Hej!
Jag har tänkt på en sak ett tag men kommer inte vidare på hur jag ska göra så jag försöker här.
Vi har två barn 7 och 11 år. Vi har sparat 500sek varje månad sedan de födes på bankkonto. Jag vet ju egentligen bättre (sparar långsiktigt till mig själv på andra sätt) Så såklart inte så svårt att styra om femhundringen till en robot eller an bra fond, så långt är jag med men det jag funderar på är att om jag gör det nu så känns det ju som att detta kommer gynna 7åringen ganska mycket men att bara göra det till 11 åringen och vänta 4 år innan jag gör det till 7åringen känns ju inte så smart.
Nån som kan hjälpa mig med ett bra sätt att ta mig an detta?
Vi sparar till våra tre barn i globala indexfonder och svenska investmentbolag. Allt i en KF. Det skiljer 8 år mellan äldsta och yngsta.
Tanken är inte petimeterrättvisa utan att kunna ge varje barn en bra start. Vi kommer portionera ut sparandet när barnen har behov och är mogna. Om det blir nödvändigt inflationsjusterar vi men det kommer inte bli så att något barn får mycket mer bara pga att börsen har gått starkt just då.
6 gillningar
Hur är det tänkt att gå till?
Vem bestämmer när det ska portioneras ut, baserat på vad, och hur mycket?
Spara på ett gemensamt konto (fondkonton). Dela pengarna när nr 1 fyller 18
4 gillningar
Sparar ni i barnens namn eller är det egna konton?
Jag och min fru bestämmer.
Tidpunkt får avgöras beroende på behov eller större händelser typ flytt.
1 gillning
Jag tycker inte det är något självändamål att barnens sparpengar skall förväntas bli exakt samma när de är 18. Ska du dessutom justera för inflation mm?
Tänker ni göra allt annat med millimeterrättvisa? Räkna ut exakt vad varje barn får i julklappar och kompensera den som får lite mindre? Eller om ena barnet får ett par dyrare skor, äter en köttbulle mer till middag?
Jag ser barnens sparande som en del av deras uppfostran. De ser vad de har och att pengar växer långsamt för att kunna nå större mål. Dvs ett par hundralappar per månad. De lite större pengarna ligger i vårt eget sparande och kommer användas utifrån behov till varje barn. Rättvisa är större än vad som kan mätas i kronor.
4 gillningar
Detta. Ska det vara extremt rättvist så fortsätt att spara tills den yngsta fyller 18 år och inflationsjustera hens slutpeng då.
1 gillning
För att få det helt rättvist när var och en av barnen är 18? år så gör så här.
Spara på ETT konto för båda barnen. När första barnet är 18 så ge det barnet 40% av kapitalet. När andra barnet fyller 18 så get det samma summa. Resterande pengar fördelas jämt mellan barnen.
Barnen kan väl spara ihop pengar själva genom arbete och investera själva?
Förstår att föräldrar måste hjälpa till delvis ifall man bor i storstad eller har barn med funktionsnedsättning, men ett friskt barn ska kunna spara ihop egna pengar, sen kan man såklart hjälpa till litegrann ifall det behövs.
2 gillningar
Ska man vara jävligt petig så har du inte inflationsjusterat.
2 gillningar
Det beror ju på vad syftet är.
Jag tror inte heller på att villkorslöst ösa pengar över avkomman. Men rent krasst kan man hjälpa barnen ”lagom” om man har råd.
Jag själv kommer från en medelklassbakgrund där mina föräldrar sparade en ganska liten slant till mig och min bror. Det räckte väl ungefär till körkort och lite basal utrustning till första studentrummet. Andra fick hjälp att finansiera insatsen till en bostadsrätt. Och hela spannet däremellan. Detta är inget som direkt format mig, men däremot minns jag hur trist det var att bo i andra hand i ett slitet korridorsrum på tolv kvadrat och dela kök och badrum med sju utländska utbytesstudenter, medan somliga kursare bodde lite mer avskilt i en etta med eget kök och bad.
Du har ju sannolikt blivit formad av det här, hur kan du vara så säker på att du inte blivit formad av att du fått slita lite?
Ger du en för skön kudde till dina barn så kommer de somna.
1 gillning
Ok. En fjärils vingslag när jag var tre år har också format mig. Men det är liksom på marginalen.
Arv inflationsjusteras ej. Får barnen olika summor i förskott av arv ska detta justeras vid arvskiftet. Icke inflationjusterat såklart.
Vad bra, men nu handlade frågan inte om arv utan om hur man gör en rimlig justering av ett startkapital till barn.
1 gillning
Typen av stora engångsgåvor som beskrivs i tråden låter ju klart som förskott av arv. Olika summor till olika barn vid olika tid är väll grundreceptet för en arvstvist.
Månadssparandet som TS beskriver i början undviker klart denna typ av problem. Där låter det mer som att man är fast i en överanalys.
1 gillning
Som det är nu i barnens namn
Hmm jag gillar denna ide, tack!
Ni som också sparar i gemensam pott åt barnen, hur hanterar ni när barnen får pengar vid jul, födelsedagar etc.
Oftast får de olika beroende på värdet som självaste de fysiska julklapparna.
Slänger ni de på ett rent sparkonto för respektive så de kan använda löpande eller något annat sparande?