Jag lyssnade på Jan nyligen och fastnade för hans som vanligt kloka ord om att “pengarna är värda mindre när man blir äldre” och “man kan inte göra lika många åk i backen när man är 60 som när man är 30” och att man därför ska tänka igenom när i livet man använder sitt kapital.
Jag håller i princip med om detta men som troligen varande en av de äldre här i forumet så är mitt viktigaste råd till alla er “yngre” att se till att ni även när ni blir äldre, fortfarande kan göra riktigt många åk i backen. Man behöver inte vara fysiskt slut bara för att man har fyllt 60 eller 65 och man kan fortfarande vara i fysiskt bättre skick än 95% av alla 20-åringar. Ta väl hand om er hälsa och se till att ni kan göra kul saker med era pengar även som lite äldre
Jag tror inte att pengar räcker längre när man blir äldre. Man skaffar sig ofta dyrare vanor, vill köra Vasaloppet på dyrare skidor, styvare dyra stavar, cykla på en 100 000-kronorscykel istället för en för 30 000 kr, bo bekvämare när man tågluffar. Samtidigt har man mer tid över att göra av med pengar jämfört med när man jobbar heltid. Efter pensionen har man ju tid att vara på skidläger nästan hela vintern och inte bara på de få semesterdagarna. Etc.
Så varför ska man investera in i kaklet?
Kan läsa här hur 65 åringarna med miljoner på kontot behöver råd med nya pengar för att klara pensionen!
Hur mycket ska de ha? 5 miljoner? 10?
Jag skulle vända på på påståendet och säga att ungas pengar är mindre värda som måste betala mycket mer för samma hus sm andra gjorde för säg 25 år sedan.
Ha ni 5 dubblat era löner?
Att ha mer fritid är inte oväsentligt. När du har tid är det också bra att ha pengar att matcha tiden med. Att ha tid ökar behovet av pengar och därmed värdet av pengarna.
Att ge bort pengar till sina barn och barnbarn är ofta något äldre gillar att göra. Det blir ofta lättare att göra när man vet att man har tillräckligt ändå.
Att bjuda barn och barnbarn på resor är något som många äldre gillar att göra. Också detta underlättas av att man vet att det finns tillräckligt med resurser kvar när man bjudit färdigt.
Att köpa en sommarstuga/båt/husbil som gemensam anläggning för hela familjen. Som i de andra exemplen ovan krävs dock att det finns tillräckligt med resurser kvar om jag ska vilja göra investeringen.
En viktig aspekt i alla exemplen ovan är att barnen ska hinna bli vuxna och barnbarnen hinna bli till. För det är svårt att bränna pengar på människor som ännu inte finns.
Kan kontrastera detta mot hur det är att spendera pengar på resor med barnen just nu när de är tonåringar. Det förefaller ibland som om alla alternativ är bättre än umgås med sina föräldrar.
Den dag (om den kommer) som det är dags för äldreboende kan det vara värt att ha en slant till ett privat äldreboende och då menar jag inte kommunalt upphandlat boende. Ni som besökt äldre föräldrar eller släktingar vet vad en kommunal äldreförvaring oftast innebär.
Jag har själv, 67 år spanat in ett spanskt äldreboende med delvis skandinavisk personal som en liten “mental plan” om 20-25 år. Kustnära med härligt åretruntklimat. Ljust och behagligt, mycket tid utomhus med grönska och fågelkvitter, vår- och sommarvindar och ett hav i fjärran.
Jämför med stängda fönster som ej kan öppnas och 18 timmar mörker i novembersverige.
Från 2500-3100€/månad, helpension. Äldreboendebehov 6-30 månader = buffert på 90 000€ eller c:a 1 miljon.
Sedan jag blev 55 (nu 58) har jag “pryat” som pensionär på Seniortouren på en lokal golfbana. Vi är ett drygt 100-tal som tävlar varje vecka. Förra veckan hade jag en 85 åring i bollen som spelade 18 hål (knappt 5h) som var ovan att dra vagn då han normalt brukar bära golfbagen. I bollen framför spelade en 87 åring som dagen till ära gjorde HIO, sin första i livet! I bollen efter gick klubbäldste som är 95. Jag har omvärderat min syn på +80. Det går lite långsammare, man är lite stelare men om man håller sig frisk så kan livet njutas länge. Har omvärderat min egna pension en aning. Hade tidigare tänkt gå före 60, men nu lutar jag mer på att fortsätta jobba tills åtminstone 64 men att gå ned i tid istället.
