Hur har ni med helt gemensam vardagsekonomi i praktiken?

Jag har försökt hitta diskussioner om det här både här på RT och på andra forum, men ofta handlar det mer om hur man delar upp ekonomin snarare än hur man faktiskt har den helt gemensam.

Jag och min fru har en totalt gemensam ekonomi. Det finns inget “mitt” eller “hennes”, bara “vårt”. Just nu har vi två separata Swedbank-konton där lönerna går in. Vissa fasta utgifter dras från hennes konto och vissa från mitt, mest av slump beroende på hur det har blivit när vi satt upp saker. Vi budgeterar tillsammans, men eftersom vi har olika inkomster blir det lite rörigt och jag behöver ofta föra över pengar till henne på känsla.

Sparandet går till ett ISK i mitt namn, och det känns helt okej som det är. Men jag funderar på att vi borde ha ett gemensamt konto där bådas löner går in och där alla utgifter, både fasta och rörliga, betalas från. Mest för att få bättre översikt och slippa hålla på med överföringar fram och tillbaka.

Det som gör mig lite osäker är hur man praktiskt löser vissa saker. Till exempel överraskningar och presenter. Om jag vill köpa något större till henne, typ en 30-års-present för 30 000, så ser hon ju direkt att en stor summa dragits eller vad jag köpt. Hur gör ni andra i såna lägen?

Vi tänker att vi kanske behåller varsitt privat konto för småsaker, typ månadspeng till godis, fika, presenter och liknande, så man kan köpa något spontant utan att behöva förklara. Men allt annat gemensamt.

Jag har även hört att folk använder ICA-banken för mat där de för över pengar varje månad, det skulle hjälpa oss jättemycket för vi spenderar alldeles för mycket på mat. Hur fungerar det? Kan man bara handla på ICA eller vad är tanken?

Sedan funderar jag på hur man gör med bufferten. Ligger den på det gemensamma kontot också, eller har ni den separat? Finns det några nackdelar med att ha ett gemensamt lönekonto för allt? Jag har alltid haft eget konto så jag är lite rädd att jag missar något praktiskt.

Och bara för att förekomma eventuella svar om skilsmässor osv – det är inte det jag frågar om. Skulle vi gå isär delar vi 50/50 ändå. Jag vill bara få till ett bra, smidigt system för en gemensam vardagsekonomi som faktiskt fungerar i praktiken.

Extrainformation:

Just nu är det alltså:

Varsitt Swedbank-konto med:

  • Vardagskonto
  • Lönekonto (här dras alla fasta utgifter)
  • Nödkonto

Avanza:

  • Spar i fonder och barnspar

En Nischbank:

  • Större delen av spar på ett högräntekonto för bostadsköp
3 gillningar

Jag hittar ingenting angående pensioner i inlägget. Hur hanterar ni pensioner i den helt gemensamma ekonomin ?

1 gillning

Det tar ju sekunder att föra över pengar om ni har samma bank. Jag förstår ärligt talat inte hur in till gemensam konto skulle underlätta?

Ni verkar överens om ekonomin och har bra tillit till varandra så varför börjar prata om mitt och ditt osv ?

Folk som har varsin konto plus gemensamma där både ska bedra lika mycket osv så de kan spendera på deras hoppy från egna och andra bortförklaringar har vill jag hävda en tanke om risken för ev separation i framtiden (kanske i omedvetna tom ) som gör att de inte slår ihop ekonomin helt.

Det finns ju lika många svar som det finns par med gemensam ekonomi.

Jag tänker att det är bra att automatisera så mycket som möjligt och försöka undvika massa manuella transaktioner och avvägningar. För min del är främsta anledningen till det att den typen av arbete är tråkigt.

Det som sticker ut mest i din beskrivning tycker jag är att ni endast har ett ISK i ditt namn för sparande. Det är inte optimalt. Inte heller fördelaktigt utifrån ett skatteperspektiv. Ni bör nog ha varsitt konto, samt att man korrigerar insättningarna under en tid så att era konton får den fördelning ni önskar.

Här är ett förslag:

Ett gemensamt konto med gemensam access. Varsitt kredit/bankkort. Styr upp så att alla betalningar dras från det gemensamma kontot inklusive räkningar från kredit/bankkorten.

Varje månad för man över lön till det gemensamma kontot exklusive det du kallar månadspeng.

