Jag tror inte jag att börsen i allmänhet är slumpmässig

Fortsättning från diskussionen: “Döma processen utifrån resultatet eller inte? - Nr 9

Du får gärna återkomma med några källor på det här. Jag upplever det nämligen som precis tvärtom. Tre källor som jag gärna ger för min ståndpunkt är:

  • Nassim Taleb: “Fooled by randomness”

  • Burton Malkiel: “Random walk down wall street”

  • Michael Mauboussin: “Paradox of skill”.

Här är tre ChatGPT-sammanfattningar för de som inte läst böckerna som ger en introduktion:

Sammanfattning av Fooled by Randomness

Fooled by Randomness: The Hidden Role of Chance in Life and in the Markets" är en bok skriven av Nassim Nicholas Taleb, en tidigare finansiell handlare och nuvarande universitetsprofessor.

Boken fokuserar på människors missförstånd om slump och osäkerhet, samt hur dessa missförstånd påverkar våra beslut och vår förmåga att förstå världen. Taleb argumenterar för att det vi ofta betraktar som en del av vårt livsplan, en produkt av hårt arbete, eller ens framgång, kan faktiskt vara en följd av ren slump. Vi tolkar ofta slumpmässiga händelser som meningsfulla, vilket leder till överdriven självtillit och ett felaktigt sätt att se på risk.

Boken är uppdelad i flera segment där Taleb diskuterar olika koncept:

  1. Solons varning: Taleb introducerar konceptet att vi inte kan bedöma framgång förrän spelet är över. Han citerar Solon, en grekisk filosof, som varnade för att kalla någon lycklig förrän de hade dött och deras liv kunde ses i sin helhet.

  2. Skewed distributions: Taleb diskuterar idén om “feta svansar” och osymmetriska fördelningar. Detta är idén om att extremt osannolika händelser (svarta svanar) har en mycket större inverkan än vad vi vanligtvis räknar med.

  3. Narrativ bias: Vi har en tendens att skapa berättelser för att ge mening åt händelser, även när det inte finns något samband. Detta leder till att vi tror att vi förstår mer än vad vi faktiskt gör.

  4. Överlevnadsbias: Vi ser ofta bara på de som har lyckats, inte på de som misslyckats. Detta kan leda till en felaktig uppfattning om hur sannolikt det är att lyckas.

  5. Induction problem: Framtida händelser kan inte alltid förutsägas baserat på tidigare händelser, men vi har en tendens att lita för mycket på tidigare erfarenheter.

Genom att analysera dessa koncept kritiserar Taleb starkt den moderna ekonomiska teorin, Wall Street och deras metoder för riskhantering, som han anser vara allvarligt bristfälliga och missvisande.

Slutligen uppmanar “Fooled by Randomness” oss att ompröva vårt sätt att se på världen, och vara mer ödmjuka inför slumpen och osäkerheten i livet.

Sammanfattning av Random walk down wall street

“A Random Walk Down Wall Street” är en bok skriven av ekonomen Burton Malkiel. Den publicerades första gången 1973 och har sedan dess uppdaterats flera gånger för att inkludera aktuell marknadsinformation och trender. Malkiel är en stark förespråkare för hypotesen om en effektiv marknad och tror att ingen kan konsekvent förutse marknadens rörelser.

Här är en AI-sammanfattning av följande böcker ovan:

  1. “A Random Walk”: Malkiel förklarar att en “random walk” är ett ekonomiskt begrepp som innebär att korta tidsserier med aktiepriser inte kan förutsägas. I grund och botten hävdar han att aktiemarknaden är effektiv, vilket innebär att alla tillgängliga informationer redan är inräknade i aktiernas priser.

  2. Historisk tillbakablick: Malkiel går igenom historien om spekulationer och investeringar, från 1600-talets holländska tulpanmanin till moderna finansiella bubblor. Han undersöker cykler av spekulation och kollaps för att visa hur svårt det är att slå marknaden konsekvent.

