är jag chef med en årsinkomst på över 1,3 miljoner. Målet om 1,2 miljoner i årsinkomst nåddes vid 34 års ålder.
Jag tycker att det här ämnet behöver inkludera skatteaspekten – vad 100 000 kr i bruttolön faktiskt innebär i nettolön. På grund av marginalskatterna får vi som tjänar 100 000 kr eller mer ut väldigt lite i plånboken. Jag har även betalat värnskatt på inkomståret 2019 
. Historiskt deklaration, jag har sparat den. Hoppas vi höginkomsttagare kommer inte betala igen sådan straffskatt i framtiden. Vi förtjänar någonting bättre än så stora straffmarginalskatter. De orimligt höga marginalskatterna som Sverige har, straffar i praktiken oss forskare som valt att utbilda oss i många år på universitetet. Om vi halverar den statliga inkomstskatten, det innebär att en bruttolön på 100 000kr kommer bli 70 000kr nettolön, vilken är rimligt tycker jag!
7 gillningar
Bankbranschen betalar kanske i de flesta fall inte betalar fullt så mycket men ändå bra. Förvänta dig inte ett kreativt jobb då mycket handlar om att inte göra fel.
Du har helt rätt och dina kommentarer är värdefulla. Jag förenklade min ursprungliga kalkyl eftersom företagaren oftast i realiteten tar ut pengarna över 50k som utdelning, så i mitt huvud (men skrev inte det explicit) räknade jag med att det täckte in åtminstone en delmängd av pension m m. Men, ja, du har helt rätt i sakerna du nämner måste med i kalkylen på något vis (t ex genom sänkt skatt och/eller högre timpeng) för att det ska matcha en anställds lön.
Ja, rättvist vore det med ett genomsnitt. 0 kr inkomst i 8 år, sedan 60k då går man direkt på straffskatt. 
Nej, man får vanling lön som doktorand. Man har även student rabatter.
Straffskatterna börjar efter PhD! Jag tycker att Sverige behöver en djup och grundlig debatt om marginalskatterna som ligger över 49 %. Det här kan inte fortsätta. Inför ett tak för marginalskatten – den bör aldrig överstiga 49 %, oavsett var i Sverige man bor.
2 gillningar
man prostituerar sig på kontoret…
EDIT: Det var ett skämt 
jag har ingen aning
Jag tycker arbetsgivaravgiften bör redovisas på lönebeskedet så folk fattar att en genomsnittlig lön redan skattas 50%
3 gillningar
Jag tycker inte att det räcker. Tänk på att de som bara betalar kommunal/regional skatt ändå inte kommer att se den farliga statliga skatten på lönespecifikationen. Det behövs en djupare debatt. Det måste nå ut till samhället att vissa yrken, på grund av sin natur, leder till att man tidigt i livet hamnar över brytpunkten, och det är orättvist att dessa löntagare ska betala så hög marginalskatt, så tidigt i arbetslivet. Det vore mer rättvist om den maximala marginalskatten för en löntagare ska vara på högst 49%, att börja med.
1 gillning
Det går mig att fundera. Skulle det ens vara lagligt för en arbetsgivare att redovisa det? Hade jag varit arbetsgivare hade jag skrivit ut det. Jag gissar på att reglerna för hur ett lönebesked ska se ut förhindrar det.
Man kan alltid hitta alla skatte siffrorna på ekonomifakta: Räkna ut din skatt, de gör proffesionellt jobb. Arbetsgivareavgiften är 31.42%, så vid bruttolön 100 lax är såklart 31420kr
Finns ju inga hinder för arbetsgivaren att skriva ut den totala kostnaden, den står då på mitt lönespec.
1 gillning
Det var högre löner än på min tid. Då hade man utbildningsbidrag och 20% assistentjänst tills man hade en licentiatavhandling. Därefter fick man en hel anställning. I steg 4 har jag för mig att jag hade 20150 kr/mån inom Medicinska Fakulteten (2003). Förr var det skillnader i lön mellan olika fakulteter. Jag tror humaniora låg lägst.
1 gillning
Jo känner till den. Tycker ändå arbetsgivaravgiften ska avskaffas och redovisas som skatt. Helt sjukt igentligen att ha en avgift för att erbjuda arbete och en avgift för att utföra arbete…
Men frågar man ChatGpt varför inte så listas nummer ett (tränat på data från människor):
2 gillningar
Jag skulle väldigt gärna vilja att vi gjorde som Danmark. 0% arbetsgivaravgift och alla skatter dras på inkomsttagarens lön. Då blir debatten så mycket mer ärlig. Alla vet exakt vad för skatt som dras, hur mycket och vad som är pension/försäkringar och vad som är ren skatt. Idag uppfattar jag det som att mycket få i Sverige förstår hur mycket skatt de betalar.
2 gillningar
Arbetsgivareavgiften är inte en skatt för den anställda. Det är för arbetsgivaren.
Enda gången en anställd skulle tjäna på att avgiften sänks/tas bort är om den anställde även är ägare.
I annat fall är det bara en kostnad för företaget.