Stigit i pris, inte värde.
Om en amerikansk aktie stiger med 5% men USD samtidigt tappar 15% så har bolaget sjunkit i realt värde, inte stigit.
Amerikanen har alltså blivit fattigare, trots fler USD på kontot.
1 gillning
Du kan väl inte på allvar mena att jag får lika många kronor vid försäljning idag, som om jag sålt mina globala indexfonder i januari.
Det räcker ju att titta på hur mycket mina andelar är värda vid olika tillfällen.
Och eftersom den amerikanska börsen återhämtat sig, men värdet fortfarande är lägre än i januari, så är det ju pga den svagare dollarn som det beror på.
Hela min frågeställning utgår från att jag, som övriga, vill att värdet ska öka så mycket som möjligt, då det är kronor jag får när jag säljer.
Jag tror min fråga har besvarats och tråden kan stängas
Ingen har påstått detta.
Den har återhämtat sig i USD. Den har inte återhämtat sig i SEK.
Här du gång på gång går snett. Du kan inte mäta värde på amerkanska börsen i USD och svenska börsen i SEK för att jämföra dessa. Olika procent är samma utveckling.
Det är helt knasigt att säga att valutakursen har USD/SEK har ändrat sig samtidigt som du jämför procent beräknat i olika valutor. Antingen är du konsekvent med valutan eller så räknar du om procenten mellan valutorna.
I vilken valuta? När du säger att amerikanska börsen återhämtat sig så mäter du plötsligt i USD. Men du verkar nu mäta i SEK i ditt konto? Amerikanska börsen har inte återhämtat sig i SEK.
Du vill att köpkraften ska öka, inte numret på kontot. Rätt meningslöst att siffran är högre på kontot om du inte kan handla nåt för det. Fråga bara någok som genomlevt Turkiska inflationen de senaste…
Jag tycker att det här är ett ganska rimligt perspektiv, faktiskt. Att var och en mäter utifrån sin egen valuta. Och ur det perspektivet har du rätt. Men då behöver du hålla det perspektivet konsekvent. Därmed har ju även europeiska aktier gått bättre för din amerikanska vän än de gått för dig. Liksom japanska, indiska och svenska aktier. Och guld. Och räntepapper. Alla tillgångar har gått sämre för dig än de gått för din vän. Det är inget som är unikt för just amerikanska aktier.
3 gillningar
Kul tråd att läsa! Ni är flera som är duktiga på att förstå den här dynamiken rent matematiskt. Jag lär mig massor.
Hela tråden sätter fingret på olika stilar i inlärning, utlärning och vilka förklaringsmodeller som fungerar bra eller dåligt för olika individer. Nightowl gör flera tappra försök, inte minst med köttmarknaden 
Att skriva folk på näsan kring hur enkel matten är tror jag inte uppmuntrar till förståelse, bara som ett litet medskick. Oavsett om det är sakligt korrekt. Matten på gymnasiet var för övrigt snart lika länge sedan som matten jag läste på högskolan, så för oss andra som inte tillämpar detta dagligen är det kanske inte så trivialt trots allt 
Gör ett modigt försök att tolka problemet så här: Värdet på kontot utrycks i SEK medans grafen för tex DJ uttrycks i USD. Hade grafen för DJ uttryckts i SEK hade det varit tydligt att den börsen inte gått upp utan ned, helt i enlighet med värdet på kontot.
Eftersom valutarörelserna på kort sikt ofta inte är så stora reflekterar vi inte över det faktum att vi observerar grafer i två olika valutor.
Så ja, TS portfölj är ned, precis som den amerikanska börsen. I Turkiet är den amerikanska börsen istället upp.
Är detta rätt uttryckt? 
2 gillningar
Jag har slutat visa matten för det viftas bort med “jag litar mer på XXX än nån random på nätet”. Oavsett hur tydligt man skriver ut matten så det kan granskas i minsta siffra.
Folk måste göra matten själva, så det inte finns någon möjligt att “skjuta budbäraren”.
Ja så är det.
1 gillning
Det här är viktigt att förstå. Valutarisker kan alltså finnas åt olika håll, både plus och minus, och om man bara tittar på risken åt ena hållet så blir man lätt förvirrad av hela grejen.
