Ibland när jag surfar runt på forumet känner jag mig så sjukt ensam. Läste i morse tråden om hur mkt folk månadssparar osv.
Är det BARA jag här inne som är en helt vanlig arbetarklass ? Månadslön på 30 000kr, 7-16 jobb. Inga direkta arv att räkna med.
Har fått upp ögonen för sparande o följer RT. Men känner mig ”efter” iom att jag inte kan spara lika mkt som er andra.
Jag är lyckligt lottad som gift , två friska barn, hus och ett litet sommarhus intill en sjö.
Fullt arbetsför osv. Varför kan det inte va tillräckligt? Det ÄR allt jag önskar! Jag är så extremt känslostyrd och känner alltid en brist på pengar fast vi har +100k i sparade. Förr kunde jag ha 10k o tänkte att det löser sig. Förstår inte!
Varför jämför man sig med andra? Kan man inte stanna upp oftare o se allt man har och åstadkommit ?
Det är en liten andel av alla som besöker RT som faktiskt skriver här och ännu mindre som skriver här kontinuerligt. Tenderar säkert också vara en viss grupp som är överrepresenterad.
Dessutom är det lättare att skriva om hur bra lön man har eller hur bra man lyckats spara än tvärtom.
Om någon vill jämföra sig så finns det trådar som visar riktig statistik på inkomster och hur mycket folk sparat. Alla andra trådar är inte representativa
Nästan alla, oavsett inkomst och kapital, känner sig efter någon. Man kan inte vinna det racet. Det finns inget fel med en normal lön och ett sparande runt 100k. För det första är du på en långt bättre plats än många andra i samhället. För det andra, vem fan bryr sig om lön och pengar på banken? Lägg upp ditt ekonomiska liv och sparande så du får ett tryggt & stabilt liv och fokusera sen på dina medmänniskor istället. Pengar är inte allt, det är ingen skam att inte vara höginkomsttagare och miljonär.
Jag hade den lönen under bra många år men hade ändå aldrig några problem med att spara 10-13k per månad
Kom dock med en del uppoffringar man ksn ju ej direkt leva som en normalsvensson och spara så mycket på den lönen man får helt enkelt göra avkall på vissa saker som andra tar för givet så som thailandssemester/bil/dyrt boende etc.
Men över tid så kan troligtvis pengamaskinen skapa ett större spenderar utrymme i ens ekonomi
Dock har mitt egna sparande satt sig i ryggmärgen o är svår att bli av med nu
Både min man och jagr tillhör den klassiska arbetarklassen du är inte ensam här! Men vi har gjort våra inköp genom åren med stor omsorg och stadigt amorterat på bolån. Vi har även renoverat flera fastigheter vartefter spargrisen har sagt okey som medfört att vi har klättrat på propert ladder så nu inför pension har vi en helt ok ekonomi då vi har låga utgifter.
Tycker klassbegreppet är värdelöst. Det fungerar inte på mig iaf. Jag kommer från en ätt av bönder. Mina sentida släktingar är borgerliga företagare/ utbildade. Jag har fått rejäla arv tidigt i livet.
Min syn är att man får saker gratis i livet. Om inte föräldrarna kliver in så gör staten det. Därför underpresterar jag ganska rejält och funderar snarare på att underprestera ännu mer. Bli lite som Burk-Curt eller Unabombaren i protest mot moms och progressiv inkomstskatt.
Jag är på forumet för att jag inte ser så mycket mening i att spara och anstränga sig. Funderar mer på vad som driver andra. Historien om myran och gräshoppan är liksom upp-och-nedvänd verkar det som. Mina framgånsgsrika släktingar avråder mig från att starta företag eller anstränga mig. Man får bara mer och mer skit för det säger de.
Samtidigt vill jag åt känslan av att ha uppnått något själv. Jag står och väger. Ska man anstränga sig eller ge fan i allt? Vilken klass är jag?
Det är rätt luddigt beroende på vilken definition man använder.
Tröskeln till medelklass är rätt mycket mer än att bara ha inkomst över snittet och lite kapital.
