Det är väl ganska rimligt att kalla verkligheten just slumpmässig?
Sars-Cov2 mutationen av något annat virus hade väldigt stor påverkan på börsen. Till sin natur helt slumpmässig, t.ex.
4 gillningar
Saker inträffar slumpmässigt också såklart. Men allt är inte slump. Vissa saker är logiska konsekvenser av slump.
Det finns en sanning i G Soros uttalande att det handlar inte om att ha rätt eller fel utan om vad du gör när du har rätt eller fel (fritt översatt). Logiska konsekvenser av slumpen alltså.
Just detta gör att diskussionen blir bara dryg för oss som inte har gått den kursen. Det blir som ett slags ryggdunkande för “oss som har gått kursen och är lite bättre än ni andra som inte fattar vad vi talar om”. Drygt var ordet!
Detta forum har enligt utsago en majoritet av nybörjare som läsare och att då inte kunna förklara allt med vanlig svenska är en svaghet. Det handlar inte om hur komplicerade saker är utan om förmågan att kunna förmedla det. Det ingick nog inte i kursen …
3 gillningar
Jag har läst matstat, högsta betyg på tentan. Men allt behöver inte förklaras med matstat, logiska resonemang duger.
1 gillning
Det mesta i verkligheten påverkas av slump. Det innebär inte att allt är slump eller domineras av slump. Många förlopp ser slumpmässiga ut men behöver inte orsakas av slump för den sakens skull.
Det är formulerat av mig på ett sätt så det ska vara lättare att förstå (och till viss del även matematiska förenklingar som en matteprofessor antagligen skakat på huvudet åt). Just för att inte exkludera de som “inte läst den kursen”.
Jag svarar även gärna på frågor om det är något som är oklart.
5 gillningar
Här kommer en av mina favorit-artiklar kring ämnet trendföljning:
Jag är inte tillräckligt såld på idén att själv för att lägga någon del av min portfölj i trendföljande, mestadels för att jag redan har tillräckligt med strategier att sköta om, samt att det kanske inte riktigt passar mig som investerare. Hade jag haft mer pengar & kört något närmare en allväders hade jag troligen haft en trendkomponent som risk-off.
Hur definierar vi en trend och vad skulle beviset för en sådan vara? Tycker det är svårt att helt svara på själv. Pratar vi time-series eller cross-sectional returns (momentum) så finns det ett visst stöd i forskning kring att förväntade avkastningen kan vara högre (åtminstone för momentum, time-series ser mer ut att över långa perioder leverera liknande avkastning som tillgångsslaget, men med sänkt volatilitet. Detta kan dock över/underprestera under långa perioder).
Problemet är ju som alltid: Empirin visar en överavkastning över lång tid, även om det var med hög statistisk sannolikhet, kommer det hålla framöver? Marknaden är trots allt en lärande organism, samtidigt som vi människor om och om igen upprepar samma jädra misstag hela tiden.
3 gillningar
Av den informationen du delar är det inte givet att det är rimligt att flera års anekdotiska data av bra resultat visar att metoden fungerar.
Det beror helt och hållet på hur stor variansen i resultat är på den tidsrymd du har anekdotiska data inom. I detta fallet “flera år”.
Om man tittar på riskjusterad avkastning hos förvaltare som jobbar med fritt mandat (inga regelbegränsningar i vad/hur man får handla/äga) så kan man se att det finns många exempel på sharpkvoter vida överstigande 1 under flera års tid. I princip samtliga av dessa förvaltare förlorar sen sin höga sharpkvot och ramlar ner i häradat av 1 när längre tid än några år har passerat. Därmed vet vi att flera år inte ens det är tillräckligt med tid.
Vad gäller ditt andra argument om att många byten gör att metoden utvärderas mer än om det bara var några få byten, tyvärr så stämmer inte det. Enda gången det stämmer är i så kallad diskret tidsdomän, t.ex. tärningskast, där tärningen inte kan ändra värde mellan kasten. Då är antalet kast relevant för att beräkna sannolikhetsdistributionen.
Men verklighetens prissättning sker i kontinuerlig tidsdomän. Så då spelar det ingen roll för slumpens påverkan om man gör något (byter) eller bara väntar kvar. Det som spelar roll är tiden som exponeras för metoden. Att ligga kvar i samma fond är helt statistiskt lika med att byta. I motsats till diskreta händelser där tiden är irrelevant och antalet iterationer är det enda som är relavant, t.ex. tärningskast är exempel på en diskret process.
1 gillning
Det där är ju allmängiltigt. Det finns väl ingen metod som ger någon garanti framåt. Och att utnyttja trend kräver att man kan läsa av trend och inte få trendbrott för snabbt. Man får inte ha för hög volatilitet i de marknader man studerar.
Jo, det finns faktiskt en metod som ger garanti framåt! Om man exponerar sig mot marknadsviktat index. Då kommer man få genomsnittet minus kostnaden för exponeringen! Man är alltså garanterad att få minst genomsnittet minus den avgift man betalar!