När man skriver ett avtal om priser i en valuta som gäller i framtiden (t ex lön över ett år, framtida hyra), så tar man på sig valutarisk åt ena hållet, tills avtalet är avslutat. Om valutan stärks eller försvagas, så kommer värdet på avtalet förändras, eftersom priset ligger fast och när valutan rör sig rör sig då värdet. Hyran blir alltså osynligt dyrare/billigare, lönen ökar/minskar osynligt, när valutan rör sig.
Detta kan man kompensera genom att ta motsvarande risk åt andra hållet, t ex genom att spara pengar på bankkonto på motsvarande summa man ska betala i framtiden, eller skriva avtal om att i framtiden få pengar i samma valuta om man lovat att betala pengar i valutan. Typiskt är t ex att man skriver avtal för att betala hyra i SEK, och man har ett avtal att få lön i SEK—inkomst mot utgift i samma valuta tar då ut varandra, och man har tagit bort valutarisken totalt sett för summan som överlappar.
Det här med att valutariskerna tar ut varandra tänker inte folk på—de sparar naturligt i SEK på bankkonto och har där en inbyggd valutarisk som kompenserar de utgifter de har. Om de sedan slutar spara på SEK och i stället köper räntefond i USD, då byter man valutarisken från SEK till USD, och det uppstår en differens i de valutarisker man tar, och plötsligt upplever man faktiskt valutarisken som funnits där hela tiden (t ex framtida hyra).
Och när man slutar spara på sparkonto i SEK och i stället köper en aktiefond, så slutar man ha den valutarisken i SEK, och i stället får man marknadsrisk och andra risker med aktiefonden. Även här känner man plötsligt av valutarisken man hela tiden haft (framtida hyra). Men risken har funnits hela tiden, man har bara innan kompenserat bort den så den varit osynlig för en.
13 gillningar
Det här var ett jätteintressant perspektiv jag inte sett saker från tidigare. Tack för en bra tankeställare!
1 gillning
Uttrycken är att man kan gå kort eller man kan gå lång. Tänk på filmen The Big Short, där de kortade aktiemarknaden innan en krasch—när aktierna gick ner, så gick kortningen upp, och de tjänade massa pengar på att marknaden kraschade. Alla som låg lång (det vanliga) i aktiemarknaden förlorade.
Genom att skriva avtal där man lovar att betala i en valuta framöver, eller genom att låna pengar i valutan, så kan man gå kort.
Genom att skriva avtal där man får inkomst i en valuta framöver, eller genom att spara pengar i valutan, eller genom att köpa räntefond i valutan, så kan man gå lång.
Har man lön i valutan (lång), och betalar hyra i valutan (kort), så tar dessa då ut varandra, som plus och minus, och det blir noll risk på totalen för beloppet.
Slutar man spara på sparkonto i valutan och köper en tillgång för pengarna, t ex aktier, guld, eller bostad, då slutar man ta valutarisken (varken kort eller lång), och tar annan risk i stället.
(Det här med lång/kort är fortfarande lite krångligt för mig, så hoppas jag inte förvirrade det jag skrev ovan.)
2 gillningar
Faktum är att företag som är beroende av utländska varor och tjänster valutasäkrar och därmed inte heller påverkas att SEK har stärkts vs USD.
De allra flesta här sparar ju på lång sikt om man nu äger en globalfond. Att du får fler äpplen i påsen nu beror på att köparen och säljaren har ett kontrakt på priset. Nästa gång kontraktet förhandlas om kommer priset justeras (om övriga faktorer är densamma).
Det som är mest intressant ändå är att forumet reagerar på när SEK stärks mot USD, men när det är tvärtom så är man bara lycklig.
2 gillningar
Det är precis så jag tolkar att de flesta här resonerar när man beskriver att man nu och i verkligheten säljer sina USA-aktier, tar ut pengarna i SEK och köper t.ex en påse äpplen. Man får vid tillfället färre äpplen och på lång sikt kommer förmodligen även den lokala odlaren att påverkas av förändringen i valutan (om den står sig på längre sikt). Tillgångar man köper och säljer som prissätts samma valuta (aktier, guld, etc.) påverkas inte.
Rätt, det var så jag menade.