  3. Teknisk och fundamental analys: Han granskar två vanliga metoder för att försöka slå marknaden - teknisk och fundamental analys - och kommer fram till att ingen av dem är tillförlitlig. Tekniska analytiker försöker förutse framtida prisfluktuationer baserade på tidigare mönster, medan fundamentala analytiker fokuserar på företagets egenskaper, såsom inkomst och tillväxt. Malkiel menar att dessa metoder inte är mer effektiva än slumpmässiga gissningar.

  4. Modern portföljteori: Malkiel beskriver teorier om risk, avkastning och portföljkonstruktion, inklusive betydelsen av diversifiering och att ha en balanserad portfölj.

  5. Personlig finansiering och tillgångsallokering: Malkiel ger råd om hur man bäst allokerar tillgångar genom livet. Han förespråkar indexfonder som den bästa strategin för de flesta investerare, på grund av deras diversifiering och låga kostnader.

“A Random Walk Down Wall Street” är en stark kritik mot försöken att slå aktiemarknaden genom spekulativa metoder. Istället förespråkar Malkiel en mer disciplinerad och vetenskapligt baserad inställning till investeringar.

Sammanfattning av Paradox of skill

“Paradox of Skill” handlar om att förstå balansen mellan tur och skicklighet i resultatet av en given aktivitet. Den centrala tesen är att när deltagarnas skicklighetsnivåer blir alltmer jämn (det vill säga alla blir mer och mer skickliga), spelar turen en större roll i att bestämma utfallet.

Detta förklaras med att när alla deltagare är skickliga och skicklighetsgapet minskar mellan dem, är det mindre troligt att den mest skickliga personen alltid vinner. Istället blir slumpmässiga, oförutsägbara händelser (tur) mer avgörande.

Mauboussin tar ofta upp exemplet med professionell baseboll för att illustrera detta koncept. När spelet började var variationen i skicklighet mellan spelarna stor. Men när spelet utvecklades och spelarnas skicklighet förbättrades över tid, minskade denna variation. I dag är skillnaden i skicklighet mellan den bästa och den sämsta professionella basebollspelaren relativt liten. Som ett resultat har den slumpmässiga faktorn (tur) blivit mer framträdande i spelet.

“Paradox of Skill” har också betydande implikationer för finansiella marknader. Mauboussin argumenterar för att eftersom alla investerare har tillgång till samma information och utbildning, har nivån på skicklighet ökat och skillnaden mellan den mest och minst skickliga investeraren har minskat. Detta har gjort att turen har fått större betydelse för att uppnå över genomsnittlig prestanda, vilket stödjer användning av passiva investeringsstrategier som indexfonder.

Sammanfattningsvis, i en värld där alla blir mer och mer skickliga, blir tur en alltmer avgörande faktor för framgång.


Här är vårt avsnitt på ämnet: https://rikatillsammans.se/paradox-of-skill/

1 gillning

Nä, jag har inga källor i denna kväll utan skriver hur jag upplever det. Somliga tycker inte att man ska skriva något här överhuvudtaget om man inte refererar till källor. Du tillhör inte dem som tur är, även om du också gärna vill ha källor.

Jag tycker att det är ologiskt om långvariga trender, som nästan alltid existerar, vore helt slumpmässiga.

1 gillning

Ja, jag föredrar källor men är helt okej att man har åsikter om man är tydlig med det, som du är nu. Det uppskattar jag.

Jag tror det är viktigt att skilja på olika horisonter och olika saker. Jag upplever det t.ex. inte slumpmässigt att aktier slår räntor eftersom vi har riskpremie-konceptet (även om räntor förvånansvärt nog slår 90%+ av alla aktier över tid). Men här kan jag ha fel.

Bra, det breddar ju debatten!

Källor är bra men ibland får jag intrycket att en del blir slavar under dem och inte vågar ha en egen uppfattning. Den risken verkar uppenbar.

