När det ramlar in lön på kontot (på Revolut) så köper jag aktier (på Revolut) för så många USD-tusenlappar som jag har råd med utan att min balans hamnar under EUR 2000. Sedan lever jag av dessa pengar tills nästa lön kommer. Enkelt och bra.
Hej! Jag gillar ditt upplägg.
Vilken bank och vilket kreditkort använder du? 
Frugan och jag har varsitt lönekonto på banken. Sedan har vi ett bil-, ett hus- (för renoveringar och huslån) samt hushållskonto (för gemensamt kontokort, el, vatten och annan drift). Vi för över bestämt belopp månadsvis till hushållskontot. Pengar till huskontot vid behov.
Varsitt fond + ISK på banken (vi har ömsesidiga fullmakter för dessa).
Fond + ISK + Kf på Avanza (ömsesidiga fullmakter på G).
Jag har också ett äldre Nordnet-innehav (minne av Aktiedirekt, om någon minns det?).
Konto + kort för min enskilda firma.
41årig supersparare med fru och två barn här
Två lönekonton
Ett gemensamt servicekonto
Barnen har varsitt avanza-KF för barnsparande
Överför pengar från lönekonton till servicekonto varje månad, samt till Avanza där vi totalt har 5 konton.
Barnsparandet går på automatik, vårat gemensamma sparande består av aktier jag handlar lite då och då. Vi gör alla inköp via servicekontot, där vi har det mesta på autogiro och e-faktura.
Konton har vi på LF där vi är guldkunder och har 20% rabatt på alla försäkringar och inga avgifter för kort etc.
Buffert i form av cash i form av fysiska pengar samt på kontot både hos LF och Avanza. Lite guld i bankfack också.
Förbättringar?
Bufferten käkas sakta men säkert upp av inflationen. Där har jag funderat på att nyttja någon typ av sparkonto med ränta. I övrigt är vi nöjda med detta relativt simpla upplägg, har funkat bra i 8 år nu.
Jag och frun tjänar båda ca 50k / månad per person. Vi har två barn.
Rent praktiskt gör vi så här:
- Ett gemensamt konto för alla gemensamma utgifter (alla räkningar, boende, 2 bilar, mat etc). Där sätter vi båda in 12 500 kr per person per månad. Denna summa är exakt samma varje månad, även om t.ex. värmekostnaden varierar över året. Men med samma insättning varje månad får vi stabilitet i utgifterna, även om de faktiska kostnaderna varierar över året. Vi har en budget kring detta, där vi kan följa kontot månad för månad.
- Bilar: vi leasar en plugin-hybrid och äger en bätte begagnad elbil. För ett år sedan hade vi två fossilbilar. Våra bränslekostnader har nu minskat med cirka 2000 kr per månad.
- Separata lönekonton och sparkonton. Jag har ISK på Avanza med ca 200k och har också precis börjat med Opti. Sätter in cirka 10k per månad numera, men har också plockat ut en del pengar för investeringar i vår fastighet. Bland annat gjorde vi förra året en tillbyggnad för 500k utan att ta lån. Frun har lite mer på sitt ISK. Vi har också sparanden till barnen.
- Vi har en fastighet som är värd ca 5-6 mkr, med 3 mkr i lån. Vi amorterar inte mer än nödvändigt, eftersom vi har bra lånevillkor och får betydligt bättre avkastning på att investera pengarna.
- Vi kostar på oss 3 timmar hemstädning varje vecka, och jag betalar också städning en gång i månaden till min gamla mamma.
- Vi skänker cirka 2000 kr per månad till diverse välgörande ändamål.
För övrigt har vi en rejält stor villaträdgård och odlar mycket själva, har höns och bin. Har också lite hyresintäkter från en liten stuga, 30-40k om året.
Det blev lite mer än bara själva organiseringen, men kanske relevant information ändå.
Innan min fru fick sjukbidrag och sedan dess jobbar 50% så hade vi ungefär samma lön. Vi gjorde så att från hennes lönekonto betalades alls om man handlar med betalkort som vi har varsitt av. Från mitt lönekonto betalas alla räkningar och huslån samt vårt gemensamma sparande. Numera sparar vi 25% av vår gemensamma inkomst automatiskt. Samt i varje månadsskifte flyttar jag bort alla pengar som inte användes förra månaden. Senaste året har vi haft en sparkvot på 41%.