Anslut ytterligare ett bankkort till det egna kontot och använd för den typ av inköp som du nämner som egna.

Det här förslaget påverkar ju inte själva budgeten och frågorna kring matkostnader som du nämner, utan är egentligen bara en infrastruktur för banktjänster.

Vi har gemensam ekonomi där jag betalar allt.

6 gillningar

Tänker du privat sparande till pensionen?

Tyvärr har vi inget särskilt sparande ändå annat än till bostaden (ca 90k i ett ISK utöver bostadsspar). Men tanken är att spara på ett ISK gemensamt (så under mitt namn då det inte går att ha ett gemensamt konto). Tänker du att det är bättre att spara till pensionen separat? Kanske är bäst för hennes trygghet. Ville helst undvika att behöva hantera och balansera två separata Avanzakonton, men för pensionen kanske det ändå är viktigt.

Edit: Inser nu att du kanske menade p.g.a. att min inkomst är högre, så kommer min pension bli högre. Ja blir det så att vi skiljer oss så lär jag ha högre statlig pension antar jag. Blir det på något sätt tydligt i framtiden att min pension kommer vara fantastisk och hennes katastrof men att vi samtidigt inte har något större privat pensionssparande så får vi väl tänka om och kanske försöka spara lite extra för henne. Men för tillfället är planen att vårt pensionssparande blir stort nog i framtiden att täcka båda. F.ö. är hennes föräldrar och familj på snudden till rika, medan mina inte är det. Så hon lär ändå ärva och få mer än vad jag skulle få i slutändan om vi skilde oss.

Absolut och det är lite så jag har känt också. Men märker ibland att det inte är riktigt lika lätt att hålla koll på hur vi förhåller oss till budgeten när det är två separata konton allt betalas från till skillnad från om allt bara var från ett konto.

Appar som Tink, Zlantar o.s.v. hade också varit trevligt att kunna använda med bara ett konto.

1 gillning

Vi har bara gemensamma konton. Håller med om att det skulle vara komplicerat att köpa en dyr present till varandra men det har vi ej för vana att göra. Upplägget är ju i övrigt smidigt med minimalt antal transaktioner

4 gillningar

Min fråga har sin utgångspunkt i detta:

Olika inkomster resulterar i olika pension eftersom det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen i grunden. Dessutom är pensioner något som oftast inte ingår i en skilsmässa.

Dödsfall är också något att beakta. Efterlevandeskydd och livförsäkring kan ge den med lägre lön (och därmed lägre pension) möjlighet att klara sig vid den andres bortgång.

Gemensam ekonomi sträcker sig bortom vardagen.

1 gillning

En anledning till att ha ett ISK var är att ni då kan spara dubbelt så mycket skattefritt. Se länken: Skatt på investeringssparkonto | Skatteverket

1 gillning

Jo, insåg att det var detta du menade, hade precis gjort en edit på det jag skrev (kopierar in det nedan):

Edit: Inser nu att du kanske menade p.g.a. att min inkomst är högre, så kommer min pension bli högre. Ja blir det så att vi skiljer oss så lär jag ha högre statlig pension antar jag. Blir det på något sätt tydligt i framtiden att min pension kommer vara fantastisk och hennes katastrof men att vi samtidigt inte har något större privat pensionssparande så får vi väl tänka om och kanske försöka spara lite extra för henne. Men för tillfället är planen att vårt pensionssparande blir stort nog i framtiden att täcka båda. F.ö. är hennes föräldrar och familj på snudden till rika, medan mina inte är det. Så hon lär ändå ärva och få mer än vad jag skulle få i slutändan om vi skilde oss.

Så för tillfället är inte det något fokus men vi får väl tänka om ifall vi börjar märka på något sätt att det kommer bli en rejäl skillnad.

Jag och min man har gemensamt lönekonto med betalfunktion på SEB. Och sen har vi varsitt eget konto där vi för över en fickpeng som vi kan spendera hur vi vill utan att checka av med den andra om det känns ok.

Present osv blir ju att det betalas av det gemensamma-men jag ser till att betala det med kreditkortet så det kan fortsätta vara “hemligt” tills han får det. I övrigt använder jag inte kreditkortet till annat än ex prenumeration på DN eller liknande, där man måste ange kortnummer. I övrigt försöker vi swisha alla de gånger det finns möjlighet. Det gör att det alltid finns utrymme på kreditkortet så man kan handla dyrare saker. Beställer vi något dyrare på nätet, eller resa eller liknande- då använder vi kortet för att tex kunna reklamera ej levererade köp.

