Snart 30 och räknar med att ha 2.5M investerat i globala indexfonder på ISK. 6% real avkastning innebär att vi når 8M vid 50. Vi behöver gissningsvis ungefär 30K/månad netto (om vi är skuldfria på boendet), vilket över 20 års tid kräver ett totalt kapital om 7.2M. Betyder detta att vi tekniskt sett är “CoastFIRE”? Tanken är att använda tjänstepension + allmän pension från 70 och framåt, och jag har i dagsläget ett välbetalt jobb med ganska stora tjänstepensionsinbetalningar. Att komma upp i cirka 3-4M i tjänstepension vid 50 bör inte vara några konstigheter alls med avkastning och relativt bra pensionsinbetalningar, för att inte tala om potentiellt ytterligare tillväxt på börsen mellan 50-70.
När vi väl når våra 8M vid 50, är det rimligt att säga att vi kan investera i lågriskfonder (räntor framförallt) för att endast täcka inflationen, givet att målet är die with zero?
Kan inte ge något svar på om din uträkning stämmer men säger bara som många andra i andra trådar. Vilket fokus en har i livet kommer ändras med tiden. 30 är en ung ålder att spika sin planerade resa framåt. Så mitt medskick är:
Följ din sparplan om den känns bra för dig men försaka inte saker som är viktig under tiden bara för att du ställt in siktet på en viss summa.
Det är väl medräknat iom att de använder realavkastning? De kan ju inte både räkna bort inflationen på avkastningen och sedan räkna upp utgifterna med inflationen. Det blir ju dubbla inflationen då.
Jag är en udda fågel här. Det jag hade gjort är att öka sparandet rejält under ca 5 år, samtidigt optimerat kostnaderna neråt och gjort FIRE vid 35 års ålder.
Att räkna på kostnader 20,30,40 år framåt är väldigt svårt. Försök leva i nuet. Det r ekonomiska situation för att du bara behöver fokusera på kommande 5 år för att därefter göra FIRE.
Jo men ” Vi behöver gissningsvis ungefär 30K/månad netto”
30 000 kr i månaden om 20 år motsvarar ungefär 16 600 kr i dagens köpkraft vid 3 % inflation.
Du behöver cirka 54 200 kr/mån om 20 år för att motsvara 30 000 kr i månaden i dag och då behövs det mer än 8 mille för att klara det.
Tänker jag helt fel?
Ja, om ni tror att ni kommer att fortsätta med den utgiftsnivå ni har och att avkastningen över tid håller. Det är nog t o m lite bättre eftersom du pratar om att “bara” brygga perioden från 50 till 70 och det är ju tjugo år och inte trettio.
Ja, jag tycker att inflationsskydd är det viktigaste om nu DwZ är ett mål. Då finns det ingen anledning att ta mer risk om man redan vunnit det där spelet Jan brukar tjata om.
Det är inte ett alternativ, planerar för familj, bil och semestrar kommande åren men räknar med att de är utflugna vid 50-55 och vill ha pengar som räcker för mig och min fru för en FIRE.
Tanken är att 2.5M är 8M med 6% realavkastning, dvs inte 8M nominellt om 20 år. Då kanske det är 16M, vilket borde motsvara 8M med 3% genomsnittlig inflation.
Det är ju precis det jag vill göra - uppnå en ordentlig summa investerat innan barnen kommer. Jag har en bra lön och då tänkte jag skifta fokus från att istället för att använda min inkomst för investeringar så använder jag det för att förgylla familjens liv. Men då växer väl pengarna i bakgrunden och jobbar hårt som möjliggör en FIRE vid 50-55, om inte något galet sker i världen såklart…
Kör på säger jag, med brasklapp för att vara beredd på att det kanske inte går ihop sig i slutänden och du får jobba lite mer på låg % efter 50.
Vi gör typ samma sak - sparade järnet mellan 30 och 35 (70%+ spargrad på 55-60k netto ihop), försäljning av lägenheter med dryga miljonen i nettovinst plus avkastning gör att vi idag har ca 5 miljoner på ISK. Utöver det hade vi drygt 1 miljon kvar att lägga in i vårt modesta hus som kostade 4,6 miljoner.
Fick barn vid 35+ och efter föräldraledigheter jobbar vi nu 75%. Så på tidsfronten har vi det ganska bra om än inte hur mycket som helst.
Ekonomiskt så amorterar vi nu löpande under 3-4 år ner till 50% belåning för att få mindre utgifter och på så sätt kunna dra in mindre pengar under barndomens andra del.
Sen ska vi finnas tillhands för våra barn när de är från 6-8 år tills dess att de helst gör grejer själva. Då ser vi om avkastningen gör att vi kan sluta jobba eller om vi fortsätter alt. hittar något skoj som tar mer arbetstid.
Om det blir die with zero eller inte är för tidigt att säga (har ju inte tänkt det nu…), beror på hur mycket avkastning det blir och vilka hobbies som ska utföras runt 55-60
Viktigast tror jag är att komma fram till vad som är prio.
Håller helt med. Sparandet får inte gå ut över upplevelser med sina barn under de mest värdefulla åren.
Pratade om sparande med min pappa (76 år). Berättade om hur jag försökte spara osv. Hans medskick var. Pengar är inget roligt när du blir gammal. Använd dom nu när du kan och njuter av det du kan göra. Försöker balansera det förhållningssättet med mitt sparande.
Vill inte sätta på massa pengar när jag bli 65 men känna att jag missat upplevelser med familjen. Givetvis måste inte allt kosta pengar. Närvaron är också viktig.
Jag skulle vilja säga att Die with Zero är ouppnåeligt om man inte vill leva sin sista tid i livet with zero. Helt enkelt för att det är för många faktorer man inte kan veta värdet av.
Den viktigaste är livslängd, man vet inte hur länge man lever. Lever man länge så får man leva fattigt längre.
Avkastningen är okänd, är en högre eller lägre än vad man räknat med så missar man målet.
Inflationen är okänd, är en högre eller lägre än vad man räknat med så missar man målet.
