Jag och min fru (34 / 32) har en liten nyfödd pojke på några månader. Vi bor just nu i en liten lägenhet (hyr) i Stockholm som vi inte klarar oss i längre än kanske 1 år till. Vi bor dock väldigt billigt vilket är bra då inkomsten är rätt så knaper.
Nu är det så att vi möjligtvis kommer få arv på ca 2.3 miljoner vid slutet av året, och vårt egna kapital kommer vara ca 770k.
Vi var tidigare i banorna att köpa en fyra med pengarna men jag har nu insett att det kanske är bättre med en trea så att inte alla pengar behöver läggas som kontantinsats.
Långsiktigt vill vi köpa hus, mellan 5-10 år. Med våra inkomster hade vi nog aldrig kunnat göra det (eller inte inom rimlig tid) men med detta arv känner jag att det kanske är möjligt.
Till min fråga då. Hur bäst att investera detta kapital för att nå det målet? Säg att trean skulle kosta 4M, min tanke har varit att lägga 1.2M som kontantinsats för att nå 70% belåningsgrad och då ner till 1% amortering. Resterande pengarna läggs sedan i indexfonder (med lite sparat för buffert självklart). Och sedan även försöka månadsspara.
Är detta en bra plan? Skulle ni göra annorlunda?
Uppskattar all insikt, även något helt annorlunda från min plan.
Att sätta kapitalet i 100% aktie indexfonder har såklart en risk, normalt bör det vara på minst 10 års sikt. Men om ni har flexibilitet när ni vill köpa hus så ni tex skulle kunna skjuta på det något/några år om börsen skulle råka vara nere djupt just när ni egentligen vill köpa, ja då är det ju inget problem. Ni kan vänta ut börsens återhämtning ett tag och sedan slå till på ett hus .Dessutom är ni så pass unga att full satsning i aktieindex känns rätt.
Tack för feedbacken och välkomnandet det uppskattas!
Jo precis, vi har ju flexibilitet, huset är ett mål inte en nödvändighet. Däremot skulle vi eventuellt behöva köpa en 4a som mellanläge om det tar för lång tid då vi vill ha ett andra barn, de kan dela rum i början men blir nog lite kinkigt efter ett tag.
Ska man köpa en lägenhet/hus så är det nog bättre att köpa en lite större direkt än att chansa på en mindre. Fortsätter bostadspriserna neråt är det ju risk att ni blir inlåsta i ett för litet boende.
Jag hade inte chansat om ni tänker fler barn.
Men sen är priserna lite annorlunda mot där jag bor med…
Tänker att köper man en bostad för fyra miljoner och den sedan tappar i värde till tre miljoner så kanske man inte har så mycket pengar att stoppa in i nästa bostad?
Kan ju även vara i ett läge där aktiemarknaden stått still i 10 år. Har ju varit sådana perioder med.
Visst men då har kanske huset gått från 8 millar till 6 millar (också -25% som för lägenheten) så istället för att behöva pytsa in ytterligare 4 millar så behöver man ”bara” 3 millar.
Såklart. Å andra sidan om man sitter med pengarna på sparkonto så har inflationen ätit upp dem.
Men visst, man ska köpa den bostaden man behöver / vill ha så om det är ett hus man behöver så ska man såklart köpa det direkt. Men det är nog få förunnat att kunna göra det utan att behöva göra stora uppoffringar under många år.
Sen kan det ju kännas väl stort steg att gå från en liten lägenhet till ett hus. Att ta det stegvis kan ju vara ett bra alternativ. Det är ju inte säkert att man som 32-34 åringar är helt säker på att man vill sätta sig i hus direkt.
Överlag är det oerhört svårt att säga vad som är rätt eller fel. Nu får vi reda på att deras lägenhet är liten, men hur liten?
Oftast klarar man ju sig med mindre än man tror. Kanske är det bättre att bo kvar eftersom hyran verkar billig och då kanske de kan köpa huset om 3 år istället?
