Döma processen utifrån resultatet eller inte?

Övrigt
1

Fortsätter diskussionen från Stora citat tråden | Låt oss samla tänkvärda och inspirerande citat här:

Du får gärna säga något mer om det här?

Jag håller med helt i processer som är linjära, till viss del olinjära, enkla, komplicerade och komplexa processer där en given indata alltid leder till en given utdata. T.ex. bakning, byggande av hus, de flesta industriprocesser och så vidare.

Problemet att det fungerar dåligt att utvärdera resultat baserat på input i t.ex. kaotiska processer som påverkas av slumpen. Det vill säga där du beroende på indata kan få helt slumpmässig utdata.

Jag påstår att investeringar (=slå index / alpha) ligger mer åt det slumpmässiga och kaotiska hållet vilket har visats i t.ex. “A Random Walk Down Wall Street”, “Fooled by Randomness” och en uppsjö andra böcker och artiklar.

@Jonathan.S - du har ju ett bättre språk än mig i det här området - fick jag rätt på det? Vad är din input då jag nog vågar påstå att du är bäst i forumet på den här typen av frågor generellt.

2 gillningar
2

Men även slumpmässiga utfall brukar ju ligga inom något slags intervall, om processen inkluderar något sorts worst case scenario och det sedan inträffar så kan man ju inte döma processen.
Men om något ännu värre än worst case scenariot inträffar, då får man nog gå tillbaka och i alla fall titta på sin process så att man inte missat något.

1 gillning
3

När slumpen är en faktor måste vi titta på sample size och standardavvikelse.

Om sample size är stor och standardavvikelsen är liten så är resultaten väldigt betydande även i de fall slumpen är en faktor.

Slumpen är ofta en faktor i vetenskapliga experiment och inom t.ex fysiken så krävs ofta åtminstone “5 sigma” för att en observation ska anses vara robust.

https://home.cern/resources/faqs/five-sigma

4

Kan rekommendera följande memo av Howard Marks på ämnet:

Några citat:

You cannot tell the quality of a decision from the outcome. […] You can make the best decision you can, based on what you know, but the success of your decision will be heavily influenced by (a) relevant information you may lack and (b) luck or randomness. Because of these two factors, well-thought-out decisions may fail, and poor decisions may succeed.

Som illustreras av att tita på resultatet t.ex.:

  • Vem är den bästa investeraren - den som fick +10% eller den som fick -2%?

Den som fick +10%, eller hur?

Men tänk om: den om fick +10% agerade i en marknad som gick +15% och den som fick -2% slog index eftersom det hamnade -5%?

1 gillning
5

(Ska läsa memot senare)

Igen, detta är en fråga om sample size.

Alice och Bob får välja mellan två spel:

  • I spel 1 har man 50% chans att vinna 100 kr och 50% chans att förlora 50 kr.
  • I spel 2 har man 50% chans att förlora 100 kr och 50% chans att vinna 50 kr.

Alice är klok nog att välja spel 1, medans Bob är galen nog att välja spel 2.

Alice har otur och förlorar 50 kr i första rundan, medans Bob har tur och vinner 50 kr i första rundan.

Med så litet sample size är det sant att vi inte kan döma “the quality of the decision from the outcome”.

Men låt oss nu upprepa detta spel 1 000 000 gånger och sannolikheten att Bob slutar som vinnare och Alice slutar som förlorare är astronomiskt liten.
Med så stor sample size kan vi nu med extremt stor säkerhet döma “the quality of the decision from the outcome”.

1 gillning
6

@Marknadstajmarn - köper det rakt av i ditt resonemang. Men det är inte en kaotisk process skulle jag säga.

Ska försöka få till @Jonathan.S att komma in i tråden. Tror det kommer göra oss alla klokare, han jobbar med det här professionellt (inte investeringar) och i högriskmiljöer.

2 gillningar
7

Om jag startar en process vill jag att den ska nå vissa mål. Det är syftet. Gör den inte det är det antingen fel på processen eller fel på målet. Eftersom målet är syftet kan inte det vara felet utan felet måste vara processen eftersom den inte leder till målet.

Det måste finnas en anledning till att målet inte nås. Den anledningen har jag försummat att ta hänsyn till, uppenbarligen. Det kan vara svårt att ta hänsyn till allt men det friar inte processen från att vara felet. Det måste ingå ett moment som skyddar eller åtgärdar om saker går fel. En livlina helt enkelt.

Sen tror inte jag att börsen i allmänhet är slumpmässig. Möjligen på väldigt kort tid men inte på lite längre sikt. De trender som vi alla ser och upplever på börsen bildas inte av en slump.

2 gillningar
Jag tror inte jag att börsen i allmänhet är slumpmässig
8

Ta allt man äger och dessutom belåna sig maximalt, åka till kasinot och satsa allt på 5 är en dålig process, men kan visa sig ha strålande utfall.

2 gillningar
9

Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Jag tror inte jag att börsen i allmänhet är slumpmässig

Jag tror inte jag att börsen i allmänhet är slumpmässig
10

Ett inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Jag tror inte jag att börsen i allmänhet är slumpmässig

11

Intressant frågeställning.

