Ett vanligt uttryck är “som man frågar får man svar”. Frågor och svar som leder till ett fördjupat lärande borde också kunna göra oss till bättre beslutsfattare i framtiden.
Finns det några generella drag hos frågor och svar som leder till fördjupat lärande och i förlängningen till bättre beslutsfattande? Jag tror mig ha funnit några. Kärnan i forumet är ekonomi och därför är exemplen tagna med detta i åtanke.
Gällande frågor:
Frågan uppmuntrar till ett svar som leder till generell kunskap som kan användas på liknande situationer i framtiden.
Det är alltså en fråga som uppmanar den som svarar att ge en mer generell förståelse snarare än en situationsbunden och avgränsad förståelse. Jämför följande tre frågor gällande val av fonder:
Jag ska börja investera i aktiefonder. Vilken av fond x och y ska jag välja?
Vilka för- och nackdelar har aktiefonderna x och y?
Vilka egenskaper bör en aktiefond ha för att vara ett bra val?
Exempel 1 riskerar att få kortfattade svar utan motiveringar. Svaren riskerar också att bli relativt smala i perspektiv och frågeställaren får då inga verktyg att göra egna välgrundade bedömningar i framtiden. Dessutom kan svarens rekommendationer vara färgade av vitt skilda individuella preferenser som inte framgår i ett kort svar.
Fråga 2 öppnar upp till mer generella egenskaper hos fonder men det finns risk att diskussionen stannar vid de två specifika fonderna.
Fråga 3 är mer generellt hållen och möjliggör svar som leder till en mer bred och nyanserad kunskap om hur man kan bedöma fonders kvalitet. Denna generella kunskap kan sedan nyttjas i nya situationer och med andra fonder än x och y.
Ju mer preciserad kontext, desto mer mångfacetterat svar möjliggörs. (Edit: punkten är förtydligad efter kommentar av @besj)
En viss typ av frågor behöver tydlig kontext för att svaren ska kunna bli nyanserade. Det kan till exempel gälla att frågeställaren försöker vara tydlig med vilken kunskapsnivå som besitts i ämnet eller ange relevant information om risktolerans, ekonomiska mål och dylikt som underlättar för den som svarar.
Gällande svar:
Liksom i exemplen med frågor är ett bra svar något som leder till fördjupat lärande och ger frågeställaren redskap till att ta mer välgrundade beslut i framtiden. Svaret ger mer generella redskap snarare än situationsbundna.
Svararen intresserar sig för att, eller i alla fall försöker, förstå och sätta sig in i vilken kontext frågeställaren befinner sig. Risk finns annars att den som svarar på frågan utgår från sina egna premisser, vilket kan leda till att svaret inte blir anpassat efter frågeställarens behov. Frågeställare och svarare kan ha olika ekonomiska förutsättningar, risktolerans, kunskap och erfarenhet. Naturligtvis har frågeställaren en central roll för att detta utbyte ska fungera.
En person som uppmuntras att svara mer generellt snarare än situationsbundet, gör att svararen behöver fundera igenom sin ståndpunkt mer noggrant och eventuellt indirekt ompröva och tänka igenom skälen till sin ståndpunkt på nytt. Även om detta inte leder till någon förändring av ståndpunkt kan det vara lärorikt och nyttigt att återkommande testa och undersöka skälen till våra egna uppfattningar.
Svararen bidrar vid behov med perspektiv i ämnet som frågeställaren eventuellt ha förbisett eller inte har tänkt på. En utmaning här kan vara att bidra med vidgat perspektiv men ändå hålla sig till frågan eller ämnet som frågeställaren har lyft.
Naturligtvis är det orimligt att tänka sig att alla frågor och svar kan har amibitionerna ovan. Det finns så klart också frågor som är situationsbundna i sin natur.
Vad säger ni, håller ni med om ovan?
Finns det andra aspekter, när det gäller frågor och svar, som kan göra oss till bättre beslutsfattare?
Inom didaktiken forskas det en del kring frågan som verktyg vid inlärning. Där är man överens om att s.k stängda frågor (med ett förväntat rätt svar) inte skapar samma möjlighet till resonemang och reflektion som öppna frågor.
Att gå ifrån nivå ett till tre brukar kallas att tråden “spårar” tyvärr. Jag föredrar också generella frågor och svar. Det är ju något man fått inpräntat i alla mattelektioner.
I verkliga livet tror jag dock det gör att man överanalyserar eller gör enkla problem onödigt komplexa. Generella överväganden krockar lätt i praktiken. Man fastnar i analysparalys.
I slutändan brukar i alla fall jag få kämpa med att koka ner beslut från nivå tre till nivå ett. Identifiera den mest relevanta faktorn och förenkla beslutet.
Håller med. En del problem riskerar att analyseras sönder i onödan och inte leda någonvart.
Dock kan vi kanske med en del frågor skaffa oss en “verktygslåda” genom att analysera på djupet och mer generellt. Verktygslådan kan sedan användas för att göra de enskilda besluten enklare och mer välgrundade. I exemplet med fonderna ovan skulle en sådan verktygslåda snabbt kunna avgöra om en fond har de egenskaper som jag eftersöker. Diskussionen som först leder fram till verktygslådan kan då få tillåtas ta tid och analyseras mer på djupet.
När det gäller ekonomi tänker jag att bästa sättet att ställa frågor för att lära sig är att fokusera på förstå systemet och mekanismerna. De flesta som ställer ”fel” frågor försöker hoppa direkt till sin egen situation. Frågan blir fel eftersom den blir snudd på omöjlig att svara definitivt på eftersom det kan vara beroende av så många variabler.