3 gillningar
Hur pass slumpmässig en slumpvariabel är bestäms snarare av medelvärde i förhållande till volatilitet, eller dess variation runt sitt medelvärde. Så ett känt väntevärde utesluter inte ett väldigt slumpmässigt beteende om variationen runt medelvärdet är stort i förhållande. Ett sätt att konkretisera detta är genom ett så kallat signal-till-brus-förhållande (Signal-to-noise ratio - Wikipedia) där man jämför kvoten mellan medelvärde och volatilitet (standardavvikelse).
1 gillning
Jag upplever mer och mer som att det mesta i livet är relativt slumpmässigt. Givetvis kan man vara med och påverka saker själv men en stor del av de större händelserna i mitt liv går nog att hänföra i väldigt stor grad till slump (eller inte alls till slump beroende på vilket perspektiv man väljer att ha). Vart jag bor, vem jag varit tillsammans med, personer jag träffat, bolag jag jobbar för, dödsfall i familj/släkt/vänner. Att börsen ska röra sig enligt till stor del slump ser jag därmed inte som speciellt märkligt.
Jag tror vi människor generellt vill försöka förklara saker för oss själva på ett logiskt och klokt sätt. Slump blir alldeles för abstrakt och långt bort för att funka som förklaringsmodell. Därför skapar vi regler, system och sätt att följa upp saker och anpassar våra modeller efter i stora drag slumpartad verklighet. Om vi tror på slump som verklighetsgenerator inser vi snabbt att vi har väldigt lite kontroll över våra liv, den tanken är i alla fall för mig skrämmande.
Bara det faktum att börsen bara finns i vår fantasi, så även pengar, talar för att slump kan ha en långt större inverkan än vi tänker oss. Börsen bygger på en förväntan över framtiden i grunden vilket om vi hårdrar det blir rena gissningar. Förväntan över framtiden ändras med dagliga / historiska händelser och hur dagen kommer se ut blir för de allra flesta till stor del slump. Det är egentligen mitt största personliga skäl till att i huvudsak investera i index. Jag har inte en aning om vart framtiden bär mig men jag tror (naivt kanske) att vi människor som grupp hittar vägar framåt. Om inte annat i vår fantasi vilket börsen är en del av.
Forskning som stödjer detta är nog nära 0, iaf som jag läst och kan hänvisa till. Detta är mina högst personliga reflektioner så ta det för vad det är.
2 gillningar
Som jag har tolkat det så är det bara i det korta perspektivet som det är slumpartat. Och då pratar vi om veckor eller kortare. För längre perioder än så rör sig börsen allt mindre i slump och mer utifrån de underliggande faktorerna. Det var det som 2013 års Nobelpris i ekonomi handlade om.
Så man ska inte gå vilse och tro på börsen är slump även på lång sikt. Jag tolkar det som att en del får den uppfattningen, och därför tror de felaktigt att börsen är som ett kasino.
5 gillningar
När folk började bunkra toapapper under coronan uppstod en trend kring detta då rykten om att det kunde ta slut spred sig. Men såg man på köp av toapapper i en enskild butik under en timme eller dag så såg det slumpartat ut.
Motsvarande verkar gälla på börsen. Enstaka affärer ser slumpartade ut men över längre perioder kan man ofta urskilja en trend som orsakas av flockbeteende. Det man inte lätt kan förutspå är hur länge trenden håller i sig.
4 gillningar
Det är inte nödvändigtvis att flockbeteende är involverat för att du anser dig urskilja en trend.
Även en rent slumpgenererad kurva ser ut att ha “trender”.
Så frågan är om det går att visa att det finns ett flockbeteende eller inte?
Vad gör det mer sannolikt att orsaken är ett flockbeteende och inte bara omvärldens slump som orsakat kursrörelsen på aktiemarknaden?
1 gillning
Diskussionen är evig eftersom det inte går att bevisa om börsen rör sig slumpmässigt eller ej.
Men de flesta kan ju se vad vad som stiger och vad som faller. Även på lite längre sikt och relativt andra placeringar. Frågan är då om man kan använda detta eller bara kan se på när det händer?
Det går visst.
Med vetenskaplig metodik applicerad så kan man utesluta andra saker. Normalt sett jobbar vetenskap med det som kallas falsifierbarhet. Alltså man “bevisar” aldrig något utan istället gör man det motsatta, man motbevisar. En vetenskapligt ställd hypotes måste därför vara falsifierbar (möjlig att motbevisa).
Att börskurser är slumpmässiga är en falsifierbar hypotes som kan testas matematiskt. Därmed uppfyller den kraven för att kunna utvecklas till en vetenskaplig teori (som är så nära bevisat man kan komma).
Därmed är det inte en evig diskussion.
1 gillning
Men det är inget faktum. Att diskussionen fortgår här indikerar att alla inte är av samma uppfattning.
Jo det är ett faktum.
En slumpmässig modell kan beskrivas matematiskt.
Den modellen kan jämföras statistiskt med prisutveckling på marknaden och hypotestestas mot nollhypotesen.
Det ger ett givet konfidensinvall på den slumpmässiga modellens möjlighet att beskriva verklighetens prisutveckling.
Det är faktum.
1 gillning