Hur fördela boendekostnader mellan mig och sambon med 3 barn (50%)

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
1

Hej,

Jag och min kille har nyligen blivit sambos. Innan påbörjade vi en diskussion kring boendeekonomi som vi inte riktigt enats helt om ännu.

Han sålde sitt hus i en dyr kranskommun till Sthlm (där vi ”måste” bo pga barnens skola) och vi bestämde oss för att hyra hus då vi inte varit tillsammans så länge. Jag hyr ut min br i stan. (Han planerar att köpa en mindre lght med lägre belåning för att stanna kvar på bostadsmarknaden)

Han har 3 barn på halvtid i åldrarna 9-15. Han vill inte ha fler barn och jag känner att jag kan avstå egna.

Hur bör vi fördela hyran och driftkostnaderna mellan oss? Samt kostnaden för ommålning och lite inflyttnings-fix vi ville göra (ca 50 000 kr i engångssumma).

Idag har vi ungefär samma lön, jag behöver dock spara mer nu då jag vill satsa på ett eget projekt under de kommande åren. Jag planerar att ta en ny anställning inom 6 mån som är mindre krävande än min nuvarande roll och därmed gå ner i lön då.

Han har idag ungefär halva sin lön mot vad han har haft tidigare, men förutser att kunna ta ut en större lön om 2-3 år.

Jag anser att han skall ta en större del av vår hyra eftersom alla barnen behöver egna rum och ytor, dessutom tycker jag att samma procentsats bör tillämpas på driftskostnaderna som el, vatten, sopor, försäkring etc.

Han vill helst att jag skall betala mer på hyran och vissa mer på vissa driftkostnader (ex el och vatten) eftersom jag är hemma mer. Jag upplever att diskussionen blir för detaljerad när man argumenterar för de olika posterna på den nivån utan vill istället ha en procentsats för hela driften som är i takt med andelen av hyran.

Men frågan kvarstår; vad är en rimlig procentuell kostnadsfördelning på hyran samt drift?

PS skriver medvetet inte den procentsats jag/han anser då jag inte vill influera era tankar

1 gillning
2

Det här var en komplicerad diskussion. Finns många aspekter som man kan dra in för att fördela kostnaderna för boendet om man inte delar 50/50 vilket jag är böjd att föredra pga hur enkel lösningen är.

Men vill du ha mer pengar över själv för framtida projekt så skulle jag tänka så kommer här en mer komplicerad lösning:
Hur stor lägenhet skulle ni ha om de tre barnen inte skulle bo där? Skulle ni ha 2, 3 eller fler rum? Hur stor lägenhet tänker ni hyra? 5 rum eller större? Jämför hyrorna för lägenheter i samma område med unefär samma ålder och standard. Dela kostnaderna genom att ta 50 % av hyran för den mindre lägenheten och din sambo får ta merkostnaden för den större lägenheten. Driftskostnaderna (el, vatten, sopor, försäkring) tror jag skiljer så lite så det kan delas rakt av.

Utifrån ditt resonemang så skulle jag fundera en gång till om jag var i din situation. Ser du de tre barnen som din sambos enskilda sak och en ekonomisk belastning så tror jag det kommer att bli mycket konflikt runt detta. Ska ni fungera som en familj bör ni nog vara just en familj, speciellt om det här ska vara dina barn också. Bra att ni tar det här i tid i alla fall.

8 gillningar
3

Mycket viktig observation.
Innan detta är utrett är alla diskussioner om delade kostnader meningslösa.

5 gillningar
4

Hej, tack för att ni delar era tankar. Barnen är såpass stora och de har bra relation till sin mamma. Jag är därför ingen föräldrarfigur men givetvis en vuxen som finns där för dem.

Eftersom vi bor numera i ett hyrt hus så betalar vi driften, jag som aldrig bott i hus själv känner att el och värme kan dra iväg, speciellt vintertid.

Med detta sagt, vår ratio vi gör upp nu behöver inte vara skriven i sten för alltid utan jag tycker det är något vi skall se över när våra förutsättningar/levnadssituationer utvecklas. Det tror jag han håller med om.

När vi väl köper kommer jag gå in med mer och då kommer ägarandelen och ev vinst/förlust stå i proportion till den ration. Där upplever jag att vi tycker lika. (Men öppen för att vi gärna skall uppnå 50/50 ägarskap över tid).