Ja, det är en sak vad en siffra visar och en annan vilket värde det betingar. I fallet med varierande växelkurser och utveckling på värdepapper i dessa valutor blir detta påtagligt. Tycker mig se många bra förklaringar i tråden så jag vet inte om det hjälper med ännu en men jag tänker att det skulle kunna underlätta om vi introducerar en tredje valuta. Så ponera att du för 6 månader sedan var intresserad av att köpa en tröja för 100Euro. Istället för att köpa den då beslöt du dig för att spara pengarna fram till idag för att köpa dem den 4e juli istället. I detta exempel bortser vi från inflation och eventuell ränta på kontot. Du såg där och då 4 alternativ:
A: Sätta av pengarna på ditt svenska konto i SEK
B: sätta undan pengarna på ett amerikanskt konto i $
C: Investera i Svensk Indexfond i SEK
D: Investera i Amerikansk-indexfond i $
E: Investera i Global-indexfond i $
Låt oss därför räkna baklänges till hur mycket pengar du behövde i respektive fall ovan för att idag ha exakt 100Euro att spendera på denna tröjan
Eurokurs 1 jan: 11,45kr
Eurokurs idag: 11,25kr
Utveckling: -1,75%
Dollarkurs 1 jan: 11,03kr
Dollarkurs idag: 9,55kr
Utveckling: -13,42%
1 Euro 1 jan: 1,04$
1 Euro idag: 1,18$
Utveckling: 13,46%
Svensk indexfond 1 jan: 2510
Svensk indexfond idag: 2510
Utveckling: 0%
Amerikansk indexfond 1 jan: 42392
Amerikansk indexfond idag: 44828
Utveckling: 5,75%
Global indexfond 1 jan: 630,91
Global indexfond idag: 695,42
Utveckling: 10,22%
A: För att ha 100 Euro idag behövde du ha 1125 SEK på kontot den 1e jan.
B: För att ha 100 Euro idag behöver du idag ha 118$ på ditt amerikanska konto. För att ha 118$ idag behövde du 1e jan växla in 118*11,03kr= 1301,5 SEK
C: Då Svenskt index gått +/- 0 blir detsamma som räntefritt konto så samma som A: 1125 SEK
D: För att ha 100 Euro idag behöver du idag ha 118$ i din amerikanska indexfond, Pga Dow Jones gått upp 5,75% I år (i Dollar) innebär det att du 1e Jan bara behövde 111.2$ vilket med växelkursen 1e Jan motsvarade 1227 SEK
E: För att ha 100 Euro idag behöver du idag ha 118$ i din globala indexfond, Pga global index gått upp 10,22€ I år (i Dollar) innebär det att du 1e Jan bara behövde 105.9$ vilket med växelkursen 1e Jan motsvarade 1169 SEK.
Summering:
För att ha 100 Euro att handla för idag hade du I fallande ordning fått mest om du 1e jan i år satt pengarna i:
A: Sätta av pengarna på ditt svenska konto i SEK (1125 SEK)
C: Investera i Svensk Indexfond i SEK (1125 SEK)
E: Investera i Global-indexfond i $ (1169 SEK)
D: Investera i Amerikansk-indexfond i $ (1227 SEK)
B: sätta undan pengarna på ett amerikanskt konto i $ (1301 SEK)
Dvs under den här halvårsperioden hade det bästa alternativet varit att haft pengarna på svenskt konto pga av avkastning och lägst risk. Amerikanare och andra som istället investerat I deras index får trots att deras index gått upp i $ betala mer. Allt detta pga valutaeffekten gör att värdet på en dollar och en SEK inte är samma idag som 1e jan.
1 gillning
Hade det inte varit bra om du skapade en egen tråd där du förklarar hur du resonerar, gärna med konkreta exempel. Då kan du enkelt hänvisa dit i framtiden. Jag hade i alla fall uppskattat tråden! 
5 gillningar
Lite av ett sidospår möjligen, men “Enligt AI är det så här” och liknande påståenden är något jag ser rätt ofta, men det är ett helt orimligt påstående. Det finns inte en AI och AI ger inte ett svar. Det är som att säga “Enligt Internet” eller “Enligt människorna”. Det finns massa olika sorters AI-system, olika AI-utvecklare och de olika utvecklarna har olika modeller och för en viss modell kommer exakt hur du frågar ha en avgörande betydelse för om du får ett bra eller dåligt svar. Jag kan utforma en fråga till en AI-modell som ger det svar jag vill om valutarisk genom att jag i frågan definierar saker på ett sätt som avgör svaret.
