Kör man utan budget så blir det svårt med prognosen. De flesta kör kanske 1 längre resa / år. Där brukar man lägga 80k på. Men om man är spontan och kör lite när man vill. Då får man gissa.
Den typen av resor ser jag definitivt som periodiska kostnader. Man får summera alla man gjort/kommer göra över många år/decennium och dividera med tiden för att få månadskostnad/årskostnad. Eller bestämma hur mycket det ska/får kosta och sätta en månadskostnad baserat på det.
Periodiska kostnader tycker jag är den intressanta delen av ens utgifter, för man måste tänka några varv extra för att ringa in dem.
Själv plussar jag på x tusen per månad i en virtuell summa som jag sedan drar de faktiska periodiska utläggen från, typ som ett virtuellt månadsparande för periodiska utlägg. Så länge den över tid ligger ungefär runt nollan så håller jag min budget för periodiska. Ligger den minus kan det hända att jag väntar med att göra något som skulle kosta där. Ligger den mycket plus och jag inte ser andra stora periodiska utgifter på horisonten så är jag mindre strikt med något som kostar där. I praktiken blir det som ett gummiband som drar mina periodiska utlägg till önskad nivå över tid.
Den här tråden handlar ju om ”Hur många årsutgifter har du sparat?”. Jag upplever inte det som ett användbart koncept för mig personligen. Jag håller koll på hur mycket jag skulle kunna spendera varje år om jag slutade jobba, och hur mycket jag spenderat de senaste åren är definitivt relevant, men att räkna ut någon abstrakt ”årsutgift” finner jag inte så användbart.
1 gillning
Årsutgiften består av en del nödvändighet och en del frivillighet/planering/budget. Den första delen (mat/hyra/liknande) kan man styra på ett begränsat sätt (kanske främst genom att flytta), men den andra halvan har man mer makt över (t ex skippa en resa, köp ny mobil mer sällan, tidlösa kläder i stället för fast fashion). Så årsutgiften är en mix av tvång och val, men man kan styra nivån på den. För FIRE är det viktigt att man sätter en nivå som ens FIRE-kapital kan klara av.
Jag satte nivån baserat på det jag visste om dessa två halvor, och provlevde så i några år innan jag gick FIRE för att bekräfta att jag träffat rätt.
5 gillningar
Hur menar du? Om tråden handlar om hur många årsutgifter man har är väl just hur stora ens förväntade årsutgifter faktiskt kommer va över tid allt inräknat halva ekvationen. Vad ska man dela sina tillgångar med för att få ett rättvisande svar tänker du?
Jag talar bara om mig själv, och jag behöver inget rättvisande svar, eftersom jag inte finner frågan intressant. Jag delar inte mina tillgångar med något alls. Jag tittar på mina tillgångar och på saker som 4%-regeln och Monte Carlo-simuleringar och försöker fundera ut hur mycket jag skulle kunna spendera varje år utan att bli pank. Jag kollar också på vad jag har spenderat de senaste åren för att få en känsla för hur mycket olika saker kostat. Men att räkna ut någon sorts snittad årsutgift baserat på tidigare år och framtida kostnader, som jag inte vet vad de kommer att bli, finner jag inte särskilt meningsfullt för egen del. Speciellt eftersom hur mycket pengar jag spenderar rimligtvis beror på hur mycket pengar jag har. Har jag mer pengar så går mina utgifter upp, för då kan jag ju göra mer kul för stålarna. Så istället för att fråga mig ”Hur många årsutgifter har jag sparat?” så frågar jag mig ”Hur mycket skulle jag kunna spendera av mitt kapital utan att långsiktigt riskera det?”. Jag finner det en mycket mer användbar siffra.
Det är bara att starta en egen tråd istället för att meddela alla här att att du finner det ointressant med årsutgifter. Det är fullt möjligt att hoppa över att svara med.
6 gillningar
Det är det såklart, men jag finner det lite ohyfsat att låta bli att svara när någon ställer mig en direkt fråga och ber mig att utveckla vad jag menar.
Låt avkastningen driva livstilsinflationen i stället. Oavsett, så är något slags grepp på årsutgiften nödvändigt för att kunna bedöma sin ekonomiska frihet på lång sikt. Vill man inte veta det så behöver man förstås inte fundera på vad man lägger ut.
Jag (3x år) och familjen har låga kostnader. Har 28 nuvarande familjeårsutgifter på mina ISK/KF. Trots att lönen varit över statlig inkomstskatt sedan länge har jag levt enbart på belopp under den förväntade avkastningen, och alltså investerat det allra mesta av lönen. Räknar med att utgifterna kommer att bli högre närmaste tio åren. Inga planer på att gå i pension jättetidigt, men har med det som ett alternativt scenario.
Nja ganska många har ”lösöre” i form av fordon av olika slag. Har man då lite värdefullare entusiastfordon eller fritidsfordon kan det snabbt motsvara x*årsutgifter.
MEN i övrigt i ett hem utan antikviteter eller samlarföremål är det oftast summariska summor i sammanhanget. Har varit med i flera bouppteckningar i stora hus där det samlade lösöret vid skarpa offerter på verklig försäljning inkl bortforsling legat på 50000-75000kr för allt.
Problemet med t ex ”samlingar” är att värdet vid försäljning i klump oftast är rejält mycket lägre än tidsödande styckförsäljning över månader/år. (Ungefär som med lösöre vid dödsboförsäljning =man vill bli av med allt i klump)
5 gillningar
Minst 30 år på bankkonto just nu. Jag räknar med 200.000 i utgifter per år för att leva.
Låga boendekostnader som delas med sambo och privata hyresintäkter gör att jag ka leva väldigt gott resten av livet.
En 0/100-portfölj? Inget på börsen, inte ens en IPS?
Nej, faktiskt inte. Jag har gått miste om många miljoner på att inte ligga på börsen, inte ens en fond. Men jag har å andra sidan tjänat miljoner på fastigheter som ökat i värde. Nu jobbar jag väldigt lite men renoverar ett jättehus. När det är klart så hoppas jag ha 3 miljoner kvar och de ska jag investera när det känns rätt.
Det är bara att pricka botten så känns det rätt 