Hade jag haft ett alternativ med 90% sannolikhet att lyckas och ett med 10% att lyckas hade valt 90% framför 10%. Det sagt så kan alternativet med 10% bli det som lyckas. Det är inget konstigt. Jag kommer ändå fortsatt välja 90% att lyckas framför 10%.

Tar vi en situation med en motståndare, ex. på börsen, i företagande eller i strid, så kan det bli tydligare att fel beslut ändå kan leda till “rätt” utfall.

  1. Vi tar ett bra beslut och moståndare tar ett dåligt beslut = positivt utfall
  2. Vi tar ett dåligt beslut och moståndare tar ett bra beslut = negativt utfall
  3. Vi tar ett bra beslut och moståndare tar ett bättre beslut = negativt utfall
  4. Vi tar ett dåligt beslut och moståndare tar ett sämre beslut = positivt utfall

Bedömer vi processen utifrån resultatet i #3 och #4 så är risken att vi lurar oss själva.

Förenklat så kan vi förhålla oss till linjära och icke-linjära problem.

Linjära problem, som att bygga ihop en IKEA möbel, har förutsättningar som är lättare att överblicka och förutse, kan optimeras för effektivitet och där orsakssamband är tydliga. Här är sambandet mellan resultat och process starkare, ignorerar du ritningen till IKEA möbeln och bygger på måfå, dvs i detta fall en sämre process, ökar risken för sämre resultat.

I de icke-linjära problemen är förändringstakten snabbare och förutsättningarna svårare att överblicka och förutse. Ska jag uppfostra ett barn så finns det ingen ritning, ingen checklista, ingen förutbestämd metod att följa för att vara garanterad samma resultat vid varje tillfälle. Mängden variabler som påverkar problemet och hur de påverkar varandra, vilket är det som är verkligt intressant, går inte att förutse.

Ser man till börsen så är det i allra största grad ett icke-linjärt problem. Den totala mängden variabler som påverkar rörelser är svåra att kartlägga, för att inte tala om att förutse, och kommer förändras löpande. I vissa fall är vår process rätt när vi börjar lösa problemet men när problemet förändras blir processen felaktig. Efter som att vi inte kan veta alla förutsättningar som påverkar problemet så är det farligt att dra slutsatser om våra processer baserat på resultatet då vi inte vet om resultatet beror på att vi valde rätt, valde fel eller något helt annat utanför vår kontroll eller kännedom.

Det absolut vanligaste felet jag upplever att människor gör att man tror att icke-linjära problem är linjära, och tillämpar linjära lösning för att hantera dessa, ofta då man känner sig mer bekväm och van vid detta. Men verkligheten verkar sällan ta hänsyn till deras bekvämlighet.

Hantera inte ditt barn som en IKEA-möbel.

3 gillningar
12

Så hur ska vi utvärdera våra processer om inte baserat på resultaten de producerar?

Några exempel på strategier?

13

Bra fråga.

Vi kan ta ett exempel som vi alla kan vara överens är omöjligt att utvärdera på resultatet.

Köpa trisslotter som investeringsstrategi. Kan du utvärdera om det är en bra processmetodik att köpa trisslotter för att få avkastning på sitt kapital?

Eller är det helt omöjligt att utvärdera om köpa trisslotter är en bra eller dålig investeringsstrategi?

14

Köp alla trisslotter i cirkulation och räkna sedan hur mycket pengar du vann jämfört med hur mycket pengar du betalade.

15

Är det enda sättet att utvärdera?

16

Låt oss ta ett exempel där jag säger till dig att lotterna jag säljer har ett väntevärde på +10 kr per lott.
Det vore ju en fantastisk investeringsmöjlighet!

Men sen efter du köpt alla lotter så visar det sig att alla lotter var nitlotter och att allt var en scam.

Då var det väl nödvändigt med resultat för att utvärdera?

17

Känns ju väldigt mycket som ett specialfall med att utgå från en scam, kan vi inte försöka hålla diskusisonen på en lite högre nivå?

18

Var det verkligen det? Fanns det verkligen inga möjligheter för mig att ta hänsyn till risken att du bluffar?

19

En aktivt förvaltad fond med 3% avgift som påstår att den har som mål att slå index, men efter 50 år har underpresterat index varje år. Ska vi fortsätta tro på aktive förvaltaren eller kolla på resultatet?

Det finns många hypoteser som låter bra, men vetenskapen accepterar bara de som kan backas upp av empirisk data (resultat).

Jag tänkte också att en scam var ett bra exempel på ett “icke-linjärt” problem som introducerar oväntade variabler. Om vi utgår ifrån att trisslotternas faktiska utfall är detsamma som det marknadsförda så skulle jag kalla det ett linjärt problem.

1 gillning
20

Frågan måste ju ändå koka ner till vad som är ett bra respektive dåligt beslut? Hur exakt vet man att ett beslut är bra om man tänker på en process med väldigt många rörliga delar? Om man jämför med barnuppfostran kan det ju finnas väldigt många beslut som man inte har en aning om var de landar. Visst finns det objektivt dåliga beslut men merparten kan vara både bra och dåliga, sett ur olika perspektiv. Är det ens intressant att tänka på dem i termer av bra och dåliga?