Tyvärr har vi inte hittat något kreditkort- där man kan ha extra kort- där båda personer kan se varandras köp. Bra om man ex vill hålla presentköp hemliga. Lite småjobbigt i somras och höstas när vi bara levde på en inkomst (och det var dessutom ingen heltid), och man fick planera och fråga “är där några stora inköp så vi måste ta ut från bufferten för att klara räkningarna?” osv. Jag fick vänta i flera månader på ersättning från fk, samtidigt som min man är tjänstledig 30% för att han hoppat på ett projekt som gör att han fakturerar lön från annat håll (och det blir ju inte riktigt regelbundet, man vet inte när det kommer in pengar). Vi är inga spenderare, och behöver oftast inte tänka oss för när vi handlar. Men nu blev det lite mer meck och hålla koll, och då hade det varit lättare att se köp som båda gör. Nu kändes det lite lustigt att säga till min man “har du gjort några stora inköp, tänk på vad du handlar så du säger till i god tid. Jag måste hinna ta ut pengar från bufferten om vi ska hinna betala räkningen, om det behövs”, som om det var en utfrågning :sweat_smile:

Och då kommer vi till det här med sparkonton och buffert och ISK osv. Tyvärr är det jag som står på allt sånt. Men det är för att min man har dubbelt medborgarskap, han är svensk och amerikan. Han har gjort sin intervju för att få lämna sitt amerikanska, men det måste verkställas också. Innan dess får han inte ha ISK. När det gäller buffert (sparkonto), så bad han mig stå på det- och jag förstår varför. Jag fick se den deklaration han måste göra för varje svenskt sparkonto han har. 711 sidor, typ. Jag försöker hela tiden visa honom vad vi har, men han bryr sig inte. Det är en jättekonstig känsla för mig att inte han har tillgång till våra pengar annat än via mig. Men jag brukar be honom “snälla kan du åtminstone titta på saldot för min skull, så jag kan känna att du sett det” :sweat_smile: Men så fort han är av med sitt medborgarskap så kommer vi dela upp det, och ha fullmakter för varandra (han får inte ens ha fullmakt för att se mitt ISK pga amerikan).

Men i övrigt måste jag säga att det där gemensamma lönekontot gör att saker blir så smidiga. Vi behöver inte hålla på och fråga varandra och skicka pengar fram och tillbaka och checka av så den andra har tillräckligt. Det står ju svart på vitt för båda hur mycket där finns, och båda kan betala räkningar via det kontot.

2 gillningar

Jo har funderat på det också. Men när jag räknar på det blir det nästan försumbart i skillnad.

1 gillning

Han har gjort sin intervju för att få lämna sitt amerikanska, men det måste verkställas också. Innan dess får han inte ha ISK

Oj, är lite i liknande sits. Visste inte alls om detta. Kan du elaborera på detta, varför får han inte det? Vad mer påverkar det?

1 gillning

Vet inte riktigt. Tror det är skatteregler eller nåt. Det kan möjligtvis vara bankerna som sätter stopp för att de ska slippa hantera utländska medborgares ISK. ISK skapades ju trots allt för att det skulle bli enkelt att spara med aktier/fonder, utan komplicerade deklarationer. Men vet inte om det är bankerna som stoppar, eller om det är svenska regler generellt? Jag vet inte om det gäller alla dubbla medborgarskap, eller om det bara är amerikanska och ev några andra.

1 gillning

Vi har totalt gemensam ekonomi. Gifta 15 år. Endast gemensamma barn. Alla löner kommer in på ett gemensamt konto, därifrån betalas alla räkningar. Jag sköter räkningar och sparande. Sparande läggs in på ISK & KF i mitt namn, men finns sparande i hennes namn också. Oavsett vem som står på kontot så är det våra gemensamma pengar. Pensioner har vi inte diskuterat eller fixat på något särskilt sätt. Frun får en ekonomirapport några gånger per år för att få koll på vårt sparande, men tror inte hon läser mer än sista raden :slight_smile: Matpengar: Vi sätter in 8kkr på ICA varje månad. Brukar nästan räcka. Handlar 90% på ICA.