Tex: bör jag köpa hus, är det rätt tidpunkt?
En bättre fråga är: vid vilka generella förutsättningar är det en bra idé att köpa hus?
Eller: är fonden X rätt för mig?
I stället för: när kan fonden X vara ett bra/dåligt val?
En av de viktigaste frågorna jag lärt mig från dig @janbolmeson är ”hur kan jag få både och”? Den använder jag ofta. Så lätt att felaktigt fastna i att man måste välja det ena eller det andra.
Fråga 1 och 2 får ofta felaktiga eller svar som inte riktigt följer frågan av diverse anledningar. Oftast i välmening där man automatiskt ignorerar vad personen Fråga för att istället ger råd på det sätt man tror kan hjälpa personen bästa.
Tex säg att någon om 10 år vill investera i något som bara fokuserar på bensin och diesel. Automatiskt säger de flesta av oss att investera i index nära eller land baserat osv. Sällan som man börjar med och förklarar för och nackdelar, risker osv.
Med andra ord glöms punkt 2 oftast bort eftersom många av oss per automatik vill hjälpa, vilket gör en kvick till att råda istället för att förklara.
Sant. Vilket är resultatet av att personer har lyckats olika på något som vi alla chansar på, även med fakta. Vilket ger flera svar på en enkel fråga och skapar förvirring
Jag såg någon rekommendera att man preciserar om man vill ha en “diverging conversation” eller “converging conversation” när man t ex gör en dragning på jobbet eller vill ha feedback.
Diverging gör man först, där man öppnar för att bredda och ta in nya saker så att man inte missar något. Sedan/senare gör man en converging baserat på allt man hittat, där man då kokar ner det till det som man vill ta hänsyn till och tar beslut på.
Det kan förstås kännas jobbigt för en nybörjare om man som mer kunnig tvingar på dem att först köra en diverging fas, de vill ju bara ha svar på sin fråga och ta ett beslut. Men som mer kunnig kan man ofta avgöra att de inte inventerat området ordentligt och har blindspots, så man blir lite tvungen att bredda diskussionen för dem.
Är det inte precis tvärtom? Din fråga 1 är ju mer preciserad än fråga 2 som i sin tur är mer preciserad än fråga 3.
Men den fråga som kan ge ett brett svar ur många synvinklar är väl just fråga 3? Eller har jag missförstått vad du menar med mångfacetterat?
Så som jag har formulerat det har du rätt. Jag ser nu att punkten inte harmonierar med förklaringen under.
Det jag egentligen menar med “preciserad” är att frågeställarens (i viss mån också svararens) kontext och omständigheter ska vara så precisa och tydliga som möjligt för att kunna ringa in förutsättningar för relevanta svar.
Jag ser punkt 1 (mer generellt ställd fråga) och 2 (tydlig och preciserad kontext) som två olika faktorer som kan göra frågor, svar och diskussioner mer fruktbara. Dock är det inte säkert att de måste samexistera. En frågeställares kontext (risktolerans m.m) kan vara central i en fråga men mindre viktig i en annan.
Jag hoppas att det ter sig mindre motsägelsefullt nu och jag kan justera berörd punkt ovan.
Det kan dock vara svårt att förstå det man inte förstår. Vissa saker kan man inse att man inte förstår men andra kan vara omöjliga att föreställa sig när man inte har erfarenhet. Allt går inte att tänka ut utan kräver erfarenhet från verkligheten. Inte minst för att få syn på nyanserna. Ta detta med risk tex. Det är lätt att vilja ta hög risk när man aldrig haft så stora belopp på spel och aldrig sett börsen gå ner rejält.
Men tänker också på olika större upplevelser, från att äga hus eller ha barn, till att vara chef eller riktigt rik. Det kan vara väldigt svårt att se sin egen utveckling. Det närmaste man kan komma är att försöka testa så gott det går innan man fattar ett större beslut.
Hammond, John S. & Keeney, Ralph L. & Raiffa, Howard (senaste upplagan). Smart Choices: a practical guide to making better decisions. Harvard Business Review Press.
Fischhoff Baruch & Kadvany John (senaste upplagan ). Risk: a very short introduction. Oxford University Press. Boken finns även på svenska med namnet Kort om risk.
Tornell, Pelle (senaste upplagan). Bestäm dig: Vetenskapen om hur du fattar bättre beslut. Ordfront.
Har bara läst första än. Det är kurslitteratur från en kurs i beslutsfattande. Tror det var på högskolan i Gävle, men det går ju ta vilken kurs som helst och plocka ut litteraturen.
Tänk nu att en TS startar en tråd och säger att “För mig är miljöpåverkan viktigt och vill därför investera endast i ESG fonder. Vilka ESG fonder ska jag välja?”
Då är det en nivå 1 fråga. För svaret på att minska miljöpåverkan är redan förutbestämt i trådstartan till att vara ESG fonder.
Men det är ju faktiskt inte givet att ESG fonder är bättre för miljön i den mening TS har av miljöpåverkan.
Sen kommer jag och svarar (och försöker flytta perspektivet till nivå 3) med att förslå en annan lösning än ESG fonder. Genom att välja bredare investering och skänka mellanskillnaden till välgörenhet som främjar miljön mer.
Jag anser inte att mitt svar är OT, men det blir tolkat som det…
Men med det sagt så det väldigt vanligt att tänka i termer av nivå 1 frågor. Varje dag på jobbet får jag förklara tekniska grejer för cheferna där de fastnar i nivå 1. Det är helt enkelt inte lätt att veta vad man inte vet.
