Det här med att de leker “sportkommentatorer” har jag lagt märke till många gånger. Ekonomijournalistisk verkar i princip vara nöjessidor.
Jag kommer att tänka på “Börstjänaren” med sin “Henry Boy”-strategi som innehåller en massa bombastiska termer som han verkar ha hittat på helt själv, som nämndes i den här tråden: Henry Boy
Hela Börstjänarens hemsida är fantastisk om man gillar att ta sig för pannan för allt trams människor hittar på.
Det finns också människor som helt enkelt tycker att det är kundernas ansvar att välja vad de köper. Så bara att få kunder är bevis nog.