Slippa risken med att ha ett mellanboende om den möjligheten finns.
Följt er diskussion och det har varit intressant att läsa!
Precis som ni båda nämner har jag bollat själv fram och tillbaka, vad som är bäst. Vet inte riktigt. Vi bor i en omkonverterad 2a, brukade vara en 1a. 44kvm. Betalar endast ca 6k i månaden för väldigt bra läge.
Fast då tar man risken att bostadsmarknaden får fart och man blir utelåst. Jag tycker ett mellanboende kan vara lämpligt som ett insteg på bostadsmarknaden. Speciellt om man inte är helt säker på att man tex vill ha hus och i så fall var.
Jo, har förenklat det lite då jag antar att det inte är så intressant eller relevant exakt var pengarna kommer från. Men det är en fastighet som säljs i familjen och om allt går som planerat så får vi förskottsarv men köparen kan ju alltid dra sig ur.
Vart pengarna kommer från är ju orelevant men just ordet “möjligtvis” fick mig att blir lite nervös. . .det är ju väldigt stor skillnad på ert läge om ni börjar leta lägenhet och dessa pengar INTE kommer in
44 kvm låter ju litet och jag förstår att ni letar annat. Sen beror det ju på hur den ser ut och det vet ni ju bäst själva.
Att köpa en tre alt fyra hur mycket skiljer det i pris och vad blir månadskostnaden då?
Hur mycket tappar ni i sparandet?
Å andra sidan vinner ni ju mycket i att få lite mer plats så man kan få lite egentid ibland.
Finns ju så många olika variabler, jag och min fru bodde i en tvåa(65kvm) tills vi fick vårt andra barn.
Vi flyttade efter ca 6 månader till en stor fyra(110kvm).
Bodde där ett år och sedan köpte vi vårt hus.
I efterhand hade vi hellre köpt direkt men fanns inget intressant. Nu iaf där vi bor finns det betydligt mer hus/radhus till salu än när vi köpte.
Yes det stämmer väldigt väl haha, har haft en del sömnlösa kvällar.
Men skulle det gå åt skogen och vi inte får pengarna så behöver jag inte riktigt några råd, då är det bara att spara det vi kan och köpa det vi kan, inte mycket i överflöd hehe.
Och där jag bor är det lite tvärt om, beroende på områden i stan såklart.
Ingen vet hur det ser ut för TS och i framtiden.
Men jag kan tycka att det är bättre att ta ett steg in på bostadsmarknaden än att inte göra det. Speciellt om man behöver en lite större bostad ganska snart, om än inte ännu så mycket boyta som ett hus ger.
Många 3:or går att bygga om till 4:or. Den möjligheten bör finnas vid denna tidpunkt också. Kan ha det i bakhuvudet bara så man inte skaffar en 3:a som är omöjlig att konvertera.
Viktigast är att ni inte köper för dyrt och lägg så mkt i kontantinsats att du inte blir nervös när bostadsmarknaden går ner. Ni ska kunna hantera ränta och amorteringen även om räntan går upp rejält. Har man barn så får man plötligt andra prioriteringar vilket gör att man vill/måste vara hemma mer och då måste en lägre inkomst vara med i kalkylen. Lägg inte mer än max 30% av er nettoinkomst per månad på boendet så ni har marginal för oförutsedda händelser och därmed lugn i själen. Små barn behöver inte mkt plats. Vi bodde i en 3a på 80m2 tills barnen var 6 och 3 år gamla- det gick utmärkt.
Lycka till
Vilket som är bäst “beror på”.
Man kan tänka sig en situation där man sitter med 2,4Mkr lån och 1,6Mkr i bostaden när den är värd 4Mkr.
1,6Mkr räcker till kontantinsats till 8Mkr huset.
Sjunker båda till 3 respektive 6Mkr, har man bara 600kkr kvar i kontantinsats, vilket inte räcker till ett 6Mkr hus.