Med stigande räntor (men låga eller obefintliga räntor på transaktionskonton) finns det nya tips för den här tråden? Hur får man idag en enkel/automatisk ekonomisk privatekonomi i praktiken?
Jag använder kreditkort för alla mina köp (faktura månaden efter) och har allt jag kan på autogiro, men det innebär ofta att jag har stora belopp på mitt transaktionskonto för att slippa att manuellt överföra olika belopp fram och tillbaka. Hur maximerar jag räntan på mina pengar utan att riskera att ha för lite pengar på autogiro-konto / transaktionskonto och helst på ett så automatiskt sätt som möjligt?
Google kalkylark eller excel för att samla all information om pengar som kommer och går är med råge det viktigaste. Har ett konto för inkomster och vardagsutgifter, där ska i slutet av månaden max ligga ett visst belopp. Resten går till buffertkonto. Buffertkontot har ett automatiskt fondsparande på ett ISK. När buffertkontot har mer än ett visst belopp flyttas extra till ISK om där inte är en annan plan för pengarna. Checkar av helheten 1-2 gånger i månaden. När räkningarna kommer i början av månaden samt när räkningar betalas och lönen trillat in.
Hos Skandia har ett lönekonto, ett “Swish-konto” och sedan ett antal “intäktskonton”. På intäktskontona kommer det in betalningar av olika slag. Det handlar om prylar som jag säljer via olika kanaler och i dagsläget även hyran för mitt hus som jag hyr ut på långtidsbasis. Eftersom jag säljer saker via flera olika sajter och konton så är det bra att ha det uppdelat. De flera betalningar kommer in bara löpande men sedan finns det också de som är tröga. Att sitta och följa upp ett kontoutdrag för att leta efter “Kalles inbetalning på 342 kr” är lite bökigt. Bättre då med ett konto med normalt noll i saldo där jag snabbt hittar saldot 342 kr när Kalle till slut betalat.
På Avanza har jag mitt eget “stora” sparande och sedan även mina barnsparanden. Dessa sköter jag åt barnen och min sambo gör betalningar till mig för sin del. På Santander har jag ett sparkonto och även ett hos Lunar.
Jag behöver bli mer strukturerad när det gäller att automatisera sparandet. Hittills har jag skött det mer manuellt men det vore skönt att slippa handpåläggningen.
För konsumtionen har jag ett delat kreditkort med min sambo. Hon har alltså ett extrakort och kan göra “gemensamma inköp” av allt möjligt, inte bara mat. Jag har också ett eget kreditkort för egna inköp och det har hon också.
Har du automatisk import till arket eller sitter du och manuellt för in eller exporterar ifrån din bank/kreditkort?
Självklart är jag intresserad av att sammanställa min data, men mitt huvudmål är att maximera räntan på mina pengar (minimalt med pengar och dagar på transaktionskonto och maximalt på sparkonto), och att allt skall ske automatiskt. Jag nyttjar helst (gratis) kreditkort för att få maximal ränta på mina pengar (betala för mina kostnader så sent som möjligt).
Bor själv i hus.
Lönen kommer in på kontot den 25e. Detta konto ligger på nånstans mellan 20000-40000kr. Den 26e dras ett automatiskt sparande till Avanza på 15000kr där fonder köps på automatik. En del fakturor kommer på mejl, en del som e-faktura, en del på Kivra och en del som autogiro. Räkningar betalas så fort de kommer in. På Avanza har jag dels fonder och dels ett sparkonto för buffert på ca 100000kr.
Saker som jag köper i butik betalas med morrowbank kreditkort för att få cashback på 0.5% så får betala den fakturan i slutet av månaden. Jag gör detta dels för cashbacken och dels utifall att ett kort inte fungerar så har jag ett till i reserv, vilket har hänt.
En eller två gånger om året brukar jag ha för mycket på lönekontot så får då manuellt göra en överföring till Avanza och köpa fonder.
Mer komplicerat än så behöver det väl inte va? Edit: Jo också för jag kassabok manuellt efter varje inköp!
Ett tips för sambos är att göra som mina föräldrar gjorde. Gemensamma utgifter som ska delas på två skrivs upp på en lapp på kylskåpet. Har en betalat mer än den andra i slutet av månaden gör den andra en överföring för att ligga jämt.