Enligt den definitionen är rätt stor andel av tjänstemän och “höginkomsttagare” också arbetarklass.
Är inte klasstillhörighet snarare kopplat till levnadsvanor och kultur? Finns ju många arbetare som tjänar bättre än tjänstemän, men de definierar sin klasstillhörighet olika.
Frågan är om begreppen överhuvudtaget går att använda idag.
“Din grannes framgång följs av din grannes problem.”
Jag tror att det är lättare att definiera vad arbetarklassen inte är - rik familj, förkromade utbildningar, karriärsinnade. Det är med andra ord vi som håller igång samhället.
De inkomstuppgifter o nivåer på sparande som många uppger här på forumet ska man nog ta med en stor nypa salt. Många människor gillar att överdriva och framställa sig som bättre än vad de är helt enkelt…
För att ta dina exempel så har jag och min fru båda haft högre lön än du har. Vi bodde dessutom i en liten lägenhet med boendekostnad på under 3000kr/mån under många år, har inga barn och ingen sommarstuga vid någon sjö. Klart det blir stora skillnader.
Men sparande är ingen tävling, utan det handlar om att möjliggöra det liv man vill leva. Är man frisk, har jobb och kan tänka sig jobba heltid till 69 så är ett kapital på 100k i kombination med en löpande ekonomi som går lite plus varje månad fantastiska förutsättningar. Då finns det ingen anledning att jämföra sig med personer med helt andra mål och förutsättningar.
Jag och min sambo är låginkomsttagare och studerar medan vi båda jobbar på sidan av.
Men jag känner mig rikare än majoriteten av Sveriges invånare och även rikare än säkert en del här på rikatillsammans, då rikedom är mer ett tankesätt än vad det är en summa på kontot enligt mig. Vi sparar först och konsumerar sen, vilket majoriteten inte gör utan de lånar först för att köpa saker det inte har råd med.
Vi har en hög sparkvot (trots liten lön), inga lån och bor i hyresrätt.
Kanske ett väldigt radikalt uttryck från mig nu men inkomst avgör inte om du är arbetarklass eller höginkomsttagare, allt handlar om ekonomisk kunskap, privatekonomi och hur du tänker.
Att vara höginkomsttagare men att ta foodora på kredit i slutet av månaden för att man är pank är att vara lika fattig som någon som går på socialbidrag. Ingen tar sig ur fattigdommsspiralen då.
Så nog finns det “arbetarklass” här på rikatillsammans, men frågan är hur arbterarklassig den klassen är, när man förstått det här med ekonomisk frihet, sparkvot, ränta på ränta och ett riktliv?
Först och främst har du mer sparat än många andra i Sverige så sträck på ryggen och känn dig rättmätigt stolt över dig själv.
Sedan är detta forum inte representativt alls, utan många har höglöneyrken såsom läkare och ingenjörer.
Vad gäller arbetarklass har många klassiska arbetargrupper såsom bygg och gruv gjort ekonomiska klassresor och är nu snarare medelklass med ägt boende.
Jag har inte tjänat över 30 k brutto många månader. Det vore med lite övertid då som det hänt några gånger. Jag har dock ganska duglig mängd tid med familjen som jag värderar över karriär i dagsläget.
Tjänar lite utanför jobbet med så räknar man det blir det ju mer pengar. Men då offrar jag oftast tid och ork utöver jobbet med.
Jag tycker ditt inlägg är märkligt, må hända att inkomst inte är det enda måttet på klasstillhörighet men det avgör ju definitivt om någon räknas som höginkomsttagare? En bör nog välja om det är samhällsklass (arbetar-, medel- och överklass) eller inkomst (låg-, medel- eller höginkomsttagare) som diskuteras.
Jag tycker att du har en bra och sund inställning.
Du är jätterik i mina ögon , och du har allt du önskar. Ett lyckligt äktenskap och 2 friska barn .
Jag är också vanlig arbetarklass och kom igång sent med att spara. Känn ingen press och stress, pengar är bra men betyder absolut inte allt.
Säkert många “rika” som hellre bytt med dig .