Jag tror en sak som gör att vår lösning funkar bra för oss är att vi har samma syn på pengar, sparande till en trygg ålderdom men ändå unna oss trevliga resor emellanåt. Vi har två bra löner, nästa på öret samma löner. Vi köper de saker vi behöver och vill ha. Större inköp brukar vi prata ihop oss om, såsom ny cykel till mig eller en ny inredningsdetalj som vi tydligen inte klarar oss utan. Jag driver dagliga små-kostnader (pryttlar från Amazon mm), hon köper mer sällan men då dyrare. Känns som vi slösar ganska så lika båda två, men är dock inget mål att det ska vara 100% rättvist, vi har olika behov. En annan nyckel till att det funkar är såklart att vi inte behöver suga på ramarna. Emellanåt måste vi såklart bromsa utgifterna, och jag ser hela tiden över våra abonnemang mm. Man vill ju inte slösa i onödan.

Edit: Vi hade i början av vår relation ett gemensamt konto, samt privata konton dit vi fick månadens fickpengar, men då mina fickpengar alltid tog slut så skippade vi det :slight_smile:

3 gillningar

Detta låter faktiskt precis som oss. Det är just det att vår syn på ekonomi är väldigt lik och vi behöver aldrig bråka över pengar, vi tycker likadant för det mesta både kort- och långsiktigt. Ert upplägg är nog det sättet vi vill köra på också. Skönt att höra från någon som gör så och att det går bra :slight_smile:

1 gillning

Vi kör med kreditkort för allt till hem och barn. Jag använder det i tjänsten också så det räcker oftast till en semesterresa per år eller vartannat på bonusen (SAS amex).

Slår ihop alla utgifter, tar 5k var i fickpengar och sätter sen in överskottet på gemensamt sparande.

1 gillning

Jag och min fru har varit gifta i många år och har hus och barn tillsammans. Vi har båda bra löner men hon jobbar 80% och jag har ett heltidsjobb där jag drar in ca 3-4x hennes nettolön.

Vi har relativ samsyn på ekonomi och vad som är en lämplig burn rate och har ALLA pengar gemensamt oavsett vem som tjänat dem. Jag är väldigt intresserad och insatt i ekonomi och sperande medan hon är relativt ointresserad. Såhär gör vi:

  1. Varsitt lönekonto (i samma bank) som mest fungerar som en liten buffert.
  2. Gemensamt transaktionskonto dit pengar hamnar för att betala räkningar. Jag betalar de få räkningar som inte står på autogiro, oftast med e-faktura.
  3. Kreditkort med master-slave-kort och gemensamt konto, används till nästan alla betalningar, Vi använder självklart inte kreditutrymmet så länge att det börjar ticka ränta.
  4. KFs i mitt namn (med henne som förmånstagare) där 90% av våra finansiella tillgångar sparas. Jag administrerar och förvaltar investeringarna.
  5. ISK i hennes namn med indexfonder motsv några månaders kostnader, mest för att det är väldigt praktiskt om jag skulle bli överkörd av en buss och det tar några veckor att lösa dödsboet.
  6. Barnsparande i mitt namn i KFs med frun och barnen som förmånstagare.
  7. Tjänstepensioner är separata och JA, min tjänstepension kommer bli mångdubbelt högre än hennes. Och det får vara ok. Hennes ekonomi är redan enormt mycket starkare pga min höga inkomst och det värde vi byggt mycket pga den.

Gifta sedan 2007 två gemensamma barn varav ett hemmaboende. Vi har gemensam ekonomi men egna Bank och lönekonton. Jag tjänar ca X3 vad hon tjänar brutto. Jag betalar alla räkningar och sparar till boende och buffert för oss. Hon betalar mat (8000kr på ICA konto då hon jobbar på ICA och har ICAbanken) och bidrar med 6000kr ytterligare till buffert och kontantinsats sparande. Allt gemensamt står jag för, större inköp görs i samråd medans småköp av mig görs enligt principen vuxet beslut. Frun gör småköp av överskottet från sin egen lön (lön - 14000), hon sparar även till pension på avanza från detta överskott. Min pension har vi inte avsatt något privat fn då min prognos ser bra ut utan privat sparande. Presenter och julklappar står jag för (förutom till mig själv, då hon vanligtvis tar av sitt överskott).

1 gillning