Det rör sig normalt om knappt 5 minuter två gånger i månaden. Delar går att automatisera men det är huvudsakligen fondköpen jag ser värde i att ha helautomatiskt. Det ger också några minuter regelbundet då jag reflekterar över privatekonomin som ibland leder till smarta saker. I kalkylarket är all sammanställning automatisk, så det är bara vissa rörliga kostnader och inkomster jag fixar manuellt.
Vår variant ( som är särbos men delar dagliga utgifter ) är att vi samlar våra kvitton som skall delas i var sin stor påsklämma ( jag en blå och hon en … röd ).
Ligger i en “kollijox-låda” i köket och när det blivit för många kvitton så att det inte går att stänga lådan tar vi upp dom och räknar ut vad var och en lagt ut ( i en enkel Google-kalkyl ) och skillnaden justerar vi med en Swishöverföring.
Vi handlar oftast tillsammans och betalar “varannan gång” så oftast hamnar vi hyfsat lika.
I och med att vi delar på dagliga utgifter så är all mat i hennes kylskåp även min och vise versa.
Fungerat super i många år.
Att hålla på med manuell hantering av papperslappar verkar både omständligt och inte så lite gammaldags.
Vi kör alla gemensamma kostnader på det gemensamma kreditkortet. Det är jag som betalar det och jag får en överföring varje månad motsvarande de fasta kostnaderna över tid. För vissa dyrare grejer såsom semestrar brukar jag göra en särskild uträkning. Det är från kreditkortsräkningen jag plockar ut kostnaderna.
Bådas löner går in på samma konto
Alla räkningar betalas
Det som blir över sparas
Vi handlar allt vi köper på gemensamt kreditkort
Klart
Jag tycker att rättvisa till minsta krona verkar onödigt besvärligt, gör det något om någon i ett förhållande betalar lite mera/mindre?
Vi betalar varannan gång om vi handlar tillsammans och det blir tillräckligt rättvist för oss.
Jag handlar själv ibland på väg hem från jobbet och då betalar jag men det är rättvist eftersom jag tjänar mera.
Jag och min fru har skiljda konton. Den 25e varje månad skickar jag en sammanställning över hur vår dag-för-dag ekonomi går samt noga redovisar beloppen för hyra (numer ränta+amortering), mat, bränsle, större inköp (allt vi delar på) etc. Hon sätter sedan över hennes belopp till mig och avgiften dras från mitt konto.
Det förs in i ett skyddat Google sheets där man kan se utgifter på månadsbasis.
Detta följs årligen upp med en privatekonomiska diskussion där jag förbereder en PPT och visar lite mer i detalj över året som varit (stora inköp som bil/hus), vårt sparande i total, vårt pensionssparande, och lite tankar ang. framtiden. Tex om vi borde höja vår matbudget eller liknade.
Min fru är med på allt ekonomiskt jag gör men kunde inte bry sig mindre om pengar. Jag älskar att leka runt i Sheets/Excel och gör därför det.
Vi är bägge pensionärer och har tid att pilla med sådant och gillar att ha örnkoll på alla kostnader.
Men när jag jobbade ( med bra lön ) skulle jag aldrig ens komma på tanken - alternativintäkten skulle vida överstiga det man sparar på att kolla kvitton för kostnader som man ändå skulle ha. ![]()
Din lösning skulle på den tiden har varit ett bra alternativ.
Min lön går in på räkningskontot, därifrån slussas det ut på olika konton (buffert, nöjen, sparande mm) det som blir kvar täcker löpande utgifter för boende, försäkringar, bilar mm
Hon står för maten, kläder till kidsen, och våra it-kostnader.
Vi har balanserat så vi betalar ungefär samma procentdel av våra löner till gemensamma utgifter och sparande , och det som är över gör vi vad vi vill med.
Tycker det är ytterst smidigt, för det blir aldrig någon diskussion om inköp ev är onödiga osv. Jag gör vad jag vill med mina pengar, hon gör vad hon vill med sina.
Villa, fru, 2 barn och 2 bilar m.m.
Vi håller det väldigt enkelt. Behöver inte vara mer komplecerat än nedan.
Gemensamt lönekonto med automatiska dragningar till ISK. Bufferkonto finns med fria utag. 2 kreditkort med 50k utrymme var.