Intressant att lönen är så hög. Annars har man hört att spelbranschen i Sverige betalar dåligt för utvecklare generellt. Det förväntas lixom vara en hobby och inte ett riktigt jobb, så man ska vara glad över att få jobba med spel överhuvudtaget. Dessutom att man får jobba extra på helgerna men får ingen övertidsersättning utan betalt i form av gratis pizza och Jolt-cola. 
Men det är kanske något nischat bolag du jobbar på?
Då är det ju frågan vad som ska anses vara ”normalt” när det gäller arbetstid & effektivitet. Är kollegorna måhända lata/ineffektiva, om andra kan göra deras jobb på 25-50% av tiden?
Tog mig ca 10 år och flera byte av arbetagivare. Skulle jag varit kvar hos min förra arbetagivare i offentlig sektor (och inte gjort karriär) hade det tagit mig ca 10 år till för att komma upp till enbart brytpunkten (där den är nu) och då ligger jag idag långt över brytpunkten (utan att ha en annan titel än jag hade i offentlig sektor). Det lönade sig således väldigt bra ekonomiskt att byta jobb, men inte hälsomässigt…
Jag har slitit för att ha den här lönen. Jag jobbar i ett yrke med hög konkurrens vilket har gjort att jag satsat hårt på att stå ut från mängden i prestation. Jag började t.ex med att jobba gratis under en sommar för att få in en fot. Det ledde sen till ett jobb där jag förväntades ha obetald jour dygnet runt där jag flera ggr i veckan väcktes mitt i natten (jobbade dagtid) för att hjälpa nattmedarbetare att lösa problem. Sen hade jag ett par jobb med mer normal arbetsbelastning men sen några år tillbaka har jag väldigt hög arbetsbelastning. Vi hade behövt vara minst 2 personer för att göra det jobb jag gör, för att få en skälig arbetsbelastning. Detta har tyvärr resulterat i sjukskrivning. Så, med facit i hand skulle jag kanske varit kvar i den lågavlönade offentliga sektorn medan barnen är små, för att göra karriär senare i livet. Men det är svårt när man har höga ekonomiska mål satta att inte pressa sig själv till att jobba hårdare och således förhoppningsvis tjäna mer.
30h i snitt per vecka. Pappersbruk, skiftgång, ledig veckor, jobbar röda dagar ibland.
Blev 625k i årslön detta år trots att jag inte jobbat något speciellt extra mycket, tvärtom, har eldat upp runt 120h kompledigt istället.
Har varit så förr men blivit bättre på senare år. Är till viss del fortfarande så inom AAA industrin. Jag jobbar med mobilspel där lönerna och arbetsmiljön är betydligt bättre. Sen varierar lönen också kraftig basetat på erfarenhet. Ingångslönerna är dåliga men när man har erfarenhet och 10+ år bakom sig kan man tjäna en hel del.
Grundlönen är lite under men kommit strax över brytgränsen senaste två åren med bonus mm inräknat.
Före avdrag, så vet inte om jag räknas in eftersom jag inte betalt statlig skatt i slutändan 
40h vecka med 1,5h arbetstidsförkortning. Jobbar aldrig över utöver ca två resor per år på 3-4 dagar styck.
Inte mycket övertid tidigare i karriären heller, förutom två år där jag jobbade i ett projekt med mycket resor.
Från högskolestart tog det 20 år.
Min arbetsgivare har dock kommit på att det är dumt att betala för bortförhandlad övertid när ingen jobbar så mycket övertid, vilket annars verkar vara standard i branschen.
Det hade iaf här gett 10% och då hade min grundlön också varit över brytpunkten.
50 tkr är inte en särskilt hög lön numera. Inte så att det egentligen skiljer sig särskilt mycket från ett “vanligt” jobb. Sedan skiljer det sig såklart mellan olika yrken var gränsen går och hur det ser ut.
