Vi delar på allt inklusive alla pensionsinbetalningar som vi reglerar för i efterhand. Lönerna studsar på egna lönekonton in på gemensamt konto varifrån 99% av kostnader betalas.
Varje månad för vi över 1k sek till vardera persons lönekonto. Denna är lekpengen som kan läggas på precis vad som helst inklusive total vaskning. Min upplevelse är att på det viset ger mina lekinköp betydligt mer tillfredsställelse. Min fru lägger de på hög och kan nu åka några varv runt jorden.
När vi träffades var våra ekonomier jämförbara +/- 150k sek och ingen väntar sig betydande arv, vilket nog underlättade förbehållslös sammanslagning.
Självklart är vi bra på olika saker och med barn tycker jag det är ännu viktigare att man är två självständiga individer som kan sköta sig själva med tanke på att man lämnar den andra med ett ansvar ifall man dör.
Det låter inte som ni har har barn i förhållandet. Kanske har jag fel om just er, men jag tror det är en avgörande aspekt, eftersom med gemensamma barn kommer in aspekter av att man vanligtvis delar upp ansvar för inkomst och omsorg och uppoffringar (upplevda likväl som verkliga).
Skillnaden i “bokföringen” är inte så stor, men mentalt är det rätt stor skillnad mellan “mina pengar” och “våra pengar”. Lättare att inte vara självsnål om man har sina egna pengar, och gåvor till varandra känns mer betydelsefulla.
Absolut, men det i alla fall för mig mentalt samma sak ändå. Våra löner går först in på samma konto och sen delas det ut en fickpeng på varsitt. Dessa pengar är absolut våra egna, de används till exakt vad man vill inklusive presenter till varandra.
Har ni verkligen gemensam ekonomi om ni har egna pengar? Blir en definitionsfråga, men i praktiken är det i så fall ingen skillnad överhuvudtaget om man delar upp det så båda har lika mycket disponibelt, utan bara var pengarna landar först.
Hehe ja det är lite min poäng. Folk definierar saker olika fast de är samma i praktiken. Och sen är gemensamt/separat ekonomi inte binärt utan en flytande skala.
I mitt huvud så betyder ”separat ekonomi” att man inte gör någon slags utjämning.
Tänkt mycket på det här och fastnar ständigt på definitionen av ”gemensam” respektive ”separat” ekonomi.
Jag vill mena att jag och min fru har gemensam ekonomi i så mening att det, till syvende och sist, inte finns något ”mitt och ditt”. Det gemensamma hushållets behov går alltid först. Men vi har inga gemensamma konton (utöver bufferthink, även om denna också står på mig) eller något ”månadspeng”-upplägg.
Vårt upplägg är ganska enkelt där stående kostnader allokeras efter inkomst. Efter en snabb överslagsräkning varje år kommer vi överens om ett lämpligt belopp som min fru swishar mig varje månad eftersom jag är mottagare av alla räkningar o.s.v.
Det som är kvar efter sparande och stående kostnader spenderas sedan helt efter eget huvud. Vi litar på varandras omdöme. Om en av oss anser att de behöver lägga X kronor på saken Y så har ingen av oss några som helst åsikter om den saken.
Finns ju egentligen inget som heter “separat ekonomi” om man är gift utan äktenskapsförord. Om ni inte har ett äktenskapsförord, ska alla tillgångar (både era enskilda och gemensamma) delas lika efter avdrag för skulder.
Sen kan man låtsas att man har separat ekonomi så att man har sina “egna” pengar att spendera.
Om man bråkar om ekonomin så håller inte förhållandet länge… det är min erfarenhet. I slutet av dagen är ekonomi bara ett medel att leva - och är inte något som man bör dra in i ett kärleksförhållande.
Däremot bör man komma överrens vad som gäller och hur man vill leva, och hur ens ekonomi ser ut just nu och i framtiden, innan man går in i ett gemensamt liv (sambo eller gift…). Så - tala ut om det, kom överrens hur ni vill leva så har ni möjlighet att bli ett lyckligt par - gemensam, separat, eller en hybrid spelar ingen roll så länge båda är överrens.
Enligt Länsförsäkringar fryses konton tillfälligt när en person dör. Genom att själv behöva aktivt föra över pengarna till det gemensamma kontot tänker vi att om den andra dör undviker vi att lön sätts in på ett konto som under en tid inte går att använda.
Men om man har ser problem och inte tar upp dem håller det kanske längre men troligen sämre?
Svårt att hålla ekonomi ute ur en seriös relation. Nästan ännu svårare än andra stora livsfrågor som religion, politik, livsmål, eftersom det är i din vardag oavsett vad du vill.
Jag skulle ändå hävda att det är lättare att hålla sams när inte alla ekonomiska beslut måste tas ihop utan enbart en viss gemensam del.
Om en part vill lägga pengar på utelunch varje dag så kan den göra det med sina pengar. Om en part vill shoppa loss på black friday så kan den göra det. Man behöver inte ge och få tillstånd hela tiden och man slipper bry sig om den andra slösar med sina pengar på vad man själv uppfattar som mindre viktigt.
Bara för att man har gemensam ekonomi betyder det ju inte att man måste fråga lov om allt man skall göra, om det man vill göra ligger inom marginalerna för vad ekonomin tillåter.
Precis på samma sätt som när man har separat, har man inte pengar till att äta utelunch varje dag, så går det inte hur separat ekonomi man än har.
Det är exakt det jag menar - ett förhållande kommer aldrig att hålla långsiktigt om ekonomin ligger som ett ok över relationen. Det kommer att leda till bråk, stress och ohälsa.
Red ut det innan ni går in i en relation där ni kommer att leva tillsammans. Annars blir det inte bra.
Ja det är väl något man behöver planera för och anledningen att man har en hybridekonomi (gemensamma konton för dagsekonomi, egna konton för att ha pengar tillgängligt för annat).
Jag och min fru använder mitt konto för gemensamma ekonomin och hon har eget konto där hon har egna pengar - jag tar alla stora kostnader och kostnader för boende, etc.
Hon har tillräckligt för att klara sig över en eventuell period av fruset konto hos mig vid dödsfall.
Vi har varsen vardagsbank samt en gemensam bank. På den gemensamma banken sätter vi varje månad in en “lön" som är procentuellt fördelad utifrån skillnaden i inkomst. Där har vi ett flertal konton bland annat ett vardagskonto med två kort kopplade för rörliga utgifter, sen ytterligare konton där vi periodiserar olika typer av sällanköp, bostadsunderhåll, transportrelaterat etc.
Också lättare att vara gemenskapssnål. Man behöver renovera något, men den ena parten föredrar att ha sina pengar på sitt konto eller lösa det med en skuld mellan parterna som ska regleras senare trots att bägge får nytta av det osv.