Jag håller på och experimenterar med att angripa frågor och koncept som kommer upp i communityn från ett mer strukturerat sätt. Det jag leker med just nu är något sätt en skala från enkel tillämpning (“gör så här!”) till allmängiltig princip som fungerar för alla i alla situationer. Dvs. från den som inte är intresserad till den som hänger här i forumet.
Säg att vi utgår från frågan:
Hur mycket bör man spara? / Hur stor sparkvot bör jag ha?
Så tänker jag att följande, från en enkel konkret “gör här och nu”-nivå till den allmängiltiga och principiella nivån som alltid är sann. Inspiration från @Jonathan.S och hans principer.
Uppmaning / metod / checklista
Ambitionsnivå
Börja spara - viktigaste att du kommer igång, beloppet spelar ingen roll.
1 (Nybörjare)
Spara automatiskt - spara minst 10% av din inkomst (eller det som du kan idag)
2
Extraspara idag - lek med extrasparande i vardagen, t.ex. som avrunda uppåt vid köp, “tjuven”, dagsspara, spara lika mycket som du nöjeshandlar för m.m.
3
Spara mer imorgon - Spara minst 50% av dina framtida inkomstökningar t.ex. löneökning, arv, skatteåterbäring, etc
4
Spara variabelt efter situation i livet - Det klassiska “beror på”-svaret i form av forskningens tes sparande över livscykeln (“consumption smoothing”). Tex. mer när du är utan barn än med barn, mer när du är äldre och har hög lön än när du är yngre och har låg lön etc.
5
Spara bara det som behövs - Definiera problemen du försöker lösa med sparande, sätt belopp på dem och räkna bakifrån. Korrigera för faktorer såsom farligast vs troligast, lura inte dig själv, flexibilitet m.m. Extra kul om svaret blir: “Spara det som blir över”
6 (Svart bälte)
I grunden är det här en förenkling för att hitta svaren till frågorna:
Men eftersom det är minst sagt klurigt, så tänker jag att ovanstående 6 nivåer ger tillräckligt bra svar. Redan en person på nivå 1 kommer ju få en skillnad i sin ekonomi, samtidigt som även vi svartbältare i forumet kan få vårt lystmäte mättat i nivå 5 och 6.
Fråga 1) Vad tänker du spontant?
Fråga 2) Kan du placera dig själv i någon nivå, eller saknas något?
Jag är på nummer 4: När jag började läsa på RT och dina youtubeklipp 2016 så var jag DINK:are. Sparade hur mycket som helst då man hade bra inkomst och bodde i hyresrätt. Det blev lätt 30-50% av månadsinkomsten efter skatt. Sen blev fick man barn och boendet blev uppgraderat och sparandet gick ned då man fick anpassa sig.
Nu när min del av bolånet är avbetalt så sparar jag cirka 20-25% av månadsinkomsten.
Jag tänker att det är ett sätt att implicit förhindra Parkinsons lag, att om man får en löneförhöjning, arv, oväntat tillskott, skatteåterbäring etc så sparar man hälften av de pengarna. Då kommer man ha en ökande sparkvot över tid.
Ah då är jag med på banan! Blir ju även ett sätt att tvinga sig sänka sina utgifter om man får löneförhöjningar som ligger i nivå med eller lägre än inflationen. Får man högre löneförhöjningar än så, så kan man både spara mer och konsumera mer?
Väldigt svårt problem som känns väldigt diffust för att det ska vara “konkret” på nivå 4 och 5. Där krävs nog en hel del förfinanden av den här modellen.
Absolut. Definitionerna och svaren får man slipa på, men det tänker jag att vi gör tillsammans. Det var mer tankesättet och principen, för något jag har plågats av på sistone är att jag inte längre vet vad jag ska svara när jag frågor.
För några år sedan när jag var “dummare” så hade jag alltid sagt 10%. Men ju äldre jag blir och ju mer jag lär mig, desto fler nyanser ser jag och så hoppar jag gärna till nivå 5. Problemet är ju att nivå 5 stjälper en nybörjare mer än det hjälper.
Så det här är hittills det bästa sättet att “organisera” nyanserna och de olika svaren.
Tänk dock på att när det gäller sparande och utgifter så fortsätter utgifterna mycket längre än vad man får lön. Så höjer man sina utgifter med 50% av löneförhöjningen senare i sin karriär så går ekvationen inte ihop om man tänker att man ska använda det man sparar för att klara den höjda utgiftsnivån resten av livet.