Ibland är det förlösande att starta med en helt egen uppfattning för att sen stämma av bärigheten i den mot andra källor. Istället för tvärtom.

1 gillning

Jag upplever också att börsen inte alltid är helt slumpmässig, men vi människor med den upplevelsen lyckas ändå inte använda vår upplevelse för att generera pengar bättre än index.
Tvärt om kan upplevelsen att börsen inte är helt slumpmässig få oss att inbilla oss att vi kan överlista alla andra, men i slutänden så lyckas vi bara korta perioder med det.

Men den statistiska förklaringsmodellen för slumpprocesser är bara en model, även om det är en väldigt bra modell.
Kanske är det andra saker som driver börsen, men den statistiska modellen förklarar det väldigt bra.
Kommer du på en bättre modell så ska du så klart ha creds för det!

Långa trender hänger nog ihop med konjunkturcykler. De går att grovt observera och mäta, men det går inte (idag ännu) att exakt i förväg tajma ens de långa trenderna. Ofta går man i eller ur för tidigt eller för sent, vanligen för sent.

En stigande trend måste ha gått ned ett antal dagar för att jag ska kunna förstå att trenden skiftat och blivit fallande. Då har jag redan missat tajmingen.
Jag testade simuleringar på trendföljande på olika intervall i excell. Man kommer aldrig i eller ur den mest optimala dagen.

Eftersom man ligger felpositionerad när trenden skiftar, innan trendmodellen ger signal, så missar man mycket tillväxt med trendbaserad handel.
Trendmodeller ger även felaktiga signaler ibland.
Det gör att du förlorar inte så mycket på att ha en “just keep buying” strategi som rika tillsammans förespråkar, för du får ju mer för dina sparpengar när trenden är fallande. Ska man handla när det är dyrt eller billigt?

Jag använde mig, trots min kritik, av visst trendtänk 2022 eftersom jag inte stod ut att se min portfölj falla. Men det säger mer om min psykologi än vad som är optimalt.

1 gillning

Okej, så om jag tar fram en börskurva och visar här. Kan du säga mig om den var skapad av en slumpgenerator eller en faktiskt verklig kursgraf?

@Nightowl Det beror på vilka variabler vi pratar om.

En fullkomligt slumpmässig graf bör vi väl kunna urskilja från en verklig kursgraf?

Definera “fullkomligt slumpmässig”…

T.ex. en random walk med ett över tid positivt väntevärde på förändringen kan betraktas som fullkomligt slumpmässig. Eller inte speciellt slumpmässigt.

Helt beroende på vad man menar.

En graf med positivt väntevärde skulle jag inte betrakta som fullkomligt slumpmässig iaf.

Här är ett exempel på en artificiellt skapad graf som har bestämd exponentiell stigning + bestämd “cykliskhet” + en viss slumpmässig volatilitet.

Den skulle kunna lura mig, men jag skulle inte kalla den fullkomligt slumpmässig.

1 gillning

Grafen som kommer från att iterera följande ekvation skulle jag kalla fullständigt slumpmässig.

pk+1 = pk + a där a är normalfördelad med standardavvikelse 30 och ett väntevärde 0.02

Den har ett positivt väntevärde över tid och ingen trendkomponent som är användbar för att kunna se om priset har högre eller lägre sannolikhet för en viss framtida kursrörelse. Sannolikheten för framtida kursrörelser är helt oberoende av historiska dito oavsett tidshorisont bakåt.

En sådan graf lär du kunna se trender, cykliska perioder och andra olika “element”. Även om vi båda vet att rent matematiskt så finns de inte där. Det är bara din egen hjärnas påhitt.

3 gillningar

Men jag tänker ändå säga att det inte är en fullkomligt slumpmässig graf, eftersom den har ett känt väntevärde. Att den har en stigande trend över tid är inte slumpmässigt och är inte mitt hjärnas påhitt!

Att jag inte kan använda historisk data för att överprestera väntevärdet är en annan sak.

