Har en fråga som jag och blivande sambon inte kommer riktigt överens om.
Vi har varit ett par i ca 1 år.
Förutsättningarna för mig:
Jag äger ett hus värderat till ca 1,8 miljoner, lån på ca 900,000kr
Sparade pengar ca 25,000kr
Lön efter skatt ca 23,000kr
Inga barn.
Förutsättningarna för min partner:
Äger hus värderat till ca 2,8 miljoner, inga lån.
Sparade pengar ca 200,000kr
Lön efter skatt ca 19,000kr
En 14-åring.
Vi ska flytta ihop i hennes hus. Jag ska hyra ut mitt hus veckovis då det har ett mycket bra läge vid sjö, beräknad genomsnittlig inkomst ca 15,000kr-20,000kr per månad.
Min partner vill ha gemensam ekonomi. Dvs att våra inkomster (lön+hyresintäkter) slås ihop och delas 50/50.
Samtliga driftskostnader för våra bägge hus delar vi på.
Jag kommer att betala en hyra till henne i form av beräknad räntekostnad för ett motsvarande hus med samma värde som hennes.
Jag vill ha delvis delad ekonomi.
En del av våra inkomster slås ihop för att täcka gemensamma driftskostnader i hennes hus samt mat. Detta räknas ut procentuellt efter inkomst. Jag betalar hyra till henne som beskrivet ovan.
Jag står för kostnaderna i mitt hus, (lån, drift mm)
Hur hade ni gjort?
Är det något vi glömt att tänka på?
Jag kan tänka mig helt gemensam ekonomi som min partner önskar men jag oroar mig för att jag inte har något sparande och jag anser att jag borde få en ”egen” del av hyresintäkterna för att samla ihop till en buffert.
Min partner anser att den delen kan jag spara ihop ändå. Och om det krisar menar hon att hon kan låna ut till mig då hon har ett sparkapital.
Vi kommer inte alls överens om detta tyvärr och vi ska boka tid hos bank för rådgivning men jag är ändå nyfiken på vad ni har att säga om detta upplägg. Vad tror ni förresten banken råder oss till?
Vore otroligt tacksam för input då vi har kört fast totalt i denna viktiga diskussion.
Har ni satt upp en budget och sett över vad det innebär på månadsbasis?
Kommer din sambo betala hälften av ditt lån+driften av ditt hus? Och du kommer göra samma sak? Detta borde väl rimligtvis kvittas mer eller mindre? Om det är fallet så är det inte konstigt att sambon vill ha del av det som tjänas in på uthyrningen.
Det intressanta är oftast vad det gör i kronor och ören som skapar en kännsla om jämnlikhet i relationen. Att sätta som gemensamt mål att ni skall kunna bygga lika stora buffertat och efter det spara lika mycket för att sedan dela lika på extrainkomsten är ju ett möjligt förslag.
Eller att ni gör samma sak med era buffert spar som ni gör med inkomsterna och delar lika på det ni har sparat.
Sen tar du en stor risk så länge ni inte är gifta då din sambo har barn som ärver fullt om det värsta skulle hända.
Vi har en något liknande situation. Vi har var sitt hus men bor uteslutande hemma hos mig. Har varit ihop i över 10 år och vi har delad ekonomi.
Skillnaden är att vi inte har några barn alls, och sambons hus står för det mesta tomt, det kostar alltså bara pengar utan att generera några intäkter. Men hon vill ha det kvar, och då får det vara så. Ingen idé att tjafsa om det. Man får välja sina strider liksom.
Vi har dessutom mycket olika inkomster, jag tjänar typ dubbelt så mycket som min sambo, och hon har egentligen inte råd att ha huset. Men det är relativt billigt, ingen miljonvilla, utan ett gammalt hus på landet . Jag “sponsrar” alltså henne men några tusenlappar i månaden, men det blir ju så med automatik när den ena tjänar betydligt mer än den andra. Men gemensam ekonomi skulle jag aldrig gå med på. Det har jag haft i ett tidigare förhållande, även där med mycket olika inkomster, och det knäckte mig nästan ekonomiskt.
Sambon kommer vid gemensam ekonomi betala halva driften och halva räntan på lånet för mitt hus men inte amorteringen.
Eftersom hon går in med bättre ekonomiska förutsättningar ( hennes sparande) anser jag att det är rimligt att jag initialt får en större del av intäkterna för uthyrningen, så att jag kommer upp i samma nivå som hon är, alltså ca 200,000kr i sparande. Efter det kan vi dela helt lika, men detta tycker inte hon tyvärr.
