”Pancho”… 
Förlåt, helt fel fokus, lät bara så kul. 
1 gillning
Jag kan leva på 15, men ligger på ca 20 en normal månad. Får jag lyxa till det ännu mer så skulle jag säga 25. Kanske tom 30 så det får plats lite mer resor i kalkylen.
Får idag ut ca 30/månad i tjänstpension så det sparas ca 10 tusen för framtiden.
2 gillningar
Klarar mig på 10k idag så runt 20k skulle vara fullt tillräckligt gör mig. Men siktar på mer, hade velat bo i Spanien under vinterhalvåret och Sverige på sommaren.
Brukar hamna på 13-14k i snitt. Räcker gott och väl för en bra tillvaro.
Jag baserar mina 20 000kr på att jag fortfarande är gift och delar kostnader med min man.
1 gillning
Vi klarar oss på 15 000, överlever men inget utöver det. Planerar ”fat fire” vid 55 på mellan 60-70 tkr netto per månad. Resa hälften av året.
1 gillning
Från Nick Magiullis nya bok (som är grund till avsnitt 250, 251…):
When J.P. Morgan Asset Management analyzed the financial behavior of over 600,000 U.S. households, they found that spending was highest among households aged 45–49 and dropped in each successive age group. This was especially true among households in retirement age.
samt
For example, among mass affluent households (those with $1 million to $2 million in investable wealth), they found that average annual spending was $83,919 for those aged 65–69 and $71,144 for those aged 75–79—a 15% decline in spending from the younger age group to the older.
They came to a similar conclusion when analyzing data from the Consumer Expenditure Survey. Among U.S. households aged 65–74, average annual spending was $44,897, yet for households over 75 it was only $33,740—the older age group were spending 25% less.
och slutsatsen som man kan använda som tumregel. Min fetstil:
Researchers at the Center for Retirement Research demonstrated this after examining the spending behavior of retired households over time. They found that spending in retirement typically declined by about 1% per year.
Assuming this estimation is accurate, it suggests that a household spending $40,000 a year in their first year of retirement would spend about $36,000 a year by their 10th year of retirement and only $32,000 a year during their 20th year of retirement.
Jag tror att det är en ganska rimlig tumregel att räkna även för oss i Sverige.
Det viktigaste är att man är helt skuldfri när man slutar jobba.
3 gillningar
Det har jag varit hela mitt liv 
.
1 gillning
Varför då? 
1 gillning
Skulle vara intressant om man kunde få in en funktion i Ränta-på-ränta kalkylatorn som justerar ner storleken på uttag med 1% per år för att man ska kunna reflektera detta i grafen. Ungefär som funktionen “Procentuell ökning av månadssparandet varje år” fast tvärtom.
2 gillningar
Därför för att det finns ett ordspråk. Om man är skuldfri då är man rik på många olika sätt 
. Det är mitt sätt att leva som jag har själv valt .
2 gillningar
Frågan är om det påverkar så mycket så det blir meningsfullt. Jag tänker att en förändring från t ex 150k till 135k över ett decennium inte påverkar så mycket i ekvationen, i synnerhet inte om man tänker sig detta sparande som en del av ränta på ränta-effekten.
Jag väntade mig den frågan. Mitt enklaste svar är “Peace of mind”.
5 gillningar
Hade fortfarande varit intressant och tankeväckande kring hur konsumtionen inte är linjär framöver osv.
2 gillningar
Vi tänker absolut inte vara skuldfria när vi slutar jobba. Det skulle vara onödigt att binda kapital i ett hus, i synnerhet om huset är värt mycket.
Sinnesfrid kan man få genom att ha tillräckligt för att betala in skulden om så behövs, alltså vi riskerar inte att stå på bar backe om räntan blir mycket högre än avkastningen.
1 gillning
Det går utmärkt att resa så länge man inte ska bo på lyxhotell o flyga i första klass.
Men ingen typ av resor ryms väl egentligen i existensminimum, eller?
Om det endast handlar om lån på en fastighet och inte någon typ av konsumtionslån så tror jag att många tänker som er, speciellt om ni är yngre. För bara 25-30 år sedan fanns en oskriven regel som sa att “när man går i pension ska huset vara betalt” och huslån var ofta upplagda så att lånen löpte ut lagom till 65-års dagen, även om många valde att betala av sina lån långt innan dess men den regeln kanske är död och begraven. Fråga era föräldrar eller morföräldrar.
För mig är sinnesfrid det starkaste argumentet, pensioneringen är en milstolpe för frihet och speciellt skuldfrihet. Om man just nu tycker att sinnesfrid är oväsentligt så finns det andra faktorer som kan påverka utgången i framtiden.
En 65-åring tänker annorlunda än en 45-åring som tänker annorlunda än en 25-åring. Man ändrar sig helt enkelt under resans gång.
Ju äldre man blir desto mindre riskbenägen blir man förmodligen och alltmer kapital hamnar i
lågriskhinken. Räntorna man betalar på lånet blir då lätt en finansiell börda.
Om räntorna stiger kraftigt kan det bli för tungt att orka med räntebetalningarna och har man då inte tillräckligt med pengar att amortera eller lösa in lånet så måste huset kanske säljas.
Om långivaren anser att pensionen är för låg kan den säga nej till omskrivning av lånen även om huset är värt mycket pengar.
Långivaren kan plötsligen välja att införa amorteringskrav. Normalt förbehåller sig åtminstone banker rätten att när som helst kräva amortering, detta oberoende av Finansinspektionens regleringar. Inte alls orimligt vid en eventuell fastighetskrasch, speciellt om värdet på fastigheten är lägre än lånesumman.
Huset kanske är värt mycket pengar och man väljer att byta ner sig om det känns för stort för två personer och dyrt att både underhålla och värma upp. Just vid ett byte till en mindre bostad vet jag att många väljer att betala av sina huslån om de närmar sig pensionsåldern eller redan är där.
4 gillningar