1 gillning

Vi skulle kunna byta namn på det positiva väntevärdet och istället kalla det riskpremie. Där storleken på det väntevärdet är proportionell mot storleken på standardavvikelsen när vi jämför olika värdepapper.

Et voila en marknad som rent matematiskt är omöjligt att slå riskjusterat men som ger avkastning…

Jag håller nog inte med om att det går att kalla trend i mitt exempel när den inte är begränsad i tid. Rent matematiskt kan ju inte trenden brytas och inte heller växla håll t.ex.

Här kan man leka med slumpgenerator:

Jag sa inte att jag kunde slå den effektiva marknaden (utan tur).

Eftersom du valde ett icke-slumpmässigt väntevärde.
Om väntevärdet också växlade slumpmässigt vid varje rörelse så skulle håller jag med om att ingenting skulle kunna förutspås.

2 gillningar

Tack @Nightowl och @Marknadstajmarn för en intressant (och värdig) diskussion. Jag lär mig mycket och följer även om jag inte känner att jag kan bidra för att ta diskussionen framåt. Jag står och hejar på vid sidlinjen.

Men ett väntevärdet är ju i allmänhet konstant när man pratar distributioner.

T.ex. är väntevärdet på en tärning 3,5. Är därmed inte en tärning helt slumpmässig?

Varierar väntevärdet slumpmässigt innebär ju bara att slumpvaribeln inte kan beskrivas av den föreslagna distributionen och någon annan distribution behövs. Väntevärdet per definition behöver vara konstant för att kunna beskriva en distribution.

Att ingenting kan förutspås är enligt mig ett extremt mycket striktare krav än fullständigt slumpmässighet. En tärning t.ex. har bara 6 möjliga utfall. Väldigt förutsägbart att det blir ett av talen på tärningen.

En trisslott har både minimi- och maxvinst känt, likaså sannolikheten för olika vinster. Ändå skulle jag kalla den fullkomligt slumpmässig.

5 gillningar

Flashback till matstat-kursen på LTH i 110 här… :grin::see_no_evil: (ska vara tyst nu, lovar)

Måste säga att ni är grymma. Jag får anstränga mig för att hänga med och hade inte kunnat formulera det i närheten lika bra som ni. :heart:

Jag uppfattar själva frågan här som för oprecis för att kunna besvaras ordentligt. Om du skulle ta 3-4 exempel skulle det bli enklare. Det finns rimligen både ”långsiktiga trender” som bygger på en faktisk underliggande värdetillväxt (=inte slumpvis) och trender som mest bygger på spekulativa idéer. Det handlar då om vinster som ska vara enormt jättestora och komma i någon obestämd framtid. Det här sistnämnda är i någon mening slumpvist. Mycket av ”aktieraketer” och andra stora kursrusningar på börsen är slumpvist. Det går jättemycket upp och sedan ner igen.

Enligt min uppfattning bör det vara så här, vilket stämmer med hur verkligheten beter sig som jag uppfattar den:

  • Allt som ser ut som en trend är det inte, det KAN vara ren slump som ligger bakom
  • Allt som ser ut som en trend kan heller inte avfärdas som ren slump bara för att det KAN vara ren slump

Omvändningen gäller också:

  • Allt som inte ser ut som en trend KAN vara en trend men är dolt i för mycket överlagrad slump, mer tid kan krävas innan det uppfattas som trend.

Jag tror trend finns samtidigt på olika sikt. Kort, lång, medellång. Dessa är överlagrade med slump, vilket kan göra det svårt att med säkerhet säga om det är trend eller inte.

Det känns lite väl abstrakt att bara titta på själva grafen för börsvärdet och kalla den slumpmässig.

Vi kan ju se ganska uppenbart att händelser i verkligheten får genomslag på värderingen på börsen. Ska vi då kalla verkligheten slumpmässig?

Det är väl ganska mycket i verkligheten som är av slumpmässig natur?

1 gillning