Sedan är ju frågan, vad är jobb? Är det allt som skapar värde åt arbetsgivaren? Isf “jobbar” jag nog 50-55 timmar i veckan. Ofta jobbar man ju med problem på fritiden och kommer på möjliga lösningar på fritiden. Man har restid, konferenser, etc. I perioder kan jag vara upptagen med “jobb”, hög- eller lågintensivt 70 timmar i veckan. Andra gånger kan jag ta ledigt en fredag och chefen säger “ta inte ut någon semesterdag, du har redan jobbat in det”. Så väldigt varierande. Enda “problemet” med mitt jobb, ur arbetstidsperspektiv, är att en stor del är relationer. Det tar tid och är svårare att effektivisera än en excelfil.
Jag jobbar med strategi och ekonomistyrning, typ. Men vad jag jobbar med kan ändras beroende på dagsform.
Edit: glömde det, men har typ 5 år utbildning, jobbade nog 4 år innan jag började betala statlig skatt
Har inte läst hälften av inläggen i tråden.
Men jag har ett okvalificerat jobb utan krav på utbildning utöver b-körkort.
Har väl 3 år i branschen totalt, men den min lön kan man enkelt nå inom ett år om man försöker.
Ligger i dagsläget på ungefär 50kkr i månaden före skatt utan övertid.
Jobbar från 7 på morgonen till 7 på kvällen, från tisdag morgon till måndag veckan efter(dvs 7 dagar i rad) sedan ledig i 7 dagar.
Ledig alla storhelger.
All övertid är frivillig, ingen beredskap, ingen jour.
Helt sjukt bra betalt att jobba övertid(som lägst 50% extra som högst 300% extra utöver ordinarie timlön(i oktober var min lön 107kkr före skatt).
Jag var 37 år gammal när lönen (exkl andra ersättningar) kom upp över brytgränsen. Har enbart gymnasieutbildning och har jobbat sedan gymnasiet även om jag enbart hade korta vikariat första 1.5 åren.
Hade jobbat 14 år hos nuvarande arbetsgivare varav de sista 7 på IT-avdelningen när lönen gick över brytgränsen. Började i produktionen en gång i tiden. Har aldrig jobbat särskilt mycket övertid. Sedan jag började på IT blir det helgjobb någon gång om året på grund av att vi inte kan ta ner systemen under arbetsveckan, men jag jobbar aldrig övertid på grund av hög arbetsbelastning.
38.5h arbetsvecka + beredskap var 4:e vecka.
Lön nu (39 år gammal): 53000:- + beredskapsersättning ca 7000:- (+ev utryckningar, som dock sker sällan). Har fortfarande övertidsersättning, så de gånger jag får arbeta på helgen får jag extra betalt för det.
Har aldrig behövt “slita”, men jag har tyckt att jobbet på IT-avdelningen har varit väldigt kul, så jag har väl blivit relativt duktig på det jag gör och löst en hel del problem som funnits länge, som betraktats som “olösbara” tidigare.
Jobbar inom ett ovanligt område (stordator), många av mina kollegor har passerat 65 år och ett par yngre sa upp sig för ett par år sedan, vilket jag tror var en stor anledning till löneförhöjningen. Fick nämligen en höjning med 8500:- helt oväntat utanför den ordinarie lönerevisionen då.
Anställd på stort konsultbolag inom infrastruktur som bygg/projektledare.
Har en lön på 75K, har ingen utbildning från grundskola eller gymnasium, har varit egenföretagare i ca 9 år. Jag arbetar olika varje vecka. mycket jobb är hemmifrån men ibland ute på plats. jobbar ca 35 timmar i snitt skulle jag säga.
Människor är väldigt olika. Det faktum att spridningen i output ofta är en faktor 5 eller ännu mer mellan högpresterare och lågpresterare reflekterar främst två saker: skillnad i intelligens och skillnad i disciplin, vilket över tid ökar gapet. Sedan förvärras problemet av att många arbetsgivare betalar för tid, inte för det man producerar. De med arbetsmoral fortsätter producera medan andra sitter av tiden.
Ja, precis. Antar att det varierar från fall till fall också. Dvs om alla faktiskt jobbar till sin fulla kapacitet under arbetstiden, eller medvetet slöar.