5

Det var synd att ni inte hann färdigt i dessa diskussioner innan ni hann bli sambos. Det låter rent ut sagt skitjobbigt.
Jag kan å ena sidan tycka att om du vill vara i en relation med den här mannen får du tugga i dig att det kommer ett helt paket med barn och allt. Kostnaden för boendet känns som det minsta problemet med tre bonusbarn i tweenie-teen-ålder…
Å andra sidan verkar mannen ifråga ha snöat ihop fullständigt om han på riktigt tycker att du ska betala mer för att du befinner dig i hemmet oftare/längre.

Jag har inga råd tyvärr, tycker bara att ni har fel båda två :slight_smile:

1 gillning
6

Det finns ju inget helt rätt och helt fel i detta egentligen med kan dels hur vi resonerar hemma. Min sambo har ett barn sen tidigare.

Jag är väldigt engagerad i hans dotter av olika anledningar och har varit med sen tidigt. Hon säger ibland att hon tycker att hon har två mammor och vi har en fantastisk relation. Med det sagt så är det inte mitt barn och jag är inte hennes mamma utan hon har två biologiska föräldrar som har det övergripande ansvaret.

Det finns mycket tyckande om bonusfamiljer och det är ofta slitsamt. Det hör inte till din fråga men ett tips är att hitta nån i din närhet i liknande situation som du kan prata med ibland. Det behöver man i en sådan kontext är min upplevelse. Det är tidvis mycket slitsamt, speciellt i början.

Hur som helst. De som säger att ”i en familj delar man allt” och därmed tycker att det är självklart att man delar kostnad även för partnerns barn: det är absolut inte självklart och i en bonus familj delar man inte allt på samma sätt som i en mer traditionell familj. Det finns en hel massa saker som istället delas mellan barnets föräldrar (alltså inte bara ekonomiskt) och att kladda ihop det för mycket är enligt min erfarenhet inte särskilt bra.

Man kan välja att dela ansvar för ekonomin, regler, nattning, körandet till aktiviteter, läxläsning mm om man vill men det är ingen självklarhet och inget man bör förvänta sig. Alla par får hitta det som passar dom bäst och med tiden hittar man sitt eget sätt att göra saker. Jag har sett många par där föräldern förväntar sig att man delar på alla uppoffringar dvs ansvar och utgifter men inte på mandat, bestämmanderätt över scheman, regler mm och det har aldrig slutat väl då det sliter enormt på en relation.

Efter denna utläggning så kan jag dels hur vi gör och mina egna tankar för er:
Vi delar boendekostnader för mat mm som rör oss rakt av och föräldrarna delar övriga kostnader, aktiviteter, fritids mm mellan sig. Detta gör vi dock då jag tjänar betydligt mer än min partner. Hade han varit barnlös hade jag troligen betalt mer totalt.
Nu har vi dock varit tillsammans så pass länge och är en samkörd familj, vi letar hus och planerar barn kommande åren. Då kommer jag betala mer i och med att jag tjänar mer.

I ert fall så skulle jag råda er att absolut inte dela på kostnaderna för barnen nu i början. Vill ni göra det senare om några år när ni ”landat” i ert gemensamma projekt som bonus familj och rätt ut hur nya familjen ska vara och fungera så absolut. Men då, gör det utifrån hur mycket du faktiskt är med som del i barnens familj.

I ett fall då ni tjänar lika hade jag startat med att han betalar kostnaden för sina barn utifrån hur mycket ni har dom (1,5 barn om han har dom 50%) och sedan omvärdera några år in i samboskap och/eller när er ekonomiska situation ändras.

Kring att du ska betala mer för att du är hemma mer så låter det barnsligt (om det inte är så att han dubbelt boende av nån anledning?). Lite som att ni hade försökt räkna ut vem som använder mest toapapper eller sliter mest på soffan…

Lycka till och hoppas ni hittar en lösning som passar er! :pray:

2 gillningar
7

How to tell you’re a swede without telling you’re a swede :upside_down_face:

1 gillning
8

Fascinerande!

Jag förstår om du inte vill sponsra kläder, aktiviteter osv men att inte dela på boendet 50/50 när du valt att leva med killen är ändå helt otroligt märkligt. Delar ni alltid på notan om ni är ute och äter? Swishar om ni handlat middag?

9

Tack för att ni delat era tankar och kommit med konstruktiva idéer.

Vi hade en väldigt bra diskussion där vi enades om ett upplägg på att han tar en större del för hyran men vi delar alla övriga kostnader. (Vi bor i en av Sveriges dyraste kommuner, ett livsval han har gjort och som han står för, likväl ett val att skaffa 3 barn som behöver sin yta).

Det viktigaste jag tar med mig var inte att vi löste konflikten utan HUR vi löste den. Nu går vi vidare :slight_smile:

5 gillningar