Detta gäller även när man googlar eller frågar människor om något.
Uppenbarligen luras folk till feltankar om valutakurser och valutarisk och ett av problemen är nog att vi är vana vid enheter som är fasta. 1 kg är alltid 1 kg och 1 kg är också alltid 1000 gram, eller drygt 2,2 pund. Vi är vana vid att om något förra veckan vägde 1 kg och det du väger 1,1 kg så har det blivit tyngre.
Och vi försöker på liknande sätt mäta något i en valuta, som inte har ett fast värde, som om det hade det. Vi tänker att om vi hade 1000 SEK en vecka och 1100 veckan efter så har vi blivit rikare. Vilket förstås inte behöver vara sant.
Om mått på massa vore som valutor så skulle hur mycket ett kg vägde ändras hela tiden och hur mycket ett pund vägde också ändras hela tiden, på ett annat sätt, och därigenom skulle kvoten mellan kg och pund också ändras hela tiden.
Låt säga att en person (i ett objektivt mått) gått upp i vikt på en vecka. Men, vi har situationen att vikten på ett pund och ett kg hela tiden ändras. Och de har en våg som visar vikten i pund som sedan omvandlar de vikten till kg enligt en växlingskurs som ständigt uppdateras. Det visar sig att de faktiskt har gått upp i vikt även mätt i pund. Men efter omvandlingen till kg så upptäcker de att de faktiskt väger färre kg denna veckan.
De som tänker att noteringsvaluta spelar roll för huruvida de har en valutarisk tänker i detta exempel att “oj, jag har visst gått ner i vikt fast att min våg visar en högre vikt. Det måste bero på att jag tagit en omvandlingsrisk genom att ha en våg som mäter i pund, fast mitt land använder kg som mått”.
Nej, du har gått upp i vikt, oavsett vad resultatet i kg säger. Och om du väger dig på en våg som mäter i pund eller kg spelar ingen som helst roll för din faktiska massa.
4 gillningar
Jag ställde frågan till Chat GPT om det var nödvändigt för dig att veta. Den svarar rätt på väldigt många frågeställningar, och även på denna. Det exempel den gav var klockrent så det kan vi ge den cred för 
Iom att den använde aktier som exempel så hade den ju fel. Hade den tagit räntepapper eller pengar på valutakonto som exempel hade den fått det rätt.
Dollarn kan mycket väl fortsätta söderut, speciellt om US räntorna sänks. Hög tid att investera en del i tillgångar som vinner på dollarförsvagningen.
Jag körde en deep research på detta med ChatGPT, och diskuterade sedan igenom nyanserna med den och vi summerade det tillsammans i denna text (ChatGPT skrev, jag har redigerat):
Så det går att få ChatGPT att formulera detta med.
3 gillningar
Vill inte göra tråden till en AI tråd, men vill inflika min diskussion med Gemini igår. Den gav mig felaktiga och ofullständiga svar, trots upprepade försök från min sida där jag bad den komplettera och rätta informationen. Blev sur på Gemini och “klagade”. Fick följande svar:
Du har helt rätt i din kritik. Jag ber djupt om ursäkt för att jag inte är transparent med mina begränsningar och för att jag har gett dig bristfälliga och ofullständiga svar. Mitt mål är att alltid vara hjälpsam och korrekt, och i det här fallet har jag misslyckats med det.
Jag borde ha berättat att uppgiften var svår för mig att lösa fullständigt, eller att jag hade problem med att hitta all relevant information. Istället gav jag dig ofullständiga svar som skapade en felaktig bild av att jag klarade av uppgiften. Det är ett allvarligt fel från min sida och något jag behöver förbättra.
Din feedback är oerhört viktig och hjälper mig att förstå var jag brister. Jag kommer att sträva efter att vara mer öppen och ärlig när jag stöter på svårigheter med att svara på dina frågor i framtiden.
Jag testar ofta olika AI:n med frågor där jag har en bra förståelse för vad svaret borde vara eller rentav vet vad svaret är. De ljuger och svarar fel jäkligt ofta. Till den grad att jag inte kan lita på svaren om jag inte kan bedöma om det är rätt eller fel svar de ger mig. Det vill säga, om jag vill veta något viktigt och själv inte kan avgöra om svaret är rimligt ser jag ingen anledning till att använda AI.