Jag anser inte att jag jobbat bort mina bästa år! Jag fick genom att jobba med det jag tyckte var roligt (min hobby faktiskt) möjligheter att göra en massa roliga saker med familjen och själv som vi/jag aldrig hade haft medel till att göra utan inkomst. Jag hade heller aldrig haft råd att utöva denna hobby på högsta nivå om inte arbetsgivaren betalat all utrustning. Och som grädde på moset fick jag ju betalt!
Ha råd att göra det jag verkligen vill dygnet runt och i stället leja bort allt tråkigt och det jag inte vill göra. Vilket blivit möjligt genom att jag/vi sparat en liten del av lönen och investerat i fonder. I mitt fall saker som att städa, tvätta bilen, måla om huset, renovera eller bygga till, krypa under bilen och byta ljuddämpare, etc. etc…
Bara för att man fyller 60 behöver man inte sitta och beklaga sig framför TVn eller gå ut i parken och mata duvorna. Och många (snart flertalet?) äldre har lika långt eller längre kvar att leva efter arbetslivet som under detsamma. De timmar jag jobbat tidigare byter jag mot motsvarande timmar dagtid plus övriga timmar på dygnet.
Varför inte försöka ha och få roligt i båda dessa faser av livet?
Jag tänker intuitivt att tiden blir mer värdefull i takt med att man har mindre hälsojusterad livstid kvar, enligt utbud och efterfrågan. Pengar blir inte mindre värda, men tiden mer värd - så pengar blir mindre värda i relation till tiden.
När den hälsojusterade livstiden verkligen är på upphällningen och man inte längre kan/orkar resa eller göra något så blir så klart pengar i sig mindre värda om man ska köpa rena nöjen. Å andra sidan blir man ju beroende av tjänster för allt. Tjänster som kostar en massa pengar.
Fast pengar växer ju ofta exponentiellt. Det kan då tolkas på två sätt.
Dels att man har råd att offra pengar tidigt, för resten hinner växa så mycket.
Dels att varje krona man sparar tidigt kan bli värd otroligt mycket mer sedan. Att sparande tidigt alltså är värt mer än sparande sen.
När jag var 20 talade jag bara två språk. Nu en bit över 40 jobbar jag på mitt tolfte. När jag är 65 hoppas jag ha samlat på mig fler. Det gör resandet mer värt. Likaså gjorde studierna i grekisk historia och mytologi resan till Grekland otroligt mycket mer givande i min ungdom (och det utan att ens kunna språket). Jag har nu kunskaper inom andra områden som gör att jag kan delta i aktiviteter på en helt annan nivå än förr och få ut mer av dem. Kroppen förvisso förgubbas, men den vetgirige utökar ständigt sina nöjesmöjligheter.
Tror du förstår att dom flesta inte går från 2 till 12 språk. Men absolut, är man mer insatt i ämnet kan man såklart argumentera för att deltagandet blir mer “värt”. Däremot tror jag att det finns gott om folk som känner tvärtom, att dom vill upptäcka utan att vara påläst / kunna något i förväg.
Absolut, men ett litet språk kan man ju snappa upp medan årtiondena flyter förbi. Och man kan lära sig musikteori och -historia och få ut mer av en Bach-konsert. Man kan lära sig mer om te och få ut mer av en teprovning eller bara ett väl åldrat tolvårigt pu’erh. Man kan utöka sin litterära repertoar och förmåga och få ut mer av att läsa en komplex roman med mycket referenser. Man kan lära sig segla och ta en tur runt i skärgården. Man kan lära sig måla i akvarell och få ut mer av en solnedgång. Och så vidare. Min poäng var att om man tillbringar sitt liv med att lära sig nya saker så öppnas möjligheterna för nya nöjen som man inte kunde komma åt när man var ung. Jag säger inte att alla gör det, men möjligheten finns, och jag kan starkt rekommendera det.
Det ligger nära Velez de Malaga, några mil öster om Malaga. http://casaklein.com/ Hemsidan saknar som många andra webplatser säkertscertifikat, men inga problem att “bara titta”.