I praktiken så måste det vara mer än lika långt kvar till pensionen som man sedan kommer leva efter pensionen, för att man ska kunna höja utgifterna med 50% av löneförhöjningen. Möjliga höjningen går stadigt mot 0% (0 på pensionsdagen).
Absolut, jag köper det. Tänker att man får förfina modellen mycket mer efterhand. Vet att Magiulli har en tabell på det där i sin bok Just. Keep. Buying.
Har skrivit detta förrut och tycker det finns två sätt att spara på,
Tvångsparande där man sätter upp ett regelverk kring sitt sparande och försöker tvinga sig själv in i ett beteende.
Livsstilsparande där man bygger sin livstil utifrån sina behov samt intressen som sen leder till att man får ett sparande när inträkter är större än utgifter.
Regelverket som beskrivit just nu är främst bara fokuserad på de som trivs med ett tvångssparande.
För övrigt tycker jag 5an (Spara variabelt efter situation i livet) är bästa metoden och att 6an (Definiera problemen du försöker lösa med sparande, sätt belopp på dem och räkna bakifrån) är hur man definierar målet.
1an (sätt igång och spara, belopp är oviktigt) är ett perfekt sätt att komma igång–man förstår hur verktygen funkar; banker, ISK m.m. och sedan kan man höja ambitionsnivån efter det om det känns rätt.
Jag tycker att 15% som Dave Ramsey föreslår är rätt vettigt. Eller bara att man börjar de stegen. Bygga buffert, betala av lån, spara 15% och sen fortsätter man.
Vill man vara optimal så måste man fixa en budget och sen skalar man bort tills man kommer till det som är måste. Ser hur mycket som finns kvar efter att man har sparat 15%.
Den här frågan blir lite jobbigt för de som inte börjat spara ännu. Så när du var ”dummare” och sa 10% är inte alls dumt. Det blir enkel matte, tjänar jag 20k efter skatt så ska jag lägga undan 2K efter att jag har sparat ihop till bufferten på 2 månadslöner.
Målet är att man ska komma till insikt själv hur mycket man kan lägga undan. Dvs det man avstår vs investera. Alla är olika så det finns liksom ingen ”one-size fits all”
Vet inte om det passar in i trådens frågeställning men jag tycker att det viktigaste för “nybörjaren” är ett automatiskt sparande direkt när man får lön. Ettans “spara det som blir över” är mycket svårare.
Det lite som att man ska propagera att S i klädstorlek är minsann snyggast, medan en som har L säger att L är bäst. Det är lika lätt som att svara på frågan ”hur mycket buffert behöver jag ha?”
Folk måste inse att det finns inte ett svar på detta, även om vi vill ha enkla lösningar så finns de inte. Alla som sparar gör ju rätt, men hur mycket ”rätt” är rätt?!
Om du är 16 och sparar till körkort, 22 och sparar till en resa till Zakynthos, 25 och sparar till en lägenhet eller 40 och vill gå i pension innan 50?
Tycker inte att punkterna svarar på frågan hur mkt man bör spara. Det beror ju helt på ens mål.
Ser inte riktigt skillnaden mellan 1 och 5.
Tycker inte heller att sparandet blir mer effektivt för att man kommer till en högre nivå på stegen. Själv befinner jag mig på steg 1, har ingen önskan att klättra vidare på den stegen då det skulle innebära sign lägre sparkvot över tid än vad jag har idag.
Förstår tanken men tycker att det blir onödigt komplicerat.
Jag tänker att även om svaret “det beror på” är rätt, så är det för en nybörjare sällan hjälpsamt. Det vill säga att jag tänker att vi många gånger behöver hämta personen vid hållplatsen där hen är och sedan OM personen är intresserad fördjupa i varför det beror på.
Men säg att personen kommer igång med ett sparande på nivå 1 eller 2 så är ju ändå mycket vunnet tänker jag. Sedan kan vi svartbältare i forumet nörda vidare.
Jag tänker på det mycket lite som kampsport där man börjar med det grundläggande raka slaget och som expert så är man tillbaka på det grundläggande raka slaget.
Därav att jag får någon bisarr tillfredsställese av att nivå 1 är “spara det som blir över” och även nivå 6 är “spara det som blir över”. Men det är en enorm skillnad i nyans på samma sak på nivå 1 och 6. Eller är det bara jag?
Blir ju även ett sätt att tvinga sig sänka sina utgifter om man får löneförhöjningar som ligger i nivå med eller lägre än inflationen. Får man högre löneförhöjningar än så, så kan man både spara mer och konsumera mer?