Exempel: I vissa fall säger sig en del kunna göra jobbet på 50% av den tid som kollegorna gör det på. Då kan det ju vara så att kollegorna medvetet såsar 50% av tiden. Så det korrekta kanske vore att de som gör jobbet på 50% av tiden borde jobba 100% av tiden med bibehållen effektivitet, medan de som såsar borde fortsätta jobba 100% av tiden men bli 100% mer effektiva.
Men för andra fall där alla faktiskt jobbar med sin maxkapacitet under hela sin arbetstid men det ändå finns skillnader i vad som utförs, så är det ju annorlunda. Då handlar det bara om att vissa är mer effektiva är andra, när de jobbar med sin maxkapacitet.
Civilingenjör KTH
Jag jobbade ca 60 h/v i snitt under 2 års tid, med en ingångslön runt 33 tkr/mån, på ett av de stora konsultbolagen. (Max några hundralappar i löneökning från år 0-2 …)
2019 blev jag headhuntad till ett annat bolag med lön 46 tkr/mån (gränsen för statlig skatt var 41 tkr/mån 2019). Den lönen gällde för 40 h/v, jobbade jag mer så fick jag högre betalt.
Huvudsaken är att du trivs som maskinförare! Jag själv har bara gymnasieutbildning och gått från företagare till anställd som platschef men hoppade av chefsjobbet efter 5 år, inte värt pengarna eller den stress det var. Nu är jag tillbaka på golvet och i detta nu röjer jag lite snö.
Gott nytt!
Utan att raljera för mycket så är det ju ett faktum att det skiljer en smula i kapacitet mellan, låt säga en genomsnittlig McKinsey-projektledare och en genomsnittlig kommunal tjänsteman. Om vi leker med tanken att en individ med den förstnämndes kapacitet släpps med i ett kontorslandskap på kommunhuset i Hyltebruk, så är det lite lättare att föreställa sig…?
Spännande!
Vilken branch/yrke gäller det?
Ca 10k mindre i lön än det men jobbar max ca 5h per vecka. 35 dagars semester, kan vara ledig när jag vill och på kort varsel, bra förmåner etc.
För mig handlar det att för minsta möjliga insats tjäna så mycket som möjligt.
Genom att slita, slicka chefer, inte ha ett liv utanför jobbet kan alla få jättemycket i lön.
Däckmontör i Nordsverige, arbetskraftsbristen här uppe är inget skämt…
Jag gick för första gången över brytpunkten motsvarande drygt 50’ kr i dagens penningvärde ca 8 år efter påbörjade studier (efter civing-examen). Detta i Skåne. 40h-vecka med lite längre dagar uppe i Sthlm emellanåt, tid kvittades jämnt eller dubbelt och ingen övertid i övrigt.
Sedan dess har jag gått ner i tid och halkat under brytpunkten igen. Numera egenkonsult och tar då lön precis under brytpunkt. Jobbar 30-35 timmar per vecka, kontorstid.
Det var oväntat intressant att kolla gamla slutskattebesked. Jag började betala statligt tidigare än jag trodde dvs redan innan första jobbytet, redan 2015, så 3-4 år efter studierna å första kontorsjobbet. Då var jag å andra sidan åt det äldre hållet när karriären började (28).
Aldrig jobbat övertid egentligen sedan dess och skulle inte heller fått överttidsersättning. Alltid 40h/v, men avstår att uttala mig om effektivitetsgraden!
edit: men kan ju ändå kommentera att ju längre jag jobbat och ju mer jag tjänar över brytpunkten desto mindre är lönen kopplad till vad jag gör och mer till var jag kan [typ insikter och vad jag hjälper andra att åstadkomma], och då är jag fortfarande inte chef - bara senior och hjälpligt sakkunnig. Jag upplever även att den positiva återkoppling jag får är kopplad till ovanstående, så det är ändå en konkret del av mitt “erbjudande”.
Jag skulle nästan säga att det känns som en fälla karriärmässigt att ens ersättning blir för stakt kopplad till vad man producerar snarare än vad man erbjuder i form av kunskap och insikter. För då är man uppskattad även om man inte alltid är så himla upptagen, snarare tvärtom att man tilltäckligt ofta är tillgänglig och “finns” där. Mycket bättre hävstång på ens tid och ersättning så.