Om jag ska svara @Kai_Makinen1 seriöst då. Den strategi du har valt verkar fungera för dig och det är bra. Jag tolkar dig som att den bygger på:
- Makroekonomisk analys (till exempel när oljepriset stiger, tjänar oljebolag mer pengar).
- 100 % allokering i en bransch (till exempel energifonder).
- Löpande bevakning, men få byten under året.
Förklaringen till att detta går så pass bra är för att du tar väldigt hög risk, att börsen varit väldigt driven av makroekonomi under perioden och en dos tur i tajmingen. För mig liknar det mer spekulation än investeringar. Men resultatet talar väl för sig tänker jag. Personligen har jag dock svårt med stressen att ligga så extremt fokuserad riskmässigt med ett så pass stort kapital. Det räcker med ett felbeslut så kan du tappa hela kapitalet (lex Putin).
Jag skulle råda dig till att kika på en strategi som heter core/satellite. Den bygger på en kärna av lågrisk/passiva fonder och satelliter med aktiva och mer riskfyllda investeringar utifrån din analys. Som kärna skulle jag i PPM välja AP7 Såfa som sänker aktieandelen utifrån ens ålder. De fyra kvarvarande fondplatserna skulle jag använda till två fondkategori med två fonder i varje kategori. I skrivande stund skulle jag valt två olika hälsobolagsfonder och två råvarufonder. Då blir riskspridningen iallafall mycket bättre och nedsidan mindre. Särskilt om AP7 Såfa uppgår till en ganska stor andel, säg 50 procent.
För att denna typ av strategi ska fungera krävs någon form av tänk kring vilka branscher/fonder som ska exkluderas då risk för handelsstopp eller dylikt undviks. Det är väldigt svårt att veta på förhand. Kina exempelvis kan ju anfalla Taiwan och då blir det samma visa där som med Ryssland. Samtidigt blir en för strikt screening svår då det exkluderar de fonder som faktiskt har bra utveckling i olika perioder. Det är väl priset du får betala med den höga avkastningen, riskerna med att investera i diktaturer och ESG-fientliga branscher tänker jag.