Hur kan sättet vi frågar och svarar på göra oss till bättre beslutsfattare?

Att generalisera gör att man kan dra paralleler till allt möjligt. Då blir det lätt OT.


Kom att tänka på ett exempel från Wolf of Wallstreet.

Belfort (huvudkaraktären):
Alla ni säljer aktier till på telefon vill bli rika.

Lärling: Inte buddhistmunkar. Inte en kille jag känner som bara vill röka på och tillverka möbler. Alla vill inte bli rika.

Där har lärlingen öppnat upp en mer generell fråga. Det blir lätt OT då.

1 gillning

Jag har precis läst Tornells bok. Boken berör olika områden och teman i livet och vanliga beslutsfällor beskrivs bland annat. Några aspekter från kapitlet om ekonomi:

  • Vi förlitar oss i hög grad på information som ligger nära i tid eller är lätt att komma ihåg. Vi tenderar också att väga möjliga konsekvenser högre än sannolikheter när vi ska ta beslut. Dessa faktorer kan leda till felbeslut. Vi kan alltså underskatta eller överskatta risker baserat på dels på vilken information vi vilar beslutet på, dels på hur starkt positiva eller negativa eventuella konsekvenser av ett beslut är oavsett hur sannolika dessa är att infrias.
  • En anledning till att det kan vara svårt att spara eller investera långsiktigt, är en konflikt mellan det emotionella och rationella beslutssystemet. Det emotionella beslutssystemet aktiveras lättare vid belöning som ligger nära i tid. Vi tenderar att uppleva en lyckokänsla när belöningssystemet aktiveras.
  • Vi upplever att vi oftare ångrar aktiva beslut med dålig konsekvens än passiva beslut (då vi väljer att inte göra något) med dålig konsekvens. Detta kan till exempel förklara varför det kan upplevas svårt att sälja investeringar som har gått med förlust även om vi inser att andra investeringar vore ett bättre val. Vi ångrar redan att vi tog det aktiva beslutet att investera i tillgången från första början. Att sälja är ytterligare ett aktivt beslut och då är vi oroliga för att investeringen ska ha positiv utveckling efter försäljning och att vi får ytterligare ett aktivt beslut att ångra. Ofta tas då det passiva beslutet att inte sälja med förhoppning att den tidigare förlusten ska tas igen trots medvetenhet om att det finns andra och bättre alternativ.

Även Tornell nämner beslutsmodellen ovan och han har också ett eget alternativ:

RUTIN

R - Resultatet klargörs först - vad vill jag uppnå?
U - Underlaget är objektivt och relevant
T - Två beslutssystem (det emotionella och det rationella) i samspel - involvera båda systemen i processen.
I - Ifrågasätt i processen för att undvika misstag
N - Närvaro är avgörande - en sista kort inre avstämning innan beslut tas för att se om det tänkta beslutet känns rätt i både hjärta och hjärna.

1 gillning

Väldigt intressant ämne, som man inte ska förminska eller förenkla på något sätt. I termer av ekonomiska frågor håller jag med ovan svar, om att det är bättre att förstå system och mekanismer som påverkar.

Dock, i andra sammanhang, typ livet, skulle jag vilja påstå, att ställa frågor som ger generella svar inte leder någonstans. Det blir “bara” flum. Eller teoretiska amöbor som växer och växer, tills de tappar sitt innehåll eller/och riktning.

Däremot finns det otroligt mycket att hämta i erfarenhetsbaserad forskning, där det explicit fokuseras på situationsbunden erfarenhet, som inte alls handlar om någon avgränsad förståelse, snarare tvärtom, men som kan te sig implicit eller tacit (i alla fall till en början).

2 gillningar