Det är inget alternativ för henne att dela på redan sparade pengar, det förslaget har jag redan kommit med.
Hur menar du med att hennes barn har full arvsrätt? Hur skyddar jag mig ekonomiskt på bästa sätt ifall det värsta händer?
Jag håller med, man får välja sina strider.
I vårt fall kommer vi tyvärr inte överens om det mest grundläggande gällande vår ekonomi som jag beskrev i mitt inlägg. Väldigt tråkigt, men jag hoppas att vi kan mötas så att båda blir nöjda.
Särkullbarn, alltså barn från ett tidigare äktenskap, har rätt att ärva sin andel när föräldern går bort, alltså även om den nya partnern fortfarande är i livet.
Om alltså din make dör före dig så ärver hennes barn sin rättmätiga andel. Du får dela med dig. Kom ihåg att sambos inte ärver varandra. I så fall får ni skriva testamente eller gifta er. Men barnens arvsrätt kommer du inte ifrån.
Vad gäller “att komma upp i samma nivå” så tycker jag inte man ska tävla i ekonomi. Det blir som att jämföra högerfickan med vänsterfickan i samma par byxor. Vi har olika förutsättningar, end of line.
Jag har förståelse för att man vill skydda barn och barns rätt, släktegendom mm. Men inne i hushållet är vi ett.
Som marcus skrev så kommer ni inte ha en äkta delad ekonomi och vid någons död så kommer ni som sambos inte ärva varandra.
Jag undrar lite vad poängen med den delade ekonomin är för din sambo. För så som det kommer bli är att ni lägger alla inkomster i en klump och sedan delar på alla utgifter(förutom din amortering) samt att du betalar extra till henne i form av hyra uppe på själva driftskostnaderna.
Du kommer med andra ord sänka din lön och i värsta fall även öka dina utgifter om halva driften + hyran du betalar till henne är högre än räntan på ditt hus.
Detta kommer ge dig ett mindre utrymme att spara och henne ett större utrymme att spara. Skulle din sambo sedan trilla av pin så kommer barnet ärva allt om det inte skrivits testamenten(då kan man fördela allt utom laglotten som man vill i testamentet).
Detta upplägget låter fördelaktigt för din sambo men negativt för dig på det stora hela. Vill hon ha delad ekonomi vad gäller utgifter så är det en sak, men nu gäller detta även inkomsterna. Så frågan är. Har ni planer på att gifta er inom kort(typ närmaste året)? Då blir det en annan situation, men om det inte är på tapeten än och ni håller på att testa att bo ihop för att se om ni funkar så skulle jag aldrig gå med det upplägget.
Kort summerat så bär du risken genom att subventionera hennes löneökning och tar bort din möjlighet att spara för en tryggare framtid och för eventuella framtida utgifter kopplade till ditt hus.
Detta upplägget bygger på att du skall vara generös mot henne och inte att det skall sluta med att ni båda har samma mängd pengar i fickan.
Mitt förslag är att ni sätter upp alla kostnaderna i ett excel/på papper sedan fördelar detta och ser vad respektive person har kvar. Så som du beskriver det så låter det för mig som att hon kommer gå vinnande ur den dealen.
Men jag kanske har missförstått något och det går på jämnt ut för er båda.
Ska ni dela på inkomster och utgifter för ditt hus så ska ni väl göra samma för hennes, som ni bor i? Eller är idén att du betalar hyra och hon då står för alla kostnader som rör hennes hus? Det låter som upplagt för trubbel.
Skulle i alla fall se till att reda ut det innan ni gör slag i saken och flyttar ihop…
Spontant tänker jag såhär (baserat på att ha varit i liknande sits, fast med lägenhet och radhus).
Dela på gemensamma utgifter för hushållet ni bor i såsom mat, el, vatten, försäkring m.m. Även inköp av husgeråd, semestrar ihop osv.
Ditt hus står du för helt själv med både intäkter och utgifter (det är ju ändå inget ni kommer nyttja gemensamt vad jag förstår?).
Beroende på hur länge ni ska ha det såhär går det att diskutera om löpande underhåll på hennes hus ska bekostas gemensamt på ngt vis. Här kanske man får vara pragmatisk - vill du renovera ngt får du kanske räkna med del av kostnaden t.ex.
Jag förstår inte alls varför du ska betala en fiktiv ränta på lån till henne? Hon har ju inga?
Sen beroende på vad händer över tid får man ta gemensamma diskussioner då. På sikt kanske ni landar i att gifta er och slå ihop alltihop till exempel och då blir ju det hela en icke-fråga. Men tills dess hade jag personligen tyckt att det vore bättre att fortsätta hålla isär husekonomierna (undantaget drift för huset man bor i då).
Ett tips och lifehack
Få saker är så attraktivt som att vara generös.
Inget är så romantikdödande som när ens partner vill tjäna pengar på relationen.
Var alltid den som betalar lite mer.
Var alltid den som gör mer hemma.
Jag lovar, det du får i gengäld (såvida du inte är ihop med ett monster) kommer vara bra både för ekonomin och relationen.
Efter 30 år har det gjort underverk för mig iaf.
Kunde inte drömma om att vara i denna situation som jag är i nu.
Vare sig ekonomiskt eller i relationen.
Jag tänker att hennes upplägg är lite märkligt. Om ni delar på alla kostnaderna och intäkterna så ska du ju naturligtvis inte betala någon hyra till henne.
I övrigt tycker jag att det är en smaksak vilket upplägg ni har. Man kan ju börja med separera ekonomi och gå över till en gemensam efter en period exempelvis.
Rör inte till det i onödan. Du äger ditt hus, och eftersom ni inte bor där så sköter du det själv med uthyrningen (inkomster och utgifter) se det som ett ”företag” Den dag du säljer ditt hus är det du som skattar för vinsten.
Huset ni bor i (hennes) äger hon och den dag det säljs är det hennes ekonomiska vinst. Den ska inte du vara med och underhålla.
Boendekostnaderna (driften) är däremot rimligt att dela på, som vilket boende som helst.
Därutöver kan ni väl självklart ha allt gemensamt.
Det låter som din blivande sambo vill göra en bra affär på dig? Ni skall dela på ALLA intäkter och kostnader från en och samma pott SAMTIDIGT som du skall betala en intern hyra till hen!?
Med det resonemanget får du dubbla boendekostnader.
Jag hade rekommenderat separata ekonomier alla dagar i veckan. Utgångspunkten måste ändå vara att ni vill bo ihop för att ni gillar varandras sällskap och inte varandras pengar?
Och med dina intäkter på (23+20)*12 = 552K/år borde du ha utmärkta förutsättningar att bygga upp ett bra sparande efter att driftkostnader för dig och ditt hus samt del i gemensamma nya boendet är avräknade varje månad.
Någon skrev att det var attraktivt att vara generös. Själv tycker jag det är attraktivt med personer som vill spendera tid med någon utan att vilja ha dennes pengar
Tack för ditt svar, jag tänker väl i de banorna, samtidigt vill jag inte vara girig. Men det är väldigt nyttigt och tacksamt att få höra andras åsikter och input.
Tack för ditt svar. Angående en fiktiv ränta så har jag läst mig till att de är ett vettigt resonemang att man inte skall drabbas ekonomiskt av att man har redan betalat av sitt lån.
Vet inte egentligen inte vad jag själv tycker om detta men jag köper ändå argumentet.
Du skriver ” den dag du säljer huset är det du som skatt för vinsten”
Kan du utveckla det? Syftar du på vanlig vinstskatt som betalas vid försäljning eller är det något annat jag bör tänka på i och med att jag hyr ut?
Alltså man kan ju såklart tänka olika och ser inget fel i det . Men jag tänker om man blir sambo så gör man det för att vill leva ihop, o sen försöker man jämka ihop de ekonomiska lägena man hade innan så gott det nu går. Hennes nuläge är kostnader för drift för huset och inga räntor. Att dela på driften tycker jag är självklart, men ska man dessutom lägga på ett fiktivt räntepåslag så går hon i mina ögon vinst på att han flyttar in. Det hade inte jag tyckt känts speciellt rättvist. Men som sagt, man tänker olika.
. Men jag tänker om man blir sambo så gör man det för att vill leva ihop, o sen försöker man jämka ihop de ekonomiska lägena man hade innan så gott det nu går. Hennes nuläge är kostnader för drift för huset och inga räntor. Att dela på driften tycker jag är självklart, men ska man dessutom lägga på ett fiktivt räntepåslag så går hon i mina ögon vinst på att han flyttar in. Det hade inte jag tyckt känts speciellt rättvist. Men som